Coronaviruset kan dröja sig kvar i kroppen

Nästa månad har vi människor levt med det nya coronaviruset, sars-cov-2, i ett år. Trots det är kunskapsluckorna fortfarande stora. Inte minst om hur det uppför sig när det väl kommer in i kroppen.

En fråga forskarna fortfarande brottas med är immuniteten och hur länge den varar.

Det började redan i april då koreanska forskare misstänkte att en infektion av det nya coronaviruset, sars-cov-2, inte ger en livslång immunitet. Men det tog ända till den 24 augusti då misstanken bekräftades officiellt, tack vare en 33-årig hongkongbo efter en resa till Spanien testades positivt en andra gång.

Sedan dess har ett drygt 20-tal återinfektioner bekräftats officiellt, även om de flesta är överens om att det verkliga antalet är betydligt fler. Bara i Sverige undersöker Folkhälsomyndigheten nu 150 fall av återinsjuknande i covid-19.

Att människor kan få en och samma sjukdom fler än en gång är egentligen inte så konstigt. Så är det exempelvis för de fyra andra coronavirus som cirkulerar i befolkningen och som inte orsakar mer än en vanlig förkylning.

Förkylning är en sak, covidinfektion en annan, varför rapporterna väcker frågor om hur länge en immunitet efter en covidinfektion egentligen varar.

Statsepidemiologen Anders Tegnell har dock vid flera tillfällen sagt att dessa rapporter hittills är så få till antalet, några dussintal, jämfört med de miljontals människor som hittills insjuknat, vilket tyder på att immuniteten antagligen varar åtminstone uppemot ett år, eller ännu längre, även om skillnaderna på individnivå antagligen är stora.

Därutöver både hoppas och tror forskarna att man inte blir lika smittsam och inte lika allvarligt sjuk vid ett eventuellt återinsjuknande, som vid det första smittotillfället.

Däremot kommer antalet återinsjuknanden av allt att döma att fortsätta att öka, eftersom människor riskerar att förlora sin immunitet ju längre tiden går. Framför allt om detta coronavirus uppför sig som de som ger vanliga förkylningar, som ger en immunitet som i genomsnitt varar i cirka ett år, om än med stora individuella variationer.

Forskarna tror också att ju svårare sjukdom första gången, desto starkare immunsvar och desto lägre risk för ett återinsjuknande, vilket brukar vara den tumregel som gäller vid den här typen av sjukdomar.

Ett betydligt märkligare fenomen än att vissa människor får sjukdomen flera gånger, är de långtidssymtom som vissa personer får, så kallad långtidscovid. I flera månader, ibland.

Vad detta beror på är det ingen som vet. Men redan 2009 kunde forskaren Stanley Perlman och hans kollegor vid University of Iowa, USA, visa att det finns ett coronavirus, som hos möss kan orsaka hjärninflammation, som kan "dröja dig kvar" och trigga ett immunsvar, även om viruset självt inte förökar sig.

Och för bara ett par veckor sedan visade forskare vid The Rockefeller University, USA, att sju av 14 testade personer hade kvar sars-cov-2 i tarmarna, tre månader efter symtomdebut, skriver tidskriften Science, något forskarna tror skulle kunna förklara fenomenet långtidscovid.

Att ett virus finns kvar i kroppen en längre tid efter den första sjukdomsfasen är inte så ovanligt som det kanske låter. Ett exempel är vanlig herpes som efter förstagångsinfektionen gömmer sig i nervknutor. Vid stress eller ultraviolett strålning kan viruset aktiveras och vandra ner till munnen där det bildar blåsor. Ett annat är vattkoppor, där viruset också kan aktiveras en andra gång, men då i form av bältros.

Johan Nilsson/TT