USA-expert: Valet kan gå i alla riktningar
Över 64 miljoner röster har redan lagts. Men den republikanske presidenten Donald Trump och hans demokratiske utmanare Joe Biden reser febrilt runt i USA i sina försök att in i det sista övertyga väljare i de så kallade vågmästarstater som avgör valet.
Biden ligger före Trump i de nationella mätningar som visar stödet för kandidaterna i landet som helhet. Sajter som Five Thirty-Eight och Real Clear Politics ger honom ett försprång på 7–9 procentenheter.
– Opinionen på nationell nivå har varit ovanligt stabil sedan i somras. Biden har hela tiden haft ett försteg framför Trump, även om det har minskat något på senare tid, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Elektorer avgör
De nationella mätningarna har dock ingen större betydelse när det gäller att förutspå vem som faktiskt tar hem segern. 2016 ledde Hillary Clinton i opinionen och fick i slutändan nästan tre miljoner fler röster än Donald Trump. Hon förlorade ändå, eftersom valet avgörs i delstaterna där väljarna utser elektorer som i sin tur utser presidenten.
Det krävs 270 elektorsröster för att vinna valet den 3 november.
Antalet röster är alltså inte lika viktigt som var de finns. De allra flesta delstater röstar konsekvent på samma parti. Andra står och och väger. Och det är här – i delstater som Florida, Wisconsin, Michigan, Pennsylvania, Ohio, Iowa, North Carolina och Arizona – som Trump och Biden har lagt mest kampanjkrut.
– I år måste Trump främst ägna sig åt ett försvarsspel i de stater som han vann förra gången och där republikanerna brukar gå bra. I vissa av dem är det väldigt jämnt just nu, säger Blanck.
– Däremot är det inte så stor risk att Biden förlorar i traditionellt demokratiska delstater. Han har i stället möjlighet att expandera i delstater som brukar vara republikanska.
Florida kan avgöra
Ett viktigt pris på vägen mot Vita huset är att kamma hem segern i det folkrika Florida där 29 elektorsröster står på spel och där det i nuläget är svårt att tippa vem som kommer att lyckas.
– Det blir svårt för Trump att gå segrande ut valet om han inte vinner Florida, konstaterar Frida Stranne, statsvetare och forskare vid Högskolan i Halmstad med inriktning på amerikansk politik.
Dessutom har många blicken vänd mot tre delstater i det så kallade rostbältet som Trump överraskande tog hem i förra valet: Michigan, Pennsylvania och Wisconsin. Här vann han med mindre än en procentenhet i vardera delstat och färre än 80 000 röster sammanlagt – en mycket liten marginal som betalade sig med 46 elektorsröster som kom att bli avgörande för hela valet.
Jämnt är det också i den relativt konservativa delstaten Iowa i Mellanvästern, där Trump enkelt tog hem segern i senaste valet men i år verkligen måste försvara sig.
Demokraterna går även ganska bra i Georgia, där Biden ser ut att ha möjlighet att knipa de elektorer som annars brukar gå till Republikanernas kandidat. Delstaten har inte stöttat en demokrat i ett presidentval sedan 1992 och en vinst för Biden skulle innebära ett hårt slag för Trumps möjligheter att väljas om.
Allt kan hända
Men trots att mätningarna ger Biden viss medvind är valet långt ifrån avgjort enligt Stranne, som understryker att en rad olika faktorer spelar in. De senaste veckorna har till exempel många nya republikanska väljare registrerat sig, vilket tyder på en sjudande aktivitet hos Trumps väljarbas – bland annat i de viktiga vågmästarstaterna.
– Man får inte glömma att Trump har högre popularitetssiffror nu än 2016. Bland gräsrötterna kan det finnas en känsla av att det är dags att engagera sig eftersom det kan uppfattas som att Biden har en stor ledning i opinionen, säger Stranne.
– Det händer en hel del ute på fältet som mätningarna inte kan fånga upp och därför ska man inte bara följa dessa. Valet kan fortfarande gå i alla riktningar.
Sofia Eriksson/TT
Fakta: Avgörs av elektorer
USA:s presidentval avgörs av elektorer, de ombud som väljarna i de 50 delstaterna utser när de går och röstar på valdagen.
Totalt finns 538 elektorer, minst 270 krävs för att bli president.
Den kandidat som får flest röster i en delstat får alla elektorsröster där (bortsett från i Maine och i Nebraska där elektorerna fördelas proportionerligt efter resultatet). Det betyder att vinnaren inte nödvändigtvis får flest röster totalt i landet.
2016 fick Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster än Donald Trump, men Trump vann ändå valet.
En delstat har lika många elektorer som den har representanter i kongressen, ett antal som i sin tur avgörs av delstatens folkmängd. I presidentvalssammanhang har dessutom huvudstadsområdet DC tilldelats tre elektorer. Den största delstaten är Kalifornien med 55 elektorer, därefter följer Texas med 38 och New York med 29.
Störst bland de mycket jämna så kallade vågmästardelstaterna, där det pendlar mellan republikansk och demokratisk majoritet och där valet i realiteten avgörs, är i nuläget Florida, som liksom New York har 29 elektorer, samt Pennsylvania (20), Ohio (18) och North Carolina (15).
Elektorssystemets försvarare säger att det garanterar att mindre och glest bebodda delstater får inflytande. Kritiker menar att det är odemokratiskt eftersom den kandidat som får flest antal röster inte alltid vinner.
Källor: Real Clear Politics, Politico
Bakgrund: Vågmästarstaterna
Vågmästarstat (på engelska swing state eller battleground state) kallas de delstater i USA som i presidentvalen ofta byter preferenser mellan Republikanska partiet och Demokratiska partiet.
För att vinna valet krävs minst 270 så kallade elektorsröster. Den kandidat som vinner en delstat får i de flesta fall alla dess elektorsröster. Valet avgörs därmed i praktiken i några viktiga vågmästarstater.
Florida – 29 elektorer
Gick till Republikanerna i det förra presidentvalet, men Demokraterna och Barack Obama vann i de två valen före det. I valet 2000 vann republikanen George W Bush med 537 rösters marginal efter en rösträkningstvist som togs till domstol.
En vecka före årets val bedöms Joe Biden ha en knapp ledning här, baserat på sammanvägningar av opinionsmätningar.
Pennsylvania – 20 elektorer
Rejäl övervikt för Demokraterna under Obamaeran, men en knapp seger för republikanen Donald Trump senast. Här bedöms pendeln kunna svänga tillbaka, då Biden har haft en viss marginal på sin sida i opinionsmätningarna.
Ohio – 18 elektorer
En av de stora överraskningarna i valet 2016 var att Trump kammade hem en storseger och det sades att det tidigare så jämna Ohio kanske inte längre kunde ses som en vågmästarstat. Baserat på mätningar blir det jämnare denna gång, med en liten fördel för Trump.
Michigan – 16 elektorer
Förra gången vann Trump med den minsta segermarginalen i delstatens historia. Han bedömdes i efterhand ha lyckats locka många arbetarklassröster som historiskt lutat åt Demokraterna. Denna gång lutar det enligt mätningar åt Biden.
North Carolina – 15 elektorer
Har röstat republikanskt vid tio av de senaste tolv valen. Bedöms vara till stor del avgörande för att Trump ska kunna bli omvald och presidenten har avlagt en mängd visiter de senaste månaderna. För Demokraterna kan delstaten vara avgörande för att ta makten i senaten.
Arizona – 11 elektorer
Ytterligare ett traditionellt fäste för Republikanerna där utgången är osäker. Dels har delstaten haft en stor inflyttning de senaste åren och dels finns där en stor grupp spansktalande väljare som lutar åt Demokraterna. Ett skifte har också avspeglats i de senaste valen på delstatsnivå.
Wisconsin – 10 elektorer
När demokraten Hillary Clinton förlorade i Wisconsin senast beklagade sig lokala demokrater över att hon inte ens hade besökt delstaten under valrörelsen. Biden har dykt upp flera gånger och ser ut att ha ett övertag gentemot Trump.
Iowa – 6 elektorer
Sedan länge en svår match. De senaste 40 åren har Demokraterna vunnit här sex gånger och Republikanerna fyra. En relativt stor andel av Iowa-väljarna betecknar sig själva som oberoende. Mätningarna ger inget entydigt svar.
