Opinion

Välj retorik med omsorg

Opinion
Opinion

Malmöimamen Salahuddin Barakat, som samarbetar med Svenska kyrkan och Malmö synagoga i det konstruktiva projektet Open Skåne, där representanter för världsreligionerna för dialog om en fredlig samexistens, har valt att uttrycka sig kring president Macrons tal om islam på ett sätt som gör att man ifrågasätter hans omdöme. Som en offentlig person borde Barakat veta bättre att använda hätsk retorik istället för att kritisera Macron i sak. De fraser som oroar är bland annat att han menar att Macrons rädsla för araber och muslimer är befogad, eftersom de som varit ”utsatta för Frankrikes ondska och orätt kommer att utkräva sin rätt.” Han specificerar inte hur. Nonchalansen i att uttrycka sig så svävande är stor.

Till Barakats försvar ska man dels säga att han gjorde Facebookinlägget innan den fruktansvärda halshuggningen av en lärare och dessutom att han nu tagit bort det. Men varför som offentlig person välja den retoriken från början?

Enligt Barakat är Frankrike en ”islamofob skurkstat” och han menar att Frankrike vill se muslimer som underkastar sig franskheten. Det sistnämnda stämmer såklart. Detta är den religiöse personens dilemma: vad väljer hen när hen upplever att landets lagar går emot religiösa föreskrifter? Antydningar om att religiösa ledare anser att religionen står över det sekulära samhället och dess lagar oroar, eftersom inte går att leva utanför lagen.

Salahuddin Barakat har givetvis full rätt att kritisera Macron och Frankrikes hållning till islam samt Frankrikes koloniala förflutna på samma sätt som Macron har rätt att kritisera islam. Men det kan göras på ett betydligt bättre sätt än såhär. Open Malmö-projektet bör diskutera med Barakat om han kan använda hatisk retorik och fortfarande framstå som en bra samarbetspartner i dialog med andra religioner och med civilsamhället. Han behövs och det vore tragiskt om han gjorde sig omöjlig i det sammanhanget.

Opinion

Morgan då och nu

Morgan Johansson har bytt uppfattning om språkkrav.
Foto: Anders Wiklund/TT
Opinion
Opinion

Morgan Johansson har länge stått i framkant både för att försvara Socialdemokraternas invandrings- och asylpolitik, men också för att kritisera andra partier i frågan. Ofta har tonläget varit hårt från hans sida. Men den hårda retoriken har kommit att klinga alltmer tomt i och med att Socialdemokraterna som en följd av växande nackdelar med en stora invandringen - höga kostnader, långtidsarbetslöshet, bristande integration och gängkriminalitet - har tvingats till en omprövning av den förda politiken.

Medan Morgan Johansson är en av våra mest erfarna politiker så är Anders Holmberg i SVT en av våra allra skarpaste intervjuare. Därför var det något av ett mästarmöte när de två möttes i veckan i SVT:S fördjupande intervjuprogram 30 minuter.

Anders Holmberg gick rakt på sak och drog upp gamla uttalanden av Morgan Johansson som mycket hårt kritiserade kravet på språkkrav för de som vill permanent stanna i Sverige, ett krav som lanserades av Folkpartiet när Lars Leijonborg var partiledare. Den gången beskrev Morgan Johansson förslaget i svidande ordalag som ”bedrövligt i sin utstuderade ömklighet men typiskt för en politiker som inte är så noga med de grundläggande värderingarna”.

Numera har däremot förslaget tagits upp och gjorts till en del av den Socialdemokratiska regeringens politik.

Ett klassiskt talesätt lyder: försök inte förklara, det blir bara värre. Så blev det när Morgan Johansson försökte försvara sig med att den egna politiken hade det ädla syftet att underlätta integration medan Lars Leijonborg ägnade sig åt främlingsfientligt röstfiske.

Det är inte fel att politiker ändrar uppfattning. Nästan alla partier har anammat en mer restriktiv invandringspolitik när nackdelarna har växt dem över huvudet. Men det handlar nog inte enbart om ett omtänkande i sakfrågor. Snarare är det så att partierna har varit så angelägna om att markera avstånd till Sverigedemokraterna att de blivit vad Olof Palme en gång kallade för "fångna i sin egen retorik." Det blev viktigare att markera avstånd till SD än att göra seriösa politiska avväganden. Därför har Sverige gått från att ha en mer generös invandrings- och asylpolitik till att vara ungefär lika restriktiv som andra länder.

Lars J Eriksson

Opinion

Microsoft - ett klipp för Staffanstorp

Microsoft valde Staffanstorp.
Foto: Jeff Chiu
Opinion
Opinion

Det pågår en dragkamp mellan landets kommuner om att få stå värd för företagsetableringar, inte minst sådana som gäller multinationella företagsjättar. I den tävlan konkurrerar man dessutom med städer och regioner runt om i världen.

Det mest kända exemplet på en svensk framgång som land för företagsetableringar utgörs av batterifabriken Northvolt i Skellefteå och Northvolt Lab i Västerås. I potten handlar det om tusentals jobb.

En av vinnarna i den dragkampen har blivit Staffanstorps kommun, som lyckats få Microsoft - ett av världens största företag - att vilja etablera ett datacenter i kommunen. Det är den största företagsetableringen i Staffanstorp någonsin och givetvis en fjäder i hatten för Staffanstorps ledande politiker, Christian Sonesson.

Från skilda håll kritiseras kommunledningens hantering. Det har varit för mycket hemlighetsmakeri menar man och pekar på miljökonsekvenser, fastän de är i stort sett försumbara av Microsofts anläggning. När det gäller internationella företagsjättar hör det till spelets regler att dessa kan ställa hårda sekretesskrav utifrån sin starka förhandlingsposition.

För Staffanstorp men också för hela Skåne utgör Microsofts etablering en viktig framgång. Det placerar kommunen och regionen på världskartan och ökar attraktiviteten för investeringar i vårt land. Så tack Microsoft för att ni valde Sverige och Staffanstorp.

Opinion

Gamla bilar ett

Opinion
Opinion

Vi lever i en tid då medvetenheten om vikten av att spara för framtiden har blivit alltmer påtaglig. Vi kan inte längre räkna med livslånga arbeten på en och samma arbetsplats utan måste räkna med att både byta yrke och arbetsgivare några gånger i livet. Det som någon sammanfattade i uttrycket att man har inte ett arbete, man har en karriär.

Förre finansministern Anne Wibble fick en del syrliga kommentarer när hon manade människor att ha minst en årslön på banken. Men i sak hade hon rätt även om det är ett svårt mål att uppnå för många.

Men banksparande är idag närmast värdelöst när vi långvarigt lever i en tid där räntan nästan är noll och banker på fullt allvar funderar på att ta betalat av de som sparar. Exempelvis har Jyske bank i Danmark infört negativ ränta, där den som sparar mer än motsvarande 350.000 kronor får betala ränta till banken för att ha pengarna insatta. Det besannar det gamla ordspråket att det säkraste är att spara pengar i madrassen.

Aktier är förstås ofta ett attraktivt alternativ, men såväl enskilda företag som börsen kan krascha. En god vän till mig var så stolt när han hade Ericsson aktier som var värda en miljon men sedan sjönk ner till nästan ingenting när det var som sämst.

För en tid sedan läste jag en artikel om en man som rekommenderade sparande i gamla bilar, alltså bilar i gott skick. Han var tidigt ute men hade rätt i sak. En Volvo PV 544 från 1960-talet annonseras i dagarna ut för 399.000 kronor och en Saab 96 från 1965 för 250.00 kronor för att inte tala om gamla amerikanska bilar, Mercedes eller ännu mer udda märken som samlare är beredda betala stora summor för.

Lars J Eriksson

Opinion

Debatt: Bromma flygplats är inte en Stockholmsfråga

En stängning av Bromma flygplats skapar stor osäkerhet och får negativa konsekvenser för bland annat skånskt näringsliv.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Opinion

Regeringen har i dagarna tagit emot en snabbutredning om att avveckla Bromma flygplats. Redan nästa år skulle ett beslut kunna fattas, och nedläggningen kunna vara klar om 5-7 år. Tyvärr har utredningen inte undersökt hur Arlanda behöver utvecklas för att kunna ta över Brommas trafik. Att det finns goda kommunikationer till och från Stockholm är en fråga för hela landet. För vissa företag i Skåne är det helt avgörande att det går att snabbt ta sig till och från huvudstaden.

Allt för ofta behandlas frågan om Bromma flygplats som en intern Stockholmsfråga, där frågor om hur staden kan utvecklas om flygplatsen avvecklas står i centrum. Att flygplatsen är av central betydelse för näringslivet i stora delar av landet glöms ofta bort. Samtliga skånska flygplatser har idag flyg som går till Bromma. Innan ett eventuellt beslut om att stänga ned flygplatsen tas behöver det göras noggranna planer för hur Arlanda ska kunna utvecklas för att ta emot trafiken, liksom hur infrastrukturen runt Arlanda ska anpassas för att hantera en ökande trafik.

På presskonferensen som föranleddes av utredningen lade infrastrukturminister Tomas Eneroth stor vikt vid att flygandet minskat i pandemins spår. Men i takt med att smittläget tillåter kommer resandet att öka igen. Det går inte att basera långsiktiga prognoser på en så extrem händelse som coronapandemin.

Det är knappast sannolikt att vi i framtiden kommer bli mindre rörliga och ha ett mindre behov av att resa än idag. Samtidigt sker en stor utveckling inom flygbranschen, inte minst på hållbarhetsområdet där biodrivmedel och elektrifiering kan minska flygets klimatavtryck. Även den utvecklingen måste finnas med i analyserna av flygets framtid.

Skulle regeringen besluta sig för att stänga Bromma inom 5-7 år väntar stor osäkerhet. En så kort tidsram ger inga möjligheter att anpassa Arlanda för att ta emot en ökande trafikmängd. Enbart processerna för att få tillstånd för en utbyggnad skulle troligen ta uppåt ett decennium, och då har ännu inga spadar kunnat sättas i marken. En ordentlig plan behövs innan en avveckling ens kan komma på tal.

Bromma flygplats är inte en isolerad Stockholmsfråga den har betydelse även för Skåne och vårt näringsliv här. Sämre kommunikationer till och från huvudstadsregionen får kännbara konsekvenser för företag och arbetstillfällen i hela landet.

Carina Centrén

Regionchef Svenskt Näringsliv Skåne

Opinion

Tillståndet i den europeiska unionen

Opinion
Opinion

Ursula von der Leyen har hållit sitt andra årliga linjetal, som fokuserade på pandemiåterhämtning. Talet går i likhet med den amerikanska förebilden till stor del ut på att berätta om unionens förträfflighet.

Det kunde ha varit betydligt värre. Så kan man sammanfatta EU:s pandemihantering och den ekonomiska återhämtningen, även om von der Leyen beskriver det i mer triumferande ordalag. Men den snabba ekonomiska återhämtningen är förvånande och betryggande, även om man ska notera att Europeiska Centralbankens ordförande Christine Lagarde varnar för backlash. Von de Leyen menar att återhämtningen beror på det enorma stimulanspaketet, det största i Europas historia, men förklaringen är mer komplex än bara pengaregn.

Hon pekade på problemet med komponentbrist som ett hinder för fortsatt återhämtning och menade att Europa behöver bli självförsörjande på komponenter som halvledare. Kommissionen vill dra igång ett initiativ för att säkra europeisk produktion. Det är principiellt en god idé att vara självförsörjande inför för ytterligare kriser, men det blir intressant att se hur man tänker sig upplägget: EU är ingen planekonomi.

Hon beskrev den europeiska vaccininsatsen som en triumf och det är i viss mån en skönmålning även om vi nu ligger före. Det var en långsam och frustrerande rörig inledning på EU:s vaccinationsinsats och det är långt ifrån säkert att samarbete var villkoret för att det skulle gå bra. Drygt 70 procents vaccinationsnivå är stabilt, men det har visat på klyftan mellan väst- och Östeuropa. Hade det inte varit för vaccinskepsis i Rumänien och Bulgarien med låga vaccintal som följd hade Europa haft riktigt bra täckning. Det är tur att inget av de ekonomiska dragloken drabbats bred vaccinskepsis.

En ny myndighet (om den kan kallas myndighet när den ska läggas under Kommissionen) för krisberedskap ska lanseras under förkortningen HERA. Kritik har riktats mot att man satsar för lite pengar på den, men mer information behövs innan det döms ut eller beröms. Ursula von der Leyen har hållit sitt andra årliga linjetal, som fokuserade på pandemiåterhämtning. Talet går i likhet med den amerikanska förebilden till stor del ut på att berätta om unionens förträfflighet.

Det kunde ha varit betydligt värre. Så kan man sammanfatta EU:s pandemihantering och den ekonomiska återhämtningen, även om von der Leyen beskriver det i mer triumferande ordalag. Men den snabba ekonomiska återhämtningen är förvånande och betryggande, även om man ska notera att Europeiska Centralbankens ordförande Christine Lagarde varnar för backlash. Von de Leyen menar att återhämtningen beror på det enorma stimulanspaketet, det största i Europas historia, men förklaringen är mer komplex än bara pengaregn.

Hon pekade på problemet med komponentbrist som ett hinder för fortsatt återhämtning och menade att Europa behöver bli självförsörjande på komponenter som halvledare. Kommissionen vill dra igång ett initiativ för att säkra europeisk produktion. Det är principiellt en god idé att vara självförsörjande inför för ytterligare kriser, men det blir intressant att se hur man tänker sig upplägget: EU är ingen planekonomi.

Hon beskrev den europeiska vaccininsatsen som en triumf och det är i viss mån en skönmålning även om vi nu ligger före. Det var en långsam och frustrerande rörig inledning på EU:s vaccinationsinsats och det är långt ifrån säkert att samarbete var villkoret för att det skulle gå bra. Drygt 70 procents vaccinationsnivå är stabilt, men det har visat på klyftan mellan väst- och Östeuropa. Hade det inte varit för vaccinskepsis i Rumänien och Bulgarien med låga vaccintal som följd hade Europa haft riktigt bra täckning. Det är tur att inget av de ekonomiska dragloken drabbats bred vaccinskepsis.

En ny myndighet (om den kan kallas myndighet när den ska läggas under Kommissionen) för krisberedskap lanseras samtidigt under förkortningen HERA. Kritik har riktats mot att man satsar för lite pengar på den, men mer information behövs innan det döms ut eller beröms.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Netticasinot.com

Populära casino online Sverige

Netticasinot.com Casino är och har alltid varit ett väldigt populärt nöje som förutom spänningen också kan generera pengar och på Unibet och finska online casino sajter såsom nettikasinot (online casino på finska) så kan man spela dem allra flesta casinospelen och finns naturligtvis online.

Denna artikel kommer att handla rent generellt om olika casinospel och då på Unibet som har ett brett och spännande utbud.

Unibet har ett fantastiskt utbud av casinospel online

På Unibets hemsida finns det flera olika typer av spel att spela på. Förutom spel finns förstås betting i form av odds men också bingo. Unibet har två olika avdelningar för casino, en sida med casinospel och även en sida med live-casino, något som är mycket uppskattat av spelare. Unibet är som många säkert redan vet en av världens allra största och mest använda aktörer inom spel vilket inte är så konstigt med tanke på det enorma utbudet och den ofta väldigt generösa cashback och olika bonusar. Unibet är egentligen ett svenskt företag som skapades redan 1997 och idag är man baserat rent fysiskt på Malta men hemsidan är tillgänglig för i princip hela Europa och många andra länder. 1998 får Unibets grundare sin första licens och då i London pga. spelmonopolet i Sverige.

Runt millenniumskiftet så inser många företag och andra att internet är framtiden och det gäller att var snabb på bollen. Runt millenniumskiftet, eller mer exakt 2001 så lanserar man den första riktiga hemsidan och då på 12 olika språk och kunderna började att strömma in från hela världen. Redan 2003 lanserar man en ny och fräsch sida och man räknar med att man har ca 250 000 registrerade spelare. Med åren har Unibet bara växt och utökat sitt sortiment och en av Europas absolut ledande casino och spelsida. Väldigt tidigt insåg Unibet att live-spel var framtiden och man var tidigt ute med pokerturneringar och andra casinoturneringar som idag mycket populära.

Unibet är mycket populära tack vare sitt generösa utbud av olika spel och främst casinospel. Man erbjuder dem allra klassiskt casinospel och många är egentillverkade av Unibet som har blivit klassiska och välbekanta. Gillar man variation så kommer man definitivt att bli nöjd med Unibets casinospel då det finns en värld av olika casinospel som tillfredsställer dem allra flesta. Det finns naturligtvis olika bonusar kopplade till olika spel som också kan vara en kul sak. På sidan med live-casino så hitta man dem allra klassiska spelen som Roulett, Blackjack, Baccarat, Poker och massa andra både nya men också gamla spel. Det som kan var extra roligt är att det är just live och att känslan blir en helt annan. På den ordinarie casinodelen hittar man en värld av olika spel. Alla dem berömda finns men sedan har man också spel som exempelvis ”Starburst”, ”Wheel of Whishes” och många andra. Nya spel tillkommer med jämna mellanrum medan andra har blivit riktiga legender och är väldigt populära bland många spelare. På hemsidan är det väldigt enkelt att navigera och Unibet har också en ”Unibets Val”, spel som är rekommenderade av själva Unibet som faktiskt kan vara värt att titta närmare på. Beroende på spel och insats så kan man vinna olika summor men vissa spel ger mer än andra och det kan vara spännande. Spel såsom ”Piggy Riches Megaways”, ”Rainbow Jackpot” och ”Robin Hood Wild Forest” är mycket populära spel och som dessutom har generösa bonusar. Är man ute efter en bra plattform för spel så är Unibet ett givet val där man kan välja mellan massa olika casinospel eller mer klassiska. Gillar man Live-casino finn det och med tanke på den stora mängd spel så är det rätt säkert att det finns något för dem allra flesta.

Opinion

Behövs ett ”Skånelyft”

Varför går det så ekonomiskt dåligt för Skåne?
Foto: Johan Nilsson/TT
Opinion
Opinion

Egentligen har Skåne det bästa geografiska läget i Sverige. Här finns närheten till Europa och vår främsta handelspartner Tyskland. Här finns också flera kommersiellt gångbara hamnar för både exporten och importen samtidigt som Öresundsbron underlättat tåg och vägförbindelserna med hela kontinenten. Närheten till Nordens största flygplats Lufthavnen i Köpenhamn och Sturups flygplats gör att både gods och passagerare med lätthet når ut i världen. Dessutom finns tre stora universitet och flera högskolor. Arbetsmarknaden erbjuder också goda arbetspendlingsmöjligheter mellan regionens alla delar. Men allt detta har inte förmått att ge Skåne den lyftkraft som borde vara möjlig.

Statistiken visar i kalla siffror att endast 7 av Skånes kommuner når upp till eller över den genomsnittliga skattekraften i riket. Att små kommuner som Bjuv, Perstorp och Åstorp utgör sänken är begripligt, men att Malmö, som nyss passerat 350.000 invånare och Helsingborg, Sveriges åttonde största stad som på ytan uppfattas som en rik stad, är fattigare än medelkommunen i landet utgör ett varningstecken.

Skånes svaga position syns också i arbetslöshetsstatistiken. Endast Södermanland har högre arbetslöshet. Däremot är arbetslösheten lägre än i Skåne i typiska glesbygdslän som Norrbotten, Jämtland och Västernorrland för att ta några ur mängden.

Skåne borde kunna bättre. Frågan är hur?

Det som blivit en akilleshäl för Skåne är avindustrialiseringen. Medan det på många håll i Sverige sker expansion och nyetableringar - Norrbotten med batterifabriken Northvolt men även Boliden, LKAB med flera sticker ut i mängden - så går fortfarande utvecklingen i Skåne åt motsatt håll. Industrin betalar dessutom relativt höga löner vilket ger hög skattekraft och utrymme för välfärdssatsningar, medan skånska kommuner hamnat i ett farligt beroende av skatteutjämningssystemet.

Den höga invandringen borde ha gynnat tillväxten, men istället har integrationen varit svag och invandrade deltagandet i arbetslivet lågt. Till problembilden i närtid hör också såväl de höga elpriserna som den otillräckliga överföringskapaciteten av elöverskottet från norra Sverige.

Skånes nedtur måste hejdas. Region Skåne och regionens kommuner borde tillsätta en kriskommission som får ta fram förslag för ett "Skånelyft".

Opinion

Vår arbete har lett till hårdgranskning

Opinion
Opinion

Genmäle till opinionsartikeln ”Folkbildningen för viktigt för att vara politiskt slagträ” i SKD/NSK 20210914:

När Norra Skåne kritiserar att kommunpolitiker i Hässleholm bör ompröva bidrag till folkbildning efter M/SD motstånd passar man på att ge sig på mig. Man påstår att jag må vara “en auktoritet inom terrorforskning, men när han talar om folkbildningen som ett “gigantiskt fuskbygge” visar han att han inte kan något om denna verksamhet.”

Det är faktiskt exakt det omvända. Vi har länge granskat kommunala, regionala, statliga bidrag som hamnat i händer på extremister och antidemokrater. Vårt idoga arbete har lett till att Riksrevisionen nu hårdgranskar studieförbunden. Självgranskning inom studieförbund hör inte hemma när det gäller skattemedel. Sist fick studieförbunden betala tillbaka 39 miljoner till Folkbildningsrådet i “felaktiga” utbetalningar.

Vi har inte specifikt granskat studieförbundens verksamhet i Hässleholm. Vi har inga synpunkter på den. Men nationellt har vi lyssnat på centralt placerade insiders och räknat samman SCB statistik om hur många som gått i studiecirkel och på kulturarrangemang under 2019: över 23 miljoner. Är det någon som tror på det?

Magnus Ranstorp.

Opinion

De flesta stränder i Sverige ligger öde

Opinion
Opinion

Strandskyddet har blivit en het politisk fråga. Som ett led i Januariöverenskommelsen skall det bli lättare att få bygga vid vatten med inriktning mot landsbygdsområden. Skälen är flera. Ett - och det i mitt tycke viktigaste - är att vi bör bygga fler bostäder som höjer människors livskvalitet och på den punkten vet vi att de flesta människor uppskattar närhet till vatten. Därför bygger många städer attraktiva bostäder längs hav och sjöar t.ex Västra hamnen i Malmö och BO 99 i Helsingborg för att ta två närliggande exempel. Så frågan är varför det skall vara så restriktivt att få bygga strandnära på landsbygden, där det till och med finns exempel på kommuner där det finns lika många sjöar som invånare. Ett annat viktigt skäl för strandnära byggande är att det kan locka människor att bo i kommuner med vikande befolkning t.ex de som kan distansarbeta eller accepterar att långpendla.

Från olika grupper t.ex Naturskyddsföreningen är man kritisk mot mer strandnära byggande. Även Miljöpartiet stretar emot och frågan måste medlas mellan MP och Centern av Socialdemokraterna.

Men finns verkligen en konflikt kring rörligt friluftsliv och strandskydd? Min egen bild är att konflikten mest är av symbolisk karaktär. Jag som många andra har tillbringat semestern i Sverige och rest omkring rätt mycket i tre sjörika landskap, Småland, Södermanland och Värmland. Med stort intresse har jag försökt se hur mycket folk som verkligen söker sig ner till stränder för att vandra och fiska. Det jag sett har varit stränder som varit i stort sett öde. Där har inte funnits några människomassor med stövlar och ryggsäckar som vandrat för att njuta av naturupplevelsen vid stränder, med undantag av badplatser där det varit gott om bilar. Så strandskyddet borde vara en icke-fråga eftersom ingen förespråkar byggande i de redan hårdexploaterade områdena.

Lars J Eriksson

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL