Inrikes

Många fullföljer inte studieplaner

Många gymnasieungdomar vill studera vidare efter gymnasiet. Men betydligt färre förverkligar planerna. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Trots att många gymnasieungdomar planerar att studera vidare är det betydligt färre som faktiskt påbörjar högskolestudier efter studentexamen.
PREMIUM

I en enkät fick sistaårselever som studerade på gymnasiet 2019/2020 svara på frågor om de tänkte fortsätta sina studier efter gymnasiet. En majoritet av ungdomarna, 61 procent, svarade att de planerar att påbörja högskolestudier inom tre år.

Men av gymnasieelever som slutförde sina gymnasiestudier läsåret 2015/2016 var det bara 46 procent som börjat på högskolan inom tre år.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Haningefallet: "Misstankarna har försvagats"

Här, i en lägenhet i Haninge kommun, uppges en man i 40-årsåldern ha isolerats av sin mamma.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Misstankarna mot den frisläppta kvinnan i det så kallade Haningefallet kvarstår – men har försvagats.
Det uppgav Åklagarmyndigheten i samband med beskedet att åklagaren inte begär kvinnan häktad.

Kvinnan är i 70-årsåldern och misstänks ha hållit sin son, en man i 40-årsåldern, isolerad i en vanvårdad lägenhet i Haninge kommun, söder om Stockholm. Enligt mannens syster ska isoleringen ha pågått i många år.

Den brottsmisstänkta mamman anhölls tidigare i veckan på sannolika skäl misstänkt för olaga frihetsberövande samt grovt vållande till kroppsskada och grovt vållande till sjukdom. Kvinnan har i förhör nekat till brott.

I går beslutade åklagaren att kvinnan inte ska begäras häktad – och att hon ska försättas på fri fot.

Brottsmisstankar kvarstår

"Efter att mannen har förhörts och utifrån vad som i övrigt har framkommit i utredningen under de här dagarna så har misstankarna försvagats mot den misstänkta kvinnan", sade kammaråklagare Emma Olsson i ett pressmeddelande på onsdagen.

En viktig anledning till beslutet är att åklagaren inte tror att kvinnan kan påverka utredningen på ett negativt sätt. Brottsmisstankarna kvarstår, och utredningen kommer nu att fokusera på händelser som ligger längre bak i tiden.

Varken åklagaren eller sonens målsägandebiträde ville svara på några frågor från media på onsdagen. TT har även sökt mammans advokat för en kommentar.

"Isolerad psykiskt"

Det var i söndags kväll som mannens syster hittade honom i lägenheten. Systern hävdar att hennes bror då var svårt medtagen och hade stora variga sår över benen.

– Jag kände att jag inte höll ihop, jag höll på att brista. Men jag ville inte bryta ihop inför honom, säger systern till TT.

Mannen fördes till Karolinska universitetssjukhuset och opererades. Enligt polisen hade han då inte livshotande skador.

Enligt systern har brodern varit isolerad i 28 år, något som polisen inte kunnat bekräfta. Om systerns vittnesmål stämmer har han hållits isolerad av sin mamma sedan tidiga tonåren.

– Han har inte varit isolerad fysiskt, som många tror nu, han har varit isolerad psykiskt. Det har skett successivt, säger systern.

"Samarbetar med polisen"

Sonen har varit skriven i grundskolan i Haninge. Här har han gått ut högstadiet, men med ofullständiga betyg i alla ämnen.

– Jag minns honom som väldigt snäll. Men han pratade inte så mycket, säger en tidigare klasskamrat till TT.

Håkan Filipsson, pressansvarig vid Haninge kommun, bekräftade på tisdagen att polisen tagit kontakt med kommunen angående en förundersökning om olaga frihetsberövande.

– Vi samarbetar med polisen utifrån det, men mer än så kan jag inte gå in på eftersom det finns misstanke om ett allvarligt brott.

Klara Stefansson/TT

Inrikes

Stödet till lågpresterande elever brister

Lågpresterande elever får inte det stöd de behöver, enligt en enkätstudie. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Enklare uppgifter i stället för hjälp att klara samma saker som de andra i klassen. Så ser skolan ut för många lågpresterande elever, enligt en enkätstudie.

I studien har drygt 1 700 niondeklassare svarat på frågor om bland annat vilket stöd de får av läraren i NO-ämnena.

Elever som har svårt att nå kunskapsmålen har rätt att få särskilt stöd för att klara skolan. Men även om de lågpresterande eleverna i studien tycker att de får stöd, handlar det ofta om att läraren sänker kraven och delar ut enklare uppgifter i stället för att hjälpa dem att klara de vanliga uppgifterna.

"Konsekvenserna av förenklande uppgifter är dels att eleverna inte ges samma möjligheter att lära sig, eftersom kraven är lägre och uppgifterna enklare, dels att elevernas akademiska självförtroende inte byggs upp", säger Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Av studien framgår även att elever på skolor med en hög socioekonomisk status tycker att de får bättre stöd, samt att skillnaden mellan hur pojkar och flickor upplever stödet är stor.

"Det är framför allt pojkar som upplever att de får stödjande åtgärder oavsett om de är hög- eller lågpresterande. Både vår och andra studier pekar på att lågpresterande flickor inte får det stöd de upplever att de behöver i skolan, säger Anders Jönsson, som är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Enkätstudien skickades till 5 203 niondeklassare på 79 olika skolor varav 1 731 elever svarade.

Jens Bornemann/TT

Inrikes

Regioner hinner inte smittspåra i tid

De flesta regionerna har svårt att hinna med att smittspåra så att spårningen får effekt och förhindrar att covid-19 sprids vidare. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Många regioner har svårt att hinna med smittspårningen av covid-19 utan väntetider. Ibland tar smittspårning så lång tid att den blir verkningslös, visar en enkät som Sveriges Radio Ekot har gjort.

I enkäten svarar 18 av 21 av regionernas smittskydd att smittspårningen ibland dröjer. När coronaviruset sprids allt snabbare har det hänt att väntetiden i flera regioner blivit så lång att det inte längre är någon poäng att smittspåra.

– Vi har omfördelat i vår region, så vi har nästan dubblerat bemanningen på smittspårningsenheten bara de sista veckorna, och ändå räcker det inte riktigt till, säger Lisa Labbé Sandelin, som är smittskyddsläkare i Kalmar län.

Det är inte ovanligt att det tar upp till sju dagar för smittspårningen att komma i gång, enligt Ekots enkät. Då har redan de flesta slutat att vara smittsamma och sjukdomen har hunnit bryta ut hos dem som den sjuka har träffat.

– Hela poängen är ju att bryta smittkedjor så tidigt det bara går, säger Fredrik Zettergren, ansvarig för provtagningsenheten i Region Uppsala, till radion.

I många regioner hinner inte smittspårarna ringa upp alla smittade. I stället får de smittade instruktioner om att själva ta kontakt med de människor som de kan ha smittat.

Inrikes

Regioner hinner inte smittspåra i tid

De flesta regionerna har svårt att hinna med att smittspåra så att spårningen får effekt och förhindrar att covid-19 sprids vidare. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Många regioner har svårt att hinna med smittspårningen av covid-19 utan väntetider. Ibland tar smittspårning så lång tid att den blir verkningslös, visar en enkät som Sveriges Radio Ekot har gjort.

I enkäten svarar 18 av 21 av regionernas smittskydd att smittspårningen ibland dröjer. När coronaviruset sprids allt snabbare har det hänt att väntetiden i flera regioner blivit så lång att det inte längre är någon poäng att smittspåra.

– Vi har omfördelat i vår region, så vi har nästan dubblerat bemanningen på smittspårningsenheten bara de sista veckorna, och ändå räcker det inte riktigt till, säger Lisa Labbé Sandelin, som är smittskyddsläkare i Kalmar län.

Det är inte ovanligt att det tar upp till sju dagar för smittspårningen att komma i gång, enligt Ekots enkät. Då har redan de flesta slutat att vara smittsamma och sjukdomen har hunnit bryta ut hos dem som den sjuka har träffat.

– Hela poängen är ju att bryta smittkedjor så tidigt det bara går, säger Fredrik Zettergren, ansvarig för provtagningsenheten i Region Uppsala, till radion.

I många regioner hinner inte smittspårarna ringa upp alla smittade. I stället får de smittade instruktioner om att själva ta kontakt med de människor som de kan ha smittat.

Inrikes

Chattar om mordförsöket: Imorn han ska ta han

Pistolen som användes i skjutningen hittades av polisen på platsen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Inrikes
Inrikes En 16-årig pojke misstänks ha anlitats för att skjuta ihjäl en ung man i Järfälla. I chattar i telefontjänsten Encrochat syns hur den utpekade uppdragsgivarens förväntan inför mordet förbyts i besvikelse och ilska när offret överlever.
"Fan. Nu de e 10ggr svårare o ta horungen", skriver mannen.

Många blev vittnen till det misslyckade mordförsöket i Järfälla mitt i morgonrusningen den 19 maj i år. Offret, en man i 20-årsåldern, satt och väntade på bussen till jobbet när skytten stannade till på sin elcykel framför honom och började skjuta. Ett av vittnena beskriver hur skytten, ståendes gränsle över cykeln, avlossade två till tre skott rakt i överkroppen på den unge mannen.

Offret försökte springa därifrån men jagades av skytten som fortsatte skjuta. Han föll till sist till marken i ett skogsparti i närheten, och skytten flydde på elcykeln.

Mannen fick livshotande skador, rättsläkaren kunde senare räkna till sju kulhål, men han överlevde. Enligt läkaren hade han dött om han inte hade fått vård så snabbt.

Under torsdagen inleds rättegången mot fyra personer som står åtalade misstänkta för inblandning i skjutningen. 16-åringen åtalas för förberedelse till mord, försök till mord samt grovt vapenbrott. En 27-årig man åtalas för anstiftan till mordförsöket samt grovt vapenbrott och två andra män i 30-årsåldern åtalas för medhjälp till mordförsöket.

Knäcktes av fransk polis

Åklagarens viktigaste bevisning är chattar från den krypterade mobiltjänsten Encrochat – en tjänst där kriminella över hela Europa helt öppet diskuterat sin brottsliga verksamhet i tron om att polisen inte kunde komma åt den – som knäcktes av fransk polis i samarbete med Europol i år.

I polisens förundersökningsprotokoll syns hur mordplanerna diskuterades veckorna och dagarna före skjutningen. Kvällen före skjutningen skriver den användare som pekas ut tillhöra anstiftaren att skytten, som han kallar för "ungen", ska genomföra attacken dagen därpå.

"Han e riktif 100gubbe den här ungen bror om du ser han du skulle aldrig kunna tro så om han, skenet bedrar verkligen o de e riktigt bra hahaha", skriver han.

"Sånt jag gillar!" och tummen upp får han till svar av en användare som kopplas till en av personerna som åtalats för medhjälp.

Fick pistol och lägenhet

I chattarna framgår hur skytten fått tydliga instruktioner om när och var han skulle hitta offret, han har även försetts med en pistol och en lägenhet i närheten.

Motivet bakom mordförsöket har dock inte kunnat klarläggas, säger åklagaren Jenny Clemedtson.

– Vad det är för relation mellan anstiftaren och målsägaren vet vi inte riktigt. De verkar känna till varandra i alla fall, och något måste ha hänt som gjort att anstiftaren tycker att det här ska ske.

16-åringen har förnekat att han har något med skjutningen att göra, men åklagaren misstänker att han tagit på sig uppdraget för att få en "bättre position i gruppen".

– Det kan man gissa, men jag vet inte eftersom han inte säger att han gjort det. Men han vill inte ha "para, han gör det ändå, han vill visa framfötterna", något sådant står det i chattarna.

Besvikelse efter skjutningen

Efter det misslyckade mordförsöket förbyts den förväntansfulla tonen i chattarna till besvikelse.

"Hur kan man misslyckas me sån servering", skriver användaren som kopplas till anstiftaren. "Fattar ej vrf han inte avslutade en i ansiktet innan han taggade".

Han får till svar att det är risken man får ta när man anlitar någon:

"Men gör nån det me personlig vendetta, då man siktar rätt till sista skottet o springer ti sista andetaget".

TT: Hur viktig är Encrochattarna för målet?

– De är jätteviktiga. De är den huvudsakliga bevisningen mot de här tre personerna, säger åklagare Clemedtson med syftning på de tre männen i 30-årsåldern.

16-åringen, som var omhändertagen enligt LVU men på rymmen från sitt HVB-hem när skjutningen inträffade, kan inte knytas till någon av användarna i chattarna. Han har däremot lämnat dna-spår efter sig på hylsor på platsen och på en telefon som tappades vid skjutningen.

Samtliga förnekar brott.

Marc Skogelin/TT

Mannen blev skjuten när han väntade på bussen.
Mannen blev skjuten när han väntade på bussen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Den misstänkte skytten observerades av flera personer sittandes vid en bänk före skjutningen. Bild från en övervakningskamera på en buss strax före skjutningen.
Den misstänkte skytten observerades av flera personer sittandes vid en bänk före skjutningen. Bild från en övervakningskamera på en buss strax före skjutningen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

FAKTA

Fakta: Åtalet om mordförsöket i Järfälla

Fyra personer har åtalats för inblandning i mordförsöket i Järfälla den 19 maj i år, då en ung man skottskadades allvarligt.

En 16-årig pojke åtalas för förberedelse till mord, försök till mord samt grovt vapenbrott. Han misstänks vara den som genomfört skjutningen.

En 27-årig man åtalas för anstiftan till försök till mord samt för grovt vapenbrott. Han misstänks ha varit den som beställt skjutningen.

Två män i 30-årsåldern åtalas för medhjälp till försök till mord. De misstänks ha hjälpt till i planeringen av mordförsöket.

FAKTA

Fakta: Europol och krypterade chattar

Polisen i Sverige har samarbetat med Europol i deras insats mot krypterade chattar. Encrochat har tillhandahållit krypterade lösningar till sina kunder och polisens bedömning är att chattarna i stor utsträckning har använts i kriminella syften.

Genom samarbetet med Europol har polisen fått del av krypterat innehåll som på olika sätt bidragit till förundersökningar vid grova brott.

Källa: Polisen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Gör skillnad med Miljonlotteriet!

Miljonlotteriet Det är på alla håll i världen som det händer en hel del i dagsläget och det finns massor av människor som gör vad de kan för att hjälpa till. IOGT-NTO är rörelsen som står bakom Miljonlotteriet och de är särskilt inriktade på barnen som växer upp i svåra hemförhållanden.

Genom att spela på skraplotter och bingo på Miljonlotteriet så är man samtidigt med hjälper utsatta människor att klara av vardagen. När det händer saker i vårt samhälle så är det ofta barnen som får ta smällen och det är just detta som föreningen riktar in sig på som mest. Varje år anordnar IOGT-NTO möjligheten för barn att delta på bland annat läger och en hel del andra evenemang som skapar minnen för livet för många barn som växer upp i tunga hemförhållanden.

Kontoret ligger i Mölnlycke och nyligen valde Miljonlotteriet att satsa mer digitalt med sin marknadsföring. Detta ledde till betydligt bättre försäljning av lotter, men därmed slutade de helt med att marknadsföra sig via telefon. När detta hände så var det många som fick bluffsamtal som påstod sig vara Miljonlotteriet som ville att du skulle dela kontouppgifter så att vinst kunde betalas ut. Du kan läsa mer på Bingomania om Miljonlotteriet eller i Miljonlotteriets pressrum. I samband med att de digitaliserade gick lotteriet ut med varningar till sina spelare om dessa bluffsamtal, men tyvärr så var det trots det flera som blev lurade av bedragarna.

Vinst även vid nitlott

Eftersom att alla köp på lotter bidrar till många goda ting, så kan du oavsett vinst eller förlust känna dig som en vinnare. Man kan prenumerera på Miljonlotteriets skraplotter genom att beställa lotter på deras hemsida. Man kan dessutom registrera sina nitlotter för en extra dragning och då får man en ny chans att vinna. Du kan välja att få lotterna hemskickade så att de kan skrapas för hand. Idag är det många som väljer att skrapa sina lotter digitalt, då det anses både mer klimatsmart och många tycker att det är smidigt att kunna göra på det viset.

För att man ska kunna vinna på någon av lotterna så behöver man skrapa fram 3 likadana symboler eller siffror. Många föredrar att spela på just skraplotter på grund av att man får veta vinsten direkt och för att det också är spännande att skrapa. Miljonlotteriet skänker en hela sitt överskott till IOGT-NTO och har skänkt flera miljarder sedan år 2000. Syftet är att hjälpa utsatta barn och vuxna i Sverige. Bland lotteriets kampanjer så finner du många hjärtevärmande arbeten som du får vara en del av. Varje såld lott gör skillnad för någon av de hundratusentals både barn och vuxna som far illa på grund av alkohol och droger i Sverige.

Inrikes

I Norge testar sig svenskar mest för covid-19

Svenskar dominerar coronatestningen i Norge. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Svenskar är den grupp i Norge där störst andel har testat sig för covid-19. Orsaken tros vara att många jobbar inom vården.
PREMIUM

Hittills har över 2,3 miljoner människor testat sig för coronaviruset i Norge – och de som har testat sig mest sedan sommarsemestern är svenskarna. Det visar de senaste siffrorna från landets folkhälsomyndighet, Folkehelseinstituttet, skriver Aftenposten.

En av förklaringarna som ges är att många av svenskarna som bor i Norge jobbar inom hälso- och sjukvården, och sjukvårdspersonal testar sig betydligt mer än resten av befolkningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Ny metod visar lungskador hos covidpatienter

Med hjälp av ädelgasen xenon och en vanlig magnetresonanskamera (bilden), har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter med långvariga symtom efter covid-19, skador som inte gått att upptäcka med konventionella metoder.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Med hjälp av en ny diagnostisk metod har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter som varit långtidssjuka i covid-19, skador som inte kan upptäckas med konventionella metoder.
PREMIUM

Genom att låta patienter inandas gasen xenon, samtidigt som de fotograferas med hjälp av en magnetresonanskamera, har forskare vid Oxford University i Storbritannien upptäckt lungskador hos patienter som varit sjuka länge i covid-19, skador som inte går att upptäcka med konventionella metoder.

Ett test som kan upptäcka den här typen av lungskador antas få stor betydelse för alla de patienter som lider av långvariga symtom av covid-19, utan att ha varit så svårt sjuka att de behövt sjukhusvård.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Ny metod visar lungskador hos covidpatienter

Med hjälp av ädelgasen xenon och en vanlig magnetresonanskamera (bilden), har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter med långvariga symtom efter covid-19, skador som inte gått att upptäcka med konventionella metoder.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Med hjälp av en ny diagnostisk metod har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter som varit långtidssjuka i covid-19, skador som inte kan upptäckas med konventionella metoder.
PREMIUM

Genom att låta patienter inandas gasen xenon, samtidigt som de fotograferas med hjälp av en magnetresonanskamera, har forskare vid Oxford University i Storbritannien upptäckt lungskador hos patienter som varit sjuka länge i covid-19, skador som inte går att upptäcka med konventionella metoder.

Ett test som kan upptäcka den här typen av lungskador antas få stor betydelse för alla de patienter som lider av långvariga symtom av covid-19, utan att ha varit så svårt sjuka att de behövt sjukhusvård.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL