Inrikes

SKR: "Måste faxa till andra myndigheter"

SKR har inte råd att digitalisera verksamheterna, utan vill ha hjälp av staten, skriver de i en debattartikel i Dagens Nyheter. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Sveriges kommuner och regioner (SKR) stöter på problem i sina försök att digitalisera sina verksamheter, skriver arbetsgivar- och intresseorganisationen i en debattartikel i DN.

"I dag måste socialtjänsten faxa information till andra aktörer i brist på en säker digital informationshantering", skriver SKR, som bland annat vill se en förändring av sekretesslagstiftningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Haningefallet: "Misstankarna har försvagats"

Här, i en lägenhet i Haninge kommun, uppges en man i 40-årsåldern ha isolerats av sin mamma.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Inrikes
Inrikes Misstankarna mot den frisläppta kvinnan i det så kallade Haningefallet kvarstår – men har försvagats.
Det uppgav Åklagarmyndigheten i samband med beskedet att åklagaren inte begär kvinnan häktad.

Kvinnan är i 70-årsåldern och misstänks ha hållit sin son, en man i 40-årsåldern, isolerad i en vanvårdad lägenhet i Haninge kommun, söder om Stockholm. Enligt mannens syster ska isoleringen ha pågått i många år.

Den brottsmisstänkta mamman anhölls tidigare i veckan på sannolika skäl misstänkt för olaga frihetsberövande samt grovt vållande till kroppsskada och grovt vållande till sjukdom. Kvinnan har i förhör nekat till brott.

I går beslutade åklagaren att kvinnan inte ska begäras häktad – och att hon ska försättas på fri fot.

Brottsmisstankar kvarstår

"Efter att mannen har förhörts och utifrån vad som i övrigt har framkommit i utredningen under de här dagarna så har misstankarna försvagats mot den misstänkta kvinnan", sade kammaråklagare Emma Olsson i ett pressmeddelande på onsdagen.

En viktig anledning till beslutet är att åklagaren inte tror att kvinnan kan påverka utredningen på ett negativt sätt. Brottsmisstankarna kvarstår, och utredningen kommer nu att fokusera på händelser som ligger längre bak i tiden.

Varken åklagaren eller sonens målsägandebiträde ville svara på några frågor från media på onsdagen. TT har även sökt mammans advokat för en kommentar.

"Isolerad psykiskt"

Det var i söndags kväll som mannens syster hittade honom i lägenheten. Systern hävdar att hennes bror då var svårt medtagen och hade stora variga sår över benen.

– Jag kände att jag inte höll ihop, jag höll på att brista. Men jag ville inte bryta ihop inför honom, säger systern till TT.

Mannen fördes till Karolinska universitetssjukhuset och opererades. Enligt polisen hade han då inte livshotande skador.

Enligt systern har brodern varit isolerad i 28 år, något som polisen inte kunnat bekräfta. Om systerns vittnesmål stämmer har han hållits isolerad av sin mamma sedan tidiga tonåren.

– Han har inte varit isolerad fysiskt, som många tror nu, han har varit isolerad psykiskt. Det har skett successivt, säger systern.

"Samarbetar med polisen"

Sonen har varit skriven i grundskolan i Haninge. Här har han gått ut högstadiet, men med ofullständiga betyg i alla ämnen.

– Jag minns honom som väldigt snäll. Men han pratade inte så mycket, säger en tidigare klasskamrat till TT.

Håkan Filipsson, pressansvarig vid Haninge kommun, bekräftade på tisdagen att polisen tagit kontakt med kommunen angående en förundersökning om olaga frihetsberövande.

– Vi samarbetar med polisen utifrån det, men mer än så kan jag inte gå in på eftersom det finns misstanke om ett allvarligt brott.

Klara Stefansson/TT

Inrikes

Stödet till lågpresterande elever brister

Lågpresterande elever får inte det stöd de behöver, enligt en enkätstudie. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Enklare uppgifter i stället för hjälp att klara samma saker som de andra i klassen. Så ser skolan ut för många lågpresterande elever, enligt en enkätstudie.

I studien har drygt 1 700 niondeklassare svarat på frågor om bland annat vilket stöd de får av läraren i NO-ämnena.

Elever som har svårt att nå kunskapsmålen har rätt att få särskilt stöd för att klara skolan. Men även om de lågpresterande eleverna i studien tycker att de får stöd, handlar det ofta om att läraren sänker kraven och delar ut enklare uppgifter i stället för att hjälpa dem att klara de vanliga uppgifterna.

"Konsekvenserna av förenklande uppgifter är dels att eleverna inte ges samma möjligheter att lära sig, eftersom kraven är lägre och uppgifterna enklare, dels att elevernas akademiska självförtroende inte byggs upp", säger Alli Klapp, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Av studien framgår även att elever på skolor med en hög socioekonomisk status tycker att de får bättre stöd, samt att skillnaden mellan hur pojkar och flickor upplever stödet är stor.

"Det är framför allt pojkar som upplever att de får stödjande åtgärder oavsett om de är hög- eller lågpresterande. Både vår och andra studier pekar på att lågpresterande flickor inte får det stöd de upplever att de behöver i skolan, säger Anders Jönsson, som är professor i didaktik vid Högskolan Kristianstad.

Enkätstudien skickades till 5 203 niondeklassare på 79 olika skolor varav 1 731 elever svarade.

Jens Bornemann/TT

Inrikes

Regioner hinner inte smittspåra i tid

De flesta regionerna har svårt att hinna med att smittspåra så att spårningen får effekt och förhindrar att covid-19 sprids vidare. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Många regioner har svårt att hinna med smittspårningen av covid-19 utan väntetider. Ibland tar smittspårning så lång tid att den blir verkningslös, visar en enkät som Sveriges Radio Ekot har gjort.

I enkäten svarar 18 av 21 av regionernas smittskydd att smittspårningen ibland dröjer. När coronaviruset sprids allt snabbare har det hänt att väntetiden i flera regioner blivit så lång att det inte längre är någon poäng att smittspåra.

– Vi har omfördelat i vår region, så vi har nästan dubblerat bemanningen på smittspårningsenheten bara de sista veckorna, och ändå räcker det inte riktigt till, säger Lisa Labbé Sandelin, som är smittskyddsläkare i Kalmar län.

Det är inte ovanligt att det tar upp till sju dagar för smittspårningen att komma i gång, enligt Ekots enkät. Då har redan de flesta slutat att vara smittsamma och sjukdomen har hunnit bryta ut hos dem som den sjuka har träffat.

– Hela poängen är ju att bryta smittkedjor så tidigt det bara går, säger Fredrik Zettergren, ansvarig för provtagningsenheten i Region Uppsala, till radion.

I många regioner hinner inte smittspårarna ringa upp alla smittade. I stället får de smittade instruktioner om att själva ta kontakt med de människor som de kan ha smittat.

Inrikes

Regioner hinner inte smittspåra i tid

De flesta regionerna har svårt att hinna med att smittspåra så att spårningen får effekt och förhindrar att covid-19 sprids vidare. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Många regioner har svårt att hinna med smittspårningen av covid-19 utan väntetider. Ibland tar smittspårning så lång tid att den blir verkningslös, visar en enkät som Sveriges Radio Ekot har gjort.

I enkäten svarar 18 av 21 av regionernas smittskydd att smittspårningen ibland dröjer. När coronaviruset sprids allt snabbare har det hänt att väntetiden i flera regioner blivit så lång att det inte längre är någon poäng att smittspåra.

– Vi har omfördelat i vår region, så vi har nästan dubblerat bemanningen på smittspårningsenheten bara de sista veckorna, och ändå räcker det inte riktigt till, säger Lisa Labbé Sandelin, som är smittskyddsläkare i Kalmar län.

Det är inte ovanligt att det tar upp till sju dagar för smittspårningen att komma i gång, enligt Ekots enkät. Då har redan de flesta slutat att vara smittsamma och sjukdomen har hunnit bryta ut hos dem som den sjuka har träffat.

– Hela poängen är ju att bryta smittkedjor så tidigt det bara går, säger Fredrik Zettergren, ansvarig för provtagningsenheten i Region Uppsala, till radion.

I många regioner hinner inte smittspårarna ringa upp alla smittade. I stället får de smittade instruktioner om att själva ta kontakt med de människor som de kan ha smittat.

Inrikes

Chattar om mordförsöket: Imorn han ska ta han

Pistolen som användes i skjutningen hittades av polisen på platsen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Inrikes
Inrikes En 16-årig pojke misstänks ha anlitats för att skjuta ihjäl en ung man i Järfälla. I chattar i telefontjänsten Encrochat syns hur den utpekade uppdragsgivarens förväntan inför mordet förbyts i besvikelse och ilska när offret överlever.
"Fan. Nu de e 10ggr svårare o ta horungen", skriver mannen.

Många blev vittnen till det misslyckade mordförsöket i Järfälla mitt i morgonrusningen den 19 maj i år. Offret, en man i 20-årsåldern, satt och väntade på bussen till jobbet när skytten stannade till på sin elcykel framför honom och började skjuta. Ett av vittnena beskriver hur skytten, ståendes gränsle över cykeln, avlossade två till tre skott rakt i överkroppen på den unge mannen.

Offret försökte springa därifrån men jagades av skytten som fortsatte skjuta. Han föll till sist till marken i ett skogsparti i närheten, och skytten flydde på elcykeln.

Mannen fick livshotande skador, rättsläkaren kunde senare räkna till sju kulhål, men han överlevde. Enligt läkaren hade han dött om han inte hade fått vård så snabbt.

Under torsdagen inleds rättegången mot fyra personer som står åtalade misstänkta för inblandning i skjutningen. 16-åringen åtalas för förberedelse till mord, försök till mord samt grovt vapenbrott. En 27-årig man åtalas för anstiftan till mordförsöket samt grovt vapenbrott och två andra män i 30-årsåldern åtalas för medhjälp till mordförsöket.

Knäcktes av fransk polis

Åklagarens viktigaste bevisning är chattar från den krypterade mobiltjänsten Encrochat – en tjänst där kriminella över hela Europa helt öppet diskuterat sin brottsliga verksamhet i tron om att polisen inte kunde komma åt den – som knäcktes av fransk polis i samarbete med Europol i år.

I polisens förundersökningsprotokoll syns hur mordplanerna diskuterades veckorna och dagarna före skjutningen. Kvällen före skjutningen skriver den användare som pekas ut tillhöra anstiftaren att skytten, som han kallar för "ungen", ska genomföra attacken dagen därpå.

"Han e riktif 100gubbe den här ungen bror om du ser han du skulle aldrig kunna tro så om han, skenet bedrar verkligen o de e riktigt bra hahaha", skriver han.

"Sånt jag gillar!" och tummen upp får han till svar av en användare som kopplas till en av personerna som åtalats för medhjälp.

Fick pistol och lägenhet

I chattarna framgår hur skytten fått tydliga instruktioner om när och var han skulle hitta offret, han har även försetts med en pistol och en lägenhet i närheten.

Motivet bakom mordförsöket har dock inte kunnat klarläggas, säger åklagaren Jenny Clemedtson.

– Vad det är för relation mellan anstiftaren och målsägaren vet vi inte riktigt. De verkar känna till varandra i alla fall, och något måste ha hänt som gjort att anstiftaren tycker att det här ska ske.

16-åringen har förnekat att han har något med skjutningen att göra, men åklagaren misstänker att han tagit på sig uppdraget för att få en "bättre position i gruppen".

– Det kan man gissa, men jag vet inte eftersom han inte säger att han gjort det. Men han vill inte ha "para, han gör det ändå, han vill visa framfötterna", något sådant står det i chattarna.

Besvikelse efter skjutningen

Efter det misslyckade mordförsöket förbyts den förväntansfulla tonen i chattarna till besvikelse.

"Hur kan man misslyckas me sån servering", skriver användaren som kopplas till anstiftaren. "Fattar ej vrf han inte avslutade en i ansiktet innan han taggade".

Han får till svar att det är risken man får ta när man anlitar någon:

"Men gör nån det me personlig vendetta, då man siktar rätt till sista skottet o springer ti sista andetaget".

TT: Hur viktig är Encrochattarna för målet?

– De är jätteviktiga. De är den huvudsakliga bevisningen mot de här tre personerna, säger åklagare Clemedtson med syftning på de tre männen i 30-årsåldern.

16-åringen, som var omhändertagen enligt LVU men på rymmen från sitt HVB-hem när skjutningen inträffade, kan inte knytas till någon av användarna i chattarna. Han har däremot lämnat dna-spår efter sig på hylsor på platsen och på en telefon som tappades vid skjutningen.

Samtliga förnekar brott.

Marc Skogelin/TT

Mannen blev skjuten när han väntade på bussen.
Mannen blev skjuten när han väntade på bussen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll
Den misstänkte skytten observerades av flera personer sittandes vid en bänk före skjutningen. Bild från en övervakningskamera på en buss strax före skjutningen.
Den misstänkte skytten observerades av flera personer sittandes vid en bänk före skjutningen. Bild från en övervakningskamera på en buss strax före skjutningen.
Foto: Polisens förundersökningsprotokoll

FAKTA

Fakta: Åtalet om mordförsöket i Järfälla

Fyra personer har åtalats för inblandning i mordförsöket i Järfälla den 19 maj i år, då en ung man skottskadades allvarligt.

En 16-årig pojke åtalas för förberedelse till mord, försök till mord samt grovt vapenbrott. Han misstänks vara den som genomfört skjutningen.

En 27-årig man åtalas för anstiftan till försök till mord samt för grovt vapenbrott. Han misstänks ha varit den som beställt skjutningen.

Två män i 30-årsåldern åtalas för medhjälp till försök till mord. De misstänks ha hjälpt till i planeringen av mordförsöket.

FAKTA

Fakta: Europol och krypterade chattar

Polisen i Sverige har samarbetat med Europol i deras insats mot krypterade chattar. Encrochat har tillhandahållit krypterade lösningar till sina kunder och polisens bedömning är att chattarna i stor utsträckning har använts i kriminella syften.

Genom samarbetet med Europol har polisen fått del av krypterat innehåll som på olika sätt bidragit till förundersökningar vid grova brott.

Källa: Polisen

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Inrikes

I Norge testar sig svenskar mest för covid-19

Svenskar dominerar coronatestningen i Norge. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Svenskar är den grupp i Norge där störst andel har testat sig för covid-19. Orsaken tros vara att många jobbar inom vården.
PREMIUM

Hittills har över 2,3 miljoner människor testat sig för coronaviruset i Norge – och de som har testat sig mest sedan sommarsemestern är svenskarna. Det visar de senaste siffrorna från landets folkhälsomyndighet, Folkehelseinstituttet, skriver Aftenposten.

En av förklaringarna som ges är att många av svenskarna som bor i Norge jobbar inom hälso- och sjukvården, och sjukvårdspersonal testar sig betydligt mer än resten av befolkningen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Ny metod visar lungskador hos covidpatienter

Med hjälp av ädelgasen xenon och en vanlig magnetresonanskamera (bilden), har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter med långvariga symtom efter covid-19, skador som inte gått att upptäcka med konventionella metoder.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Med hjälp av en ny diagnostisk metod har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter som varit långtidssjuka i covid-19, skador som inte kan upptäckas med konventionella metoder.
PREMIUM

Genom att låta patienter inandas gasen xenon, samtidigt som de fotograferas med hjälp av en magnetresonanskamera, har forskare vid Oxford University i Storbritannien upptäckt lungskador hos patienter som varit sjuka länge i covid-19, skador som inte går att upptäcka med konventionella metoder.

Ett test som kan upptäcka den här typen av lungskador antas få stor betydelse för alla de patienter som lider av långvariga symtom av covid-19, utan att ha varit så svårt sjuka att de behövt sjukhusvård.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Ny metod visar lungskador hos covidpatienter

Med hjälp av ädelgasen xenon och en vanlig magnetresonanskamera (bilden), har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter med långvariga symtom efter covid-19, skador som inte gått att upptäcka med konventionella metoder.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Med hjälp av en ny diagnostisk metod har brittiska forskare upptäckt lungskador hos patienter som varit långtidssjuka i covid-19, skador som inte kan upptäckas med konventionella metoder.
PREMIUM

Genom att låta patienter inandas gasen xenon, samtidigt som de fotograferas med hjälp av en magnetresonanskamera, har forskare vid Oxford University i Storbritannien upptäckt lungskador hos patienter som varit sjuka länge i covid-19, skador som inte går att upptäcka med konventionella metoder.

Ett test som kan upptäcka den här typen av lungskador antas få stor betydelse för alla de patienter som lider av långvariga symtom av covid-19, utan att ha varit så svårt sjuka att de behövt sjukhusvård.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL