Annons

Forskare: Uppgifterna om spioneri är osäkra

Uppgifterna om att den amerikanska underrättelsetjänsten ska ha försökt spionera på försvarskoncernen Saab väcker stort intresse.
– Det viktiga här är att inte göra några ogenomtänkta utspel, utan att först ta reda på sanningshalten, säger Björn Ottosson vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Publicerad 16 november 2020 • Uppdaterad 24 november 2021
Enligt anonyma källor ska amerikanska underrättelsetjänsten NSA ha spionerat för att försöka skaffa information om Jas Gripen. Arkivbild.
Enligt anonyma källor ska amerikanska underrättelsetjänsten NSA ha spionerat för att försöka skaffa information om Jas Gripen. Arkivbild.Foto: Mindaugas Kulbis/AP/TT

Den amerikanska underrättelsetjänsten NSA har försökt spionera på bland annat försvarskoncernen Saab, rapporterade Danmarks Radio på söndagen. Uppgifterna kommer från flera anonyma källor, bland annat en visselblåsare i Forsvarets Efterretningstjeneste, den danska motsvarigheten till Försvarets radioanstalt (FRA).

NSA:s syfte ska enligt rapporterna ha varit att skaffa information om Saabs Jas Gripenplan i samband med att Danmark skulle köpa nya stridsflygplan för några år sedan. Gripen var då en av konkurrenterna till amerikanska F-35, som till slut vann uppdraget 2016.

Annons

Men det är svårt att bedöma upplysningarnas riktighet eftersom källskyddet är starkt, säger Björn Ottosson, forskare vid FOI.

– Olika källor kan ju ha olika grad av trovärdighet och det är väldigt svårt att bedöma om det här är en trovärdig källa eller inte.

Egen agenda?

Saabs kommentar till uppgifterna kom på söndagskvällen:

”Utifrån de knapphändiga uppgifter som SVT presenterat för oss samt det som går att läsa i dansk media, kan vi inte utesluta att aktörer i den här frågan har en egen underrättelseagenda i syfte att skapa konflikt. Informationen vi får går inte ihop. Det gör att Saab i detta läge inte vill kommentera frågan närmare eller kan bedöma om det är vår sak att uttala oss."

Enligt Björn Ottosson är det viktigt att inte gå händelserna i förväg utan att i stället ta reda på mer. Hypotetiskt kan det, enligt honom, handla om felaktiga uppgifter som släpps för att skada relationen mellan Sverige och USA eller mellan Danmark och USA.

– Om det här eventuellt är fejk, om det är någon annan som ligger bakom, så har de lyckats om vi spekulerar i det här. Det är att gå för snabbt fram.

Vill ha information

Han säger att det är rimligt att anta att många stater, bland dem USA, vill ha information om andra staters försvar och försvarsindustri.

– Det vore naivt att tro att till exempel USA inte på olika sätt försöker ha koll på andra nationers försvarsmakter och försvarsindustrier. Det gör man oavsett om de är fiender, vänner eller samarbetspartners, säger Björn Ottosson, som är noga med att poängtera att han inte kan kommentera det enskilda fallet.

Säkerhetspolisen, som tagit del av medieuppgifterna, konstaterar att det pågår olika typer av angrepp och hot mot Sverige hela tiden och att det har blivit vanligare de senaste åren.

Kristin Groth/TT

Fakta: NSA

Fakta: NSA

NSA står för National Security Agency, den kanske hemligaste av USA:s 17 olika underrättelsetjänster.

NSA övervakar, analyserar och avkrypterar information. Källor är internet, telefoni och radio. Den granskar även information som överförs via radar och radiolänk.

Underrättelsetjänsten inrättades 1952 av president Harry S Truman, och var länge omhöljd av total sekretess. Den kallades också internt för No Such Agency ("ingen sådan myndighet").

Omkring 21 000 civila medarbetare verkar på NSA.

Delar av dess hemliga verksamhet avslöjades av tidigare medarbetaren Edward Snowden 2013. Snowden befinner sig i exil i Ryssland.

NSA:s högkvarter ligger i Fort Meade i delstaten Maryland.

Källor: Nationalencyklopedin, Washington Post och nsa.gov

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons