Inrikes

Bröstimplantat kopplas till cancerform

Läkemedelsverket vill ännu inte förbjuda transplantaten. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes En expertkommitté inom EU har hittat ett samband mellan texturerade bröstimplantat och en ovanlig cancerform. Men Läkemedelsverket bedömer att det ännu behövs mer forskning för att förbjuda implantaten.
PREMIUM

De nya rönen kommer från den EU:s vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker och nya risker (Scheer). Kommittén har undersökt kopplingen mellan bröstimplantat och en form av cancer som kallas ALCL, eller BIA-ALCL när den förekommer nära ett implantat, som Läkemedelsvärlden var först om att rapportera.

Första konstaterade sambandet

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Regioner hinner inte smittspåra i tid

De flesta regionerna har svårt att hinna med att smittspåra så att spårningen får effekt och förhindrar att covid-19 sprids vidare. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Många regioner har svårt att hinna med smittspårningen av covid-19 utan väntetider. Ibland tar smittspårning så lång tid att den blir verkningslös, visar en enkät som Sveriges Radio Ekot har gjort.

I enkäten svarar 18 av 21 av regionernas smittskydd att smittspårningen ibland dröjer. När coronaviruset sprids allt snabbare har det hänt att väntetiden i flera regioner blivit så lång att det inte längre är någon poäng att smittspåra.

– Vi har omfördelat i vår region, så vi har nästan dubblerat bemanningen på smittspårningsenheten bara de sista veckorna, och ändå räcker det inte riktigt till, säger Lisa Labbé Sandelin, som är smittskyddsläkare i Kalmar län.

Det är inte ovanligt att det tar upp till sju dagar för smittspårningen att komma i gång, enligt Ekots enkät. Då har redan de flesta slutat att vara smittsamma och sjukdomen har hunnit bryta ut hos dem som den sjuka har träffat.

– Hela poängen är ju att bryta smittkedjor så tidigt det bara går, säger Fredrik Zettergren, ansvarig för provtagningsenheten i Region Uppsala, till radion.

I många regioner hinner inte smittspårarna ringa upp alla smittade. I stället får de smittade instruktioner om att själva ta kontakt med de människor som de kan ha smittat.

Inrikes

Chattar om mordförsöket: Imorn han ska ta han

Pistolen som användes i skjutningen hittades av polisen på platsen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Inrikes
Inrikes En 16-årig pojke misstänks ha anlitats för att skjuta ihjäl en ung man i Järfälla. I chattar i telefontjänsten Encrochat syns hur den utpekade uppdragsgivarens förväntan inför mordet förbyts i besvikelse och ilska när offret överlever.
"Fan. Nu de e 10ggr svårare o ta horungen", skriver mannen.

Många blev vittnen till det misslyckade mordförsöket i Järfälla mitt i morgonrusningen den 19 maj i år. Offret, en man i 20-årsåldern, satt och väntade på bussen till jobbet när skytten stannade till på sin elcykel framför honom och började skjuta. Ett av vittnena beskriver hur skytten, ståendes gränsle över cykeln, avlossade två till tre skott rakt i överkroppen på den unge mannen.

Offret försökte springa därifrån men jagades av skytten som fortsatte skjuta. Han föll till sist till marken i ett skogsparti i närheten, och skytten flydde på elcykeln.

Mannen fick livshotande skador, rättsläkaren kunde senare räkna till sju kulhål, men han överlevde. Enligt läkaren hade han dött om han inte hade fått vård så snabbt.

Under torsdagen inleds rättegången mot fyra personer som står åtalade misstänkta för inblandning i skjutningen. 16-åringen åtalas för förberedelse till mord, försök till mord samt grovt vapenbrott. En 27-årig man åtalas för anstiftan till mordförsöket samt grovt vapenbrott och två andra män i 30-årsåldern åtalas för medhjälp till mordförsöket.

Knäcktes av fransk polis

Åklagarens viktigaste bevisning är chattar från den krypterade mobiltjänsten Encrochat – en tjänst där kriminella över hela Europa helt öppet diskuterat sin brottsliga verksamhet i tron om att polisen inte kunde komma åt den – som knäcktes av fransk polis i samarbete med Europol i år.

I polisens förundersökningsprotokoll syns hur mordplanerna diskuterades veckorna och dagarna före skjutningen. Kvällen före skjutningen skriver den användare som pekas ut tillhöra anstiftaren att skytten, som han kallar för "ungen", ska genomföra attacken dagen därpå.

"Han e riktif 100gubbe den här ungen bror om du ser han du skulle aldrig kunna tro så om han, skenet bedrar verkligen o de e riktigt bra hahaha", skriver han.

"Sånt jag gillar!" och tummen upp får han till svar av en användare som kopplas till en av personerna som åtalats för medhjälp.

Fick pistol och lägenhet

I chattarna framgår hur skytten fått tydliga instruktioner om när och var han skulle hitta offret, han har även försetts med en pistol och en lägenhet i närheten.

Motivet bakom mordförsöket har dock inte kunnat klarläggas, säger åklagaren Jenny Clemedtson.

– Vad det är för relation mellan anstiftaren och målsägaren vet vi inte riktigt. De verkar känna till varandra i alla fall, och något måste ha hänt som gjort att anstiftaren tycker att det här ska ske.

16-åringen har förnekat att han har något med skjutningen att göra, men åklagaren misstänker att han tagit på sig uppdraget för att få en "bättre position i gruppen".

– Det kan man gissa, men jag vet inte eftersom han inte säger att han gjort det. Men han vill inte ha "para, han gör det ändå, han vill visa framfötterna", något sådant står det i chattarna.

Besvikelse efter skjutningen

Efter det misslyckade mordförsöket förbyts den förväntansfulla tonen i chattarna till besvikelse.

"Hur kan man misslyckas me sån servering", skriver användaren som kopplas till anstiftaren. "Fattar ej vrf han inte avslutade en i ansiktet innan han taggade".

Han får till svar att det är risken man får ta när man anlitar någon:

"Men gör nån det me personlig vendetta, då man siktar rätt till sista skottet o springer ti sista andetaget".

TT: Hur viktig är Encrochattarna för målet?

– De är jätteviktiga. De är den huvudsakliga bevisningen mot de här tre personerna, säger åklagare Clemedtson med syftning på de tre männen i 30-årsåldern.

16-åringen, som var omhändertagen enligt LVU men på rymmen från sitt HVB-hem när skjutningen inträffade, kan inte knytas till någon av användarna i chattarna. Han har däremot lämnat dna-spår efter sig på hylsor på platsen och på en telefon som tappades vid skjutningen.

Samtliga förnekar brott.

Marc Skogelin/TT

Mannen blev skjuten när han väntade på bussen.
Mannen blev skjuten när han väntade på bussen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Den misstänkte skytten observerades av flera personer sittandes vid en bänk före skjutningen. Bild från en övervakningskamera på en buss strax före skjutningen.
Den misstänkte skytten observerades av flera personer sittandes vid en bänk före skjutningen. Bild från en övervakningskamera på en buss strax före skjutningen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

FAKTA

Fakta: Åtalet om mordförsöket i Järfälla

Fyra personer har åtalats för inblandning i mordförsöket i Järfälla den 19 maj i år, då en ung man skottskadades allvarligt.

En 16-årig pojke åtalas för förberedelse till mord, försök till mord samt grovt vapenbrott. Han misstänks vara den som genomfört skjutningen.

En 27-årig man åtalas för anstiftan till försök till mord samt för grovt vapenbrott. Han misstänks ha varit den som beställt skjutningen.

Två män i 30-årsåldern åtalas för medhjälp till försök till mord. De misstänks ha hjälpt till i planeringen av mordförsöket.

FAKTA

Fakta: Europol och krypterade chattar

Polisen i Sverige har samarbetat med Europol i deras insats mot krypterade chattar. Encrochat har tillhandahållit krypterade lösningar till sina kunder och polisens bedömning är att chattarna i stor utsträckning har använts i kriminella syften.

Genom samarbetet med Europol har polisen fått del av krypterat innehåll som på olika sätt bidragit till förundersökningar vid grova brott.

Källa: Polisen

Inrikes

I Norge testar sig svenskar mest för covid-19

Svenskar dominerar coronatestningen i Norge. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Svenskar är den grupp i Norge där störst andel har testat sig för covid-19. Orsaken tros vara att många jobbar inom vården.

Hittills har över 2,3 miljoner människor testat sig för coronaviruset i Norge – och de som har testat sig mest sedan sommarsemestern är svenskarna. Det visar de senaste siffrorna från landets folkhälsomyndighet, Folkehelseinstituttet, skriver Aftenposten.

En av förklaringarna som ges är att många av svenskarna som bor i Norge jobbar inom hälso- och sjukvården, och sjukvårdspersonal testar sig betydligt mer än resten av befolkningen.

Andelen svenskar som har testat positivt för coronaviruset är samtidigt lägre än det norska genomsnittet. Bara två procent av svenskarna som har testat sig i Norge har varit smittade med covid-19, vilket är lägre än för norrmännen.

Även danskar i Norge testar sig oftare än norrmännen, men andelen positiva provsvar är lika hög bland danskar som bland norrmän.

Folkehelseinstituttet konstaterar samtidigt att det finns flera andra invandrargrupper som testar sig betydligt mer sällan, vilket gör att andelen positiva provsvar hos dessa är mycket hög. Det handlar exempelvis om personer födda i Vietnam, Thailand, Baltikum, Rumänien, Turkiet och Syrien. Myndigheten anser att flera åtgärder måste sättas in för att öka testningen i dessa grupper.

Inrikes

Ny metod visar lungskador hos covidpatienter

Med hjälp av ädelgasen xenon och en vanlig magnetresonanskamera (bilden), har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter med långvariga symtom efter covid-19, skador som inte gått att upptäcka med konventionella metoder.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Med hjälp av en ny diagnostisk metod har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter som varit långtidssjuka i covid-19, skador som inte kan upptäckas med konventionella metoder.

Genom att låta patienter inandas gasen xenon, samtidigt som de fotograferas med hjälp av en magnetresonanskamera, har forskare vid Oxford University i Storbritannien upptäckt lungskador hos patienter som varit sjuka länge i covid-19, skador som inte går att upptäcka med konventionella metoder.

Ett test som kan upptäcka den här typen av lungskador antas få stor betydelse för alla de patienter som lider av långvariga symtom av covid-19, utan att ha varit så svårt sjuka att de behövt sjukhusvård.

I den aktuella studien undersöktes tio patienter mellan 19 och 69 år, var av åtta hade återkommande problem med andning och trötthet tre månader efter det att de insjuknat i covid-19. Ingen av patienterna hade vårdats på sjukhus i samband med infektionen. Inte heller hade konventionella undersökningsmetoder hittat några fel på lungorna.

Allvarliga skador

Hos samtliga åtta med andningsproblem upptäckte man lungskador, såtillvida att forskarna tydligt kunde identifiera områden i lungorna där inandningsluften inte flödade in i blodet som den ska göra.

– Jag förväntade mig att se någon form av lungskador, men inte så allvarliga som dessa, säger professor Fergus Gleeson, som lett den uppmärksammade studien, till BBC News.

Han tror att skador som dessa kan vara en förklaring till de långvariga symtom vissa patienter som haft covid-19 säger sig uppleva.

Fergus Gleeson vill gå vidare och testa metoden i en större grupp patienter med långvariga symtom efter covid-19.

Andas in gas

Den nya avbildningstekniken har utvecklats av forskare vid University of Sheffield. Utgångspunkten alltså är gasen xenon, som är en färg- och luktlös ädelgas som finns i små mängder i atmosfären. Patienterna får andas in gasen, samtidigt som lungorna avbildas med en "vanlig" magnetresonanskamera.

– Vi har visat vid andra fibrotiska lungsjukdomar att den här metoden är mycket känslig för att påvisa den här typen av lungskador, säger James Wild, professor vid University of Sheffield, som lett forskningen.

Statens beredning för social- och medicinsk utvärdering (SBU) konstaterade så sent som i tisdags att det finns vetenskapligt stöd för de symtom som många med långtidsbesvär efter covid-19 säger sig uppleva, samtidigt som det behövs mycket mer forskning avseende dessa patienter.

Johan Nilsson/TT

Inrikes

Därför dröjer ett godkänt vaccin i EU

Den europeiska läkemedelsmyndigheten räknar med att kunna lämna ett första besked om Pfizer-Biontechs vaccin i slutet av december. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Storbritannien meddelar att Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 godkänns för användning. Men i EU dröjer ett liknande besked sannolikt minst en månad till.
– Vi har inte fått fullständig data ännu, säger Charlotta Bergquist, vaccinkoordinator vid svenska Läkemedelsverket.

Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har meddelat att en eventuell rekommendation att godkänna Pfizer-Biontechs vaccin mot covid-19 kan lämnas tidigast i slutet av december. Därefter ska EU-kommissionen ta det formella beslutet att godkänna vaccinet. Det kan i normala fall ta ett par månader, men beräknas nu ske på några dagar.

Men redan under onsdagen blev Pfizer-Biontechs vaccin godkänt för användning i Storbritannien.

– Det är ett nödgodkännande, som bland annat innebär att de bara godkänner en sats i taget, säger Charlotta Bergquist som är vaccinkoordinator på Läkemedelsverket och även ingår i en grupp med svenska och franska kollegor som specialgranskar Pfizer-Biontechs vaccinkandidat för EU:s räkning.

Olika nationella lagstiftningar

Inom EU finns inte samma möjlighet att ge ett generellt nödgodkännande för samtliga medlemsländer, förklarar hon.

– Det är olika nationella lagstiftningar som hindrar det, vissa länder har möjligheten och andra inte, säger Charlotta Bergquist.

I Sverige finns en motsvarighet som kallas för beredskapslicens, som var på vippen att användas för att snabbt godkänna ett vaccin mot svininfluensan 2009 – men det blev aldrig aktuellt. För att nu ge beredskapslicens åt ett vaccin mot covid-19 skulle Folkhälsomyndigheten behöva lämna in en ansökan till Läkemedelsverket, som i så fall gör en bedömning.

– Men Folkhälsomyndigheten meddelade tydligt förra veckan att den inväntar ett riktigt godkännande, för att vara helt säkra på att man har vänt på alla stenar när det gäller säkerheten innan ett vaccin börjar användas, säger Charlotta Bergquist.

Avtal på EU-nivå

Övriga EU-länder som har liknande möjlighet tycks också vänta på EMA:s centrala beslut. Dessutom är det oklart om något land ens skulle kunna få tillgång till vaccin i förväg, då avtalen har skrivits på EU-nivå.

TT: Men varför dröjer ett godkännande i EU, om den brittiska läkemedelsmyndigheten redan nu anser att vaccinet är säkert att ge till landets befolkning?

– Vi siktar på att ge ett fullständigt godkännande, och det kräver lite grundligare granskning. Vi har inte fått fullständig data ännu. Men det bör komma inom de närmaste dagarna, säger Charlotta Bergquist.

TT: Innebär det att det är en högre risk i Storbritannien?

– Jag kan inte svara exakt på hur de har gått tillväga och vad de har ställt för villkor. Tanken är nog att det ska bli ett fullt godkännande i framtiden, säger Charlotta Bergquist.

Olika säkerhetsaspekter

TT: Vad är det för uppgifter ni inväntar för att kunna rekommendera att EU-kommissionen godkänner vaccinet?

– Det kan jag inte gå in på i detalj. Men allt handlar ju om olika säkerhetsaspekter, både när det gäller tillverkning och kliniska data. Än så länge har vi inte fått allt vi behöver, säger Charlotta Bergquist.

TT: Kan du säga något om hur effektivt och säkert vaccinet är för olika åldersgrupper?

– Nej, företaget har ju gått ut med generell information, men det är inte meningsfullt att göra någon värdering utifrån den. Vi måste göra vår egen bedömning, och vi kommer att ha underlag för det, säger Charlotta Bergquist.

Förutom Pfizer-Biontech har läkemedelsföretaget Moderna kommit långt med sin ansökan inom EU. Det har ett snarlikt vaccin, som också baseras på så kallat mRNA, där kroppens eget cellmaskineri används för att framställa det virusprotein som immunförsvarets ska lära sig att anfalla.

EMA räknar enligt Charlotta Bergquist med att kunna ge besked om Modernas vaccinkandidat senast den 12 januari. Dessutom behandlar EMA just nu ansökningar från Astra Zeneca och Jansen, men de har inte kommit lika långt.

Jörn Spolander/TT

FAKTA

Så testas och godkänns ett vaccin

Inom EU godkänns vacciner oftast gemensamt för alla medlemsländer samtidigt. Det är en process där två länder är så kallade rapportörer och sammanställer alla nödvändiga uppgifter, som sedan granskas av experter från samtliga medlemsländer. Det slutgiltiga beslutet tas av EU-kommissionen.

Proceduren inleds med att en tillverkare skickar in en ansökan om att få sälja ett vaccin.

Tillverkaren är skyldig att tillhandahålla resultat från alla kliniska studier som utförts, tillsammans med tidigare laboratorieförsök, djurförsök samt information om tillverkningsprocesser och kvalitetskontroll.

De kliniska studierna, på människor, sker i tre steg av tillverkaren:

Fas 1 – Vaccinet testas på en liten grupp personer, för att kontrollera hur kroppen reagerar och utesluta akuta säkerhetsrisker. Detta är som regel första gången preparatet testas på människor.

Fas 2 – Fler personer testas, för fortsatta studier av biverkningar. Dessutom undersöks om kroppen utvecklar immunsvar i form av antikroppar.

Fas 3 – Vaccinet testas på ett betydligt större antal personer, för att undersöka om det skyddar mot infektion. Två grupper behandlas med antingen vaccin eller en verkningslös saltlösning. Vare sig forskarna eller försökspersonerna vet vem som behandlas med vad – den uppgiften hålls hemlig tills studien utvärderas. Efter ett fastställt antal sjukdomsfall jämförs grupperna. Om tillräckligt många fler personer smittats i kontrollgruppen jämfört med den vaccinerade gruppen bedöms vaccinet som fungerande. I vissa fall görs en kontroll i halvtid. Om resultatet då visar en tydlig effekt erbjuds det verksamma vaccinet av etiska skäl ofta även till kontrollgruppen. Om det tvärtom ser verkningslöst ut kan försöket avbrytas.

Om sjukdomen som vaccinet ska skydda mot är mycket sällsynt går det inte att vänta på att tillräckligt många ska bli smittade. I sådana fall kan det räcka med att mäta halten av antikroppar.

För att vaccinet ska godkännas ska det vara en rimliga balans mellan nytta och risk. Vid svåra sjukdomar kan högre risk för biverkningar tolereras, och vice versa.

Efter ett godkännande finns ofta krav på fortlöpande utvärdering, för att exempelvis spåra sällsynta biverkningar som blir märkbara först då ett stort antal människor vaccineras. Även risk för smittspridning och immunitetens varaktighet utvärderas.

När vaccinet är godkänt offentliggörs all vetenskaplig dokumentation som legat till grund för godkännandet.

Källa: Läkemedelsverket

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Inrikes

Svenske Ola Bini inför rätta i Ecuador

Den svenske programmeraren Ola Bini (t h) i Quito, Ecuador, i augusti 2019.
Foto: Dolores Ochoa/AP/TT
Inrikes
Inrikes Den svenske programmeraren Ola Bini greps för över ett och ett halvt år sedan i Ecuador, anklagad för dataintrång. Efter att ha skjutits upp flera gånger hålls på torsdagen den första domstolsförhandlingen i målet.

Det handlar om en förberedande förhandling i Ecuadors huvudstad Quito. En domare ska utvärdera bevisningen och ta ställning till om det finns skäl nog att driva åtalet mot Ola Bini till rättegång.

Binis advokat Carlos Soria uppger att flera av svenskens rättigheter har kränkts under processens gång och att han anser att gripandet är godtyckligt.

– Vi hoppas att Ola Bini kommer att avskrivas. Det spelar ingen roll om det sker genom att hela processen ogiltigförklaras eller för att det inte finns några bevis, eftersom det faktiskt inte finns några sådana, säger Carlos Soria till den spanska nyhetsbyrån Efe.

Men förväntningarna inför förhandlingen är låga, erkänner han, eftersom rättsprocessen enligt honom har varit politiskt motiverad ända från början.

Känner Julian Assange

Ola Bini är en bekant till Wikileaksgrundaren Julian Assange och greps i Quito i april 2019, bara några timmar efter det att Ecuador dragit tillbaka Assanges asyl vid landets ambassad i London.

Bini är misstänkt för att utan tillstånd ha fått tillgång till data- och telekomsystem, ett brott som kan ge fängelse. Den förberedande domstolsförhandlingen mot honom har skjutits upp flera gånger med kort varsel. Svensken satt först häktad i drygt två månader, innan han släpptes, men han är belagd med reseförbud och måste anmäla sig till åklagare varje vecka.

– Han mår inte särskilt bra, det gör han inte, säger hans pappa Dag Gustafsson till Expressen.

Får hjälp av UD

Tidningen har pratat med utrikesdepartementet (UD), som säger att Sveriges ambassad i Colombia har kontakt med Ola Bini och följer hans ärende.

– I våra kontakter med ecuadorianska myndigheter framhåller vi vikten av att rättsstatens principer respekteras och vi har även begärt klargörande om den fortsatta rättsprocessen, säger Alexander Peyre Dutrey på UD:s kommunikationsenhet till Expressen.

Susanna Persson Öste/TT

Inrikes

Uppskjuten EU-debatt hålls i januari

Den 18 november var det tänkt att partiledarna skulle debattera EU-frågor i riksdagen. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes

Riksdagen ställde in en partiledardebatt om Sveriges EU-politik förra månaden med hänvisning till det allvarliga smittoläget. Händelsen blev omdebatterad och frågor ställdes om Sverige klarar av att upprätthålla demokratiska funktioner.

Nu har ett nytt datum spikats för debatten: den 20 januari. Beslutet är fattat efter det att talman Andreas Norlén samrått med partiernas gruppledare.

"Det är viktigt att riksdagen fungerar även under coronapandemin och att partierna så snart som möjligt ges tillfälle att debattera aktuella EU-frågor", säger han i en skriftlig kommentar.

EU-minister Hans Dahlgren (S) inleder debatten med att berätta om regeringens prioriteringar i EU-arbetet. Övriga partier väljer själva vem som ska delta.

Inrikes

Larmade om skjutning – åtalas för falsklarm

En man åtalas efter att ha ringt polisen och sagt att han blivit skjuten. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man i 50-årsåldern sade att han hade blivit skjuten och flera polispatruller ryckte ut. Men allt var lögn och mannen har nu åtalats för falsklarm, rapporterar Bohusläningen.

Det var i början av oktober som mannen ringde polisen och sade att han satt skottskadad i en bil och skulle bli skjutsad till sjukhuset. En polispatrull fann emellertid mannen helt oskadd hemma i sin egen lägenhet i Uddevalla.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL