Inrikes

Stor polisinsats – misstänkt föremål hittat

Nationella bombskyddet har tillkallats sedan polisen hittat ett misstänkt farligt föremål. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Nationella bombskyddet har tillkallats till en adress i Segeltorp söder om Stockholm sedan ett misstänkt farligt föremål har hittats. Polisen kom först till platsen som ett led i en pågående utredning.

– I samband med det har vi påträffat ett misstänkt farligt föremål, som gör att vi har plockat dit tekniker och personal från nationella bombskyddet för att undersöka det, säger Mats Eriksson, presstalesperson hos polisen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stödet till lågpresterande elever brister

Lågpresterande elever får inte det stöd de behöver, enligt en enkätstudie. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Enklare uppgifter i stället för hjälp att klara samma saker som de andra i klassen. Så ser skolan ut för många lågpresterande elever, enligt en enkätstudie.

I studien har drygt 1 700 niondeklassare svarat på frågor om bland annat vilket stöd de får av läraren i NO-ämnena.

Elever som har svårt att nå kunskapsmålen har rätt att få särskilt stöd för att klara skolan. Men även om de lågpresterande eleverna i studien tycker att de får stöd, handlar det ofta om att läraren sänker kraven och delar ut enklare uppgifter i stället för att hjälpa dem att klara de vanliga uppgifterna.

"Konsekvenserna av förenklande uppgifter är dels att eleverna inte ges samma möjligheter att lära sig, eftersom kraven är lägre och uppgifterna enklare, dels att elevernas akademiska självförtroende inte byggs upp", säger Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Av studien framgår även att elever på skolor med en hög socioekonomisk status tycker att de får bättre stöd, samt att skillnaden mellan hur pojkar och flickor upplever stödet är stor.

"Det är framför allt pojkar som upplever att de får stödjande åtgärder oavsett om de är hög- eller lågpresterande. Både vår och andra studier pekar på att lågpresterande flickor inte får det stöd de upplever att de behöver i skolan, säger Anders Jönsson, som är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Enkätstudien skickades till 5 203 niondeklassare på 79 olika skolor varav 1 731 elever svarade.

Jens Bornemann/TT

Inrikes

Regioner hinner inte smittspåra i tid

De flesta regionerna har svårt att hinna med att smittspåra så att spårningen får effekt och förhindrar att covid-19 sprids vidare. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Många regioner har svårt att hinna med smittspårningen av covid-19 utan väntetider. Ibland tar smittspårning så lång tid att den blir verkningslös, visar en enkät som Sveriges Radio Ekot har gjort.

I enkäten svarar 18 av 21 av regionernas smittskydd att smittspårningen ibland dröjer. När coronaviruset sprids allt snabbare har det hänt att väntetiden i flera regioner blivit så lång att det inte längre är någon poäng att smittspåra.

– Vi har omfördelat i vår region, så vi har nästan dubblerat bemanningen på smittspårningsenheten bara de sista veckorna, och ändå räcker det inte riktigt till, säger Lisa Labbé Sandelin, som är smittskyddsläkare i Kalmar län.

Det är inte ovanligt att det tar upp till sju dagar för smittspårningen att komma i gång, enligt Ekots enkät. Då har redan de flesta slutat att vara smittsamma och sjukdomen har hunnit bryta ut hos dem som den sjuka har träffat.

– Hela poängen är ju att bryta smittkedjor så tidigt det bara går, säger Fredrik Zettergren, ansvarig för provtagningsenheten i Region Uppsala, till radion.

I många regioner hinner inte smittspårarna ringa upp alla smittade. I stället får de smittade instruktioner om att själva ta kontakt med de människor som de kan ha smittat.

Inrikes

Chattar om mordförsöket: Imorn han ska ta han

Pistolen som användes i skjutningen hittades av polisen på platsen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Inrikes
Inrikes En 16-årig pojke misstänks ha anlitats för att skjuta ihjäl en ung man i Järfälla. I chattar i telefontjänsten Encrochat syns hur den utpekade uppdragsgivarens förväntan inför mordet förbyts i besvikelse och ilska när offret överlever.
"Fan. Nu de e 10ggr svårare o ta horungen", skriver mannen.

Många blev vittnen till det misslyckade mordförsöket i Järfälla mitt i morgonrusningen den 19 maj i år. Offret, en man i 20-årsåldern, satt och väntade på bussen till jobbet när skytten stannade till på sin elcykel framför honom och började skjuta. Ett av vittnena beskriver hur skytten, ståendes gränsle över cykeln, avlossade två till tre skott rakt i överkroppen på den unge mannen.

Offret försökte springa därifrån men jagades av skytten som fortsatte skjuta. Han föll till sist till marken i ett skogsparti i närheten, och skytten flydde på elcykeln.

Mannen fick livshotande skador, rättsläkaren kunde senare räkna till sju kulhål, men han överlevde. Enligt läkaren hade han dött om han inte hade fått vård så snabbt.

Under torsdagen inleds rättegången mot fyra personer som står åtalade misstänkta för inblandning i skjutningen. 16-åringen åtalas för förberedelse till mord, försök till mord samt grovt vapenbrott. En 27-årig man åtalas för anstiftan till mordförsöket samt grovt vapenbrott och två andra män i 30-årsåldern åtalas för medhjälp till mordförsöket.

Knäcktes av fransk polis

Åklagarens viktigaste bevisning är chattar från den krypterade mobiltjänsten Encrochat – en tjänst där kriminella över hela Europa helt öppet diskuterat sin brottsliga verksamhet i tron om att polisen inte kunde komma åt den – som knäcktes av fransk polis i samarbete med Europol i år.

I polisens förundersökningsprotokoll syns hur mordplanerna diskuterades veckorna och dagarna före skjutningen. Kvällen före skjutningen skriver den användare som pekas ut tillhöra anstiftaren att skytten, som han kallar för "ungen", ska genomföra attacken dagen därpå.

"Han e riktif 100gubbe den här ungen bror om du ser han du skulle aldrig kunna tro så om han, skenet bedrar verkligen o de e riktigt bra hahaha", skriver han.

"Sånt jag gillar!" och tummen upp får han till svar av en användare som kopplas till en av personerna som åtalats för medhjälp.

Fick pistol och lägenhet

I chattarna framgår hur skytten fått tydliga instruktioner om när och var han skulle hitta offret, han har även försetts med en pistol och en lägenhet i närheten.

Motivet bakom mordförsöket har dock inte kunnat klarläggas, säger åklagaren Jenny Clemedtson.

– Vad det är för relation mellan anstiftaren och målsägaren vet vi inte riktigt. De verkar känna till varandra i alla fall, och något måste ha hänt som gjort att anstiftaren tycker att det här ska ske.

16-åringen har förnekat att han har något med skjutningen att göra, men åklagaren misstänker att han tagit på sig uppdraget för att få en "bättre position i gruppen".

– Det kan man gissa, men jag vet inte eftersom han inte säger att han gjort det. Men han vill inte ha "para, han gör det ändå, han vill visa framfötterna", något sådant står det i chattarna.

Besvikelse efter skjutningen

Efter det misslyckade mordförsöket förbyts den förväntansfulla tonen i chattarna till besvikelse.

"Hur kan man misslyckas me sån servering", skriver användaren som kopplas till anstiftaren. "Fattar ej vrf han inte avslutade en i ansiktet innan han taggade".

Han får till svar att det är risken man får ta när man anlitar någon:

"Men gör nån det me personlig vendetta, då man siktar rätt till sista skottet o springer ti sista andetaget".

TT: Hur viktig är Encrochattarna för målet?

– De är jätteviktiga. De är den huvudsakliga bevisningen mot de här tre personerna, säger åklagare Clemedtson med syftning på de tre männen i 30-årsåldern.

16-åringen, som var omhändertagen enligt LVU men på rymmen från sitt HVB-hem när skjutningen inträffade, kan inte knytas till någon av användarna i chattarna. Han har däremot lämnat dna-spår efter sig på hylsor på platsen och på en telefon som tappades vid skjutningen.

Samtliga förnekar brott.

Marc Skogelin/TT

Mannen blev skjuten när han väntade på bussen.
Mannen blev skjuten när han väntade på bussen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Den misstänkte skytten observerades av flera personer sittandes vid en bänk före skjutningen. Bild från en övervakningskamera på en buss strax före skjutningen.
Den misstänkte skytten observerades av flera personer sittandes vid en bänk före skjutningen. Bild från en övervakningskamera på en buss strax före skjutningen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

FAKTA

Fakta: Åtalet om mordförsöket i Järfälla

Fyra personer har åtalats för inblandning i mordförsöket i Järfälla den 19 maj i år, då en ung man skottskadades allvarligt.

En 16-årig pojke åtalas för förberedelse till mord, försök till mord samt grovt vapenbrott. Han misstänks vara den som genomfört skjutningen.

En 27-årig man åtalas för anstiftan till försök till mord samt för grovt vapenbrott. Han misstänks ha varit den som beställt skjutningen.

Två män i 30-årsåldern åtalas för medhjälp till försök till mord. De misstänks ha hjälpt till i planeringen av mordförsöket.

FAKTA

Fakta: Europol och krypterade chattar

Polisen i Sverige har samarbetat med Europol i deras insats mot krypterade chattar. Encrochat har tillhandahållit krypterade lösningar till sina kunder och polisens bedömning är att chattarna i stor utsträckning har använts i kriminella syften.

Genom samarbetet med Europol har polisen fått del av krypterat innehåll som på olika sätt bidragit till förundersökningar vid grova brott.

Källa: Polisen

Inrikes

I Norge testar sig svenskar mest för covid-19

Svenskar dominerar coronatestningen i Norge. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Svenskar är den grupp i Norge där störst andel har testat sig för covid-19. Orsaken tros vara att många jobbar inom vården.

Hittills har över 2,3 miljoner människor testat sig för coronaviruset i Norge – och de som har testat sig mest sedan sommarsemestern är svenskarna. Det visar de senaste siffrorna från landets folkhälsomyndighet, Folkehelseinstituttet, skriver Aftenposten.

En av förklaringarna som ges är att många av svenskarna som bor i Norge jobbar inom hälso- och sjukvården, och sjukvårdspersonal testar sig betydligt mer än resten av befolkningen.

Andelen svenskar som har testat positivt för coronaviruset är samtidigt lägre än det norska genomsnittet. Bara två procent av svenskarna som har testat sig i Norge har varit smittade med covid-19, vilket är lägre än för norrmännen.

Även danskar i Norge testar sig oftare än norrmännen, men andelen positiva provsvar är lika hög bland danskar som bland norrmän.

Folkehelseinstituttet konstaterar samtidigt att det finns flera andra invandrargrupper som testar sig betydligt mer sällan, vilket gör att andelen positiva provsvar hos dessa är mycket hög. Det handlar exempelvis om personer födda i Vietnam, Thailand, Baltikum, Rumänien, Turkiet och Syrien. Myndigheten anser att flera åtgärder måste sättas in för att öka testningen i dessa grupper.

Inrikes

Ny metod visar lungskador hos covidpatienter

Med hjälp av ädelgasen xenon och en vanlig magnetresonanskamera (bilden), har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter med långvariga symtom efter covid-19, skador som inte gått att upptäcka med konventionella metoder.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Med hjälp av en ny diagnostisk metod har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter som varit långtidssjuka i covid-19, skador som inte kan upptäckas med konventionella metoder.

Genom att låta patienter inandas gasen xenon, samtidigt som de fotograferas med hjälp av en magnetresonanskamera, har forskare vid Oxford University i Storbritannien upptäckt lungskador hos patienter som varit sjuka länge i covid-19, skador som inte går att upptäcka med konventionella metoder.

Ett test som kan upptäcka den här typen av lungskador antas få stor betydelse för alla de patienter som lider av långvariga symtom av covid-19, utan att ha varit så svårt sjuka att de behövt sjukhusvård.

I den aktuella studien undersöktes tio patienter mellan 19 och 69 år, var av åtta hade återkommande problem med andning och trötthet tre månader efter det att de insjuknat i covid-19. Ingen av patienterna hade vårdats på sjukhus i samband med infektionen. Inte heller hade konventionella undersökningsmetoder hittat några fel på lungorna.

Allvarliga skador

Hos samtliga åtta med andningsproblem upptäckte man lungskador, såtillvida att forskarna tydligt kunde identifiera områden i lungorna där inandningsluften inte flödade in i blodet som den ska göra.

– Jag förväntade mig att se någon form av lungskador, men inte så allvarliga som dessa, säger professor Fergus Gleeson, som lett den uppmärksammade studien, till BBC News.

Han tror att skador som dessa kan vara en förklaring till de långvariga symtom vissa patienter som haft covid-19 säger sig uppleva.

Fergus Gleeson vill gå vidare och testa metoden i en större grupp patienter med långvariga symtom efter covid-19.

Andas in gas

Den nya avbildningstekniken har utvecklats av forskare vid University of Sheffield. Utgångspunkten alltså är gasen xenon, som är en färg- och luktlös ädelgas som finns i små mängder i atmosfären. Patienterna får andas in gasen, samtidigt som lungorna avbildas med en "vanlig" magnetresonanskamera.

– Vi har visat vid andra fibrotiska lungsjukdomar att den här metoden är mycket känslig för att påvisa den här typen av lungskador, säger James Wild, professor vid University of Sheffield, som lett forskningen.

Statens beredning för social- och medicinsk utvärdering (SBU) konstaterade så sent som i tisdags att det finns vetenskapligt stöd för de symtom som många med långtidsbesvär efter covid-19 säger sig uppleva, samtidigt som det behövs mycket mer forskning avseende dessa patienter.

Johan Nilsson/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Inrikes

Därför dröjer ett godkänt vaccin i EU

Den europeiska läkemedelsmyndigheten räknar med att kunna lämna ett första besked om Pfizer-Biontechs vaccin i slutet av december. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Storbritannien meddelar att Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 godkänns för användning. Men i EU dröjer ett liknande besked sannolikt minst en månad till.
– Vi har inte fått fullständig data ännu, säger Charlotta Bergquist, vaccinkoordinator vid svenska Läkemedelsverket.
PREMIUM

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har meddelat att en eventuell rekommendation att godkänna Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 kan lämnas tidigast i slutet av december. Därefter ska EU-kommissionen ta det formella beslutet att godkänna vaccinet. Det kan i normala fall ta ett par månader, men beräknas nu ske på några dagar.

Men redan under onsdagen blev Pfizer-Biontechs vaccin godkänt för användning i Storbritannien.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Svenske Ola Bini inför rätta i Ecuador

Den svenske programmeraren Ola Bini (t h) i Quito, Ecuador, i augusti 2019.
Foto: Dolores Ochoa/AP/TT
Inrikes
Inrikes Den svenske programmeraren Ola Bini greps för över ett och ett halvt år sedan i Ecuador, anklagad för dataintrång. Efter att ha skjutits upp flera gånger hålls på torsdagen den första domstolsförhandlingen i målet.
PREMIUM

Det handlar om en förberedande förhandling i Ecuadors huvudstad Quito. En domare ska utvärdera bevisningen och ta ställning till om det finns skäl nog att driva åtalet mot Ola Bini till rättegång.

Binis advokat Carlos Soria uppger att flera av svenskens rättigheter har kränkts under processens gång och att han anser att gripandet är godtyckligt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Uppskjuten EU-debatt hålls i januari

Den 18 november var det tänkt att partiledarna skulle debattera EU-frågor i riksdagen. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Riksdagen ställde in en partiledardebatt om Sveriges EU-politik förra månaden med hänvisning till det allvarliga smittoläget. Händelsen blev omdebatterad och frågor ställdes om Sverige klarar av att upprätthålla demokratiska funktioner.

Nu har ett nytt datum spikats för debatten: den 20 januari. Beslutet är fattat efter det att talman Andreas Norlén samrått med partiernas gruppledare.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL