Bättre odds för covidsjuka i dag än i våras
Antalet patienter som vårdas på sjukhus på grund av covid-19 ökar. Samma sak för antalet svårt sjuka patienter som kräver intensivvård (iva).
– Antalet inlagda patienter går rakt uppåt. Vi har också oerhört snabbt fått in iva-fall, det går väldigt fort här, sade Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare i Region Sörmland, nyligen.
Bilden ser nästan likadan ut i landets samtliga 21 sjukvårdsregioner. Smittspridningen ökar kraftigt, och därmed även antalet patienter som hamnar på sjukhus.
Men till skillnad från i våras har dödligheten bland dem som hamnar på sjukhus minskat kraftigt sedan pandemins början. Därutöver finns en stark förhoppning om att minskningen ska fortsätta, även under den kommande vintern.
– Det är stor skillnad. Bland oss som arbetar med det här känns det betydligt mer hoppfullt än i våras. Känslan är att det går betydligt bättre för patienterna nu. Både på iva och på vårdavdelningarna, säger Ola Blennow, infektionsläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Söver inte alltid ner
Det är mer än en känsla. En svensk registerstudie som presenterades i slutet av oktober visar nämligen att dödligheten bland alla dem som vårdades på sjukhus för covid-19 minskade från 24,7 till 13,3 procent mellan mars och juni, räknat till och med 60 dagar efter diagnostillfället. Under samma period gick dödligheten bland dem som vårdades med hjälp av intensivvård ner från 36 till 20 procent. En dramatisk minskning, med andra ord.
Enligt Ola Blennow och hans kollega, infektionsläkaren Hilmir Ásgeirsson, är förklaringen ett bättre omhändertagande av patienterna, både vad gäller läkemedel och annan behandling.
– Tidigare sövde man oftast snabbt ner patienterna och intuberade dem när de kom till iva. Dels för att man var rädd för smittspridning, dels för att det är så man brukar göra. Men successivt har vi lärt oss att många av dessa patienter ofta kan klara sig väldigt länge med bara syrgas.
Patienterna, berättar han, får syrgas med hjälp av en högflödesgrimma i näsan. De är fortfarande väldigt sjuka och de behöver så mycket syrgas att de inte kan vara någon annanstans än på iva, men de slipper sövas ner och andas med hjälp av en slang i halsen, som är kopplad till en respirator.
På så sätt kan vissa patienter skonas från en behandling som kan vara så påfrestande för kroppen att behandlingen i sig kan utgöra en risk.
– I stället kan de ligga och sms:a med sin fru, säger Ola Blennow.
Detta har resulterat i att endast en fjärdedel av de inneliggande covidpatienterna på intensiven i Huddinge är intuberade för tillfället.
– En annan viktig sak är bukläge, att vi vänder vissa patienter på magen. Då förbättras syrgasutbytet, säger Hilmir Ásgeirsson.
Tidens betydelse
Medicineringen har också förbättras. I våras började man förstå att många patienter med covid-19 riskerar att drabbas av blodproppar, framför allt i lungorna.
– Därför ger vi alla patienter propplösande behandling i förebyggande syfte, säger Ola Blennow.
Därutöver får patienterna även det antivirala läkemedlet Remdesivir.
– Remdesivir har vi börjat använda mer och mer. Det är inte för alla, men till rätt patienter och vid rätt tidpunkt, tidigt i förloppet, kan det ha effekt, säger Hilmir Ásgeirsson.
Senare i förloppet kan även inflammationshämmande kortison användas.
– När den första virusfasen är över blir inflammationen alltmer viktig, och då är kortison en bra medicin till de svårast sjuka, säger Ola Blennow.
Dessutom verkar det som om patienterna kommer in tidigare nu, än vad de gjorde i våras, i en annan fas av sjukdomen, med andra ord, vilket också ökar chanserna att överleva.
En annan viktig lärdom är tidens betydelse, att de allra flesta patienter vänder förr eller senare.
– Hos en majoritet återhämtar sig lungorna, men det tar tid och vi måste ge kroppen den tid den behöver, säger Ola Blennow.
Johan Nilsson/TT
Fakta: Dessa vårdas på iva
En majoritet av de patienter som vårdats i intensivvård på grund av covid-19 är män, och den största åldersgruppen är personer mellan 60 och 69 år. Medianåldern ligger på 61 år.
Många av patienterna, nästan 80 procent, har haft underliggande sjukdomar och bedömts som riskgruppspatienter. Det handlar bland annat om diabetes, högt blodtryck, hjärtsjukdom eller fetma.
Antalet dagar från insjuknande till iva-vård är i snitt 10,6.
Källa: Svenska intensivvårdsregistret, Socialstyrelsen