Covid-19

Coronaviruset kan dröja sig kvar i kroppen

Forskning visar att coronaviruset kan 'dröja sig kvar' i kroppen helt intakt, långt efter det att den första sjukdomsfasen är över. Upptäckten kan vara en ledtråd till varför vissa människor är sjuka i flera månader, så kallad långtidscovid.
Foto: CDC/TT
Inrikes
Inrikes Coronaviruset kan dröja sig kvar i kroppen i flera månader, visar forskning. Är det förklaringen till så kallad långtidscovid?
PREMIUM

Nästa månad har vi människor levt med det nya coronaviruset, sars-cov-2, i ett år. Trots det är kunskapsluckorna fortfarande stora. Inte minst om hur det uppför sig när det väl kommer in i kroppen.

En fråga forskarna fortfarande brottas med är immuniteten och hur länge den varar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Stefan Löfven: Alla måste göra mer

Statsminister Stefan Löfven (S) under sitt tal till nationen på lördagskvällen.
Foto: Fredrik Ståhl/Regeringskansliet
Inrikes
Inrikes I ett tv-sänt tal till nationen på söndagskvällen säger statsminister Stefan Löfven (S) att människors liv fortfarande är i fara – och faran ökar. Uppmaningen är: Träffa bara människor du bor med.
PREMIUM

– Allt fler dör. Låt oss komma ihåg att över 6 000 människor i Sverige redan dött med covid-19, säger Stefan Löfven.

– Det vi gör nu påverkar hur luciafirandet kommer att se ut, hur julfirandet kommer att se ut. Vilka som fortfarande kommer att vara med oss i jul. Det kan låta hårt, det kan låta brutalt. Men det är precis så hård och brutal verkligheten är.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

R-talet för viruset sjunker i Sverige

Det nationella R-talet för coronaviruset sjunker i Sverige. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes Det så kallade R-talet för coronaviruset sjunker i Sverige.
Positivt, ja visst. Men siffran skiljer sig stort mellan olika regioner och varje insjuknad smittar fortfarande fler än en.
PREMIUM

Det nationella R-talet visar antalet personer som varje smittad person i genomsnitt sprider viruset till. Talet har sjunkit från 1,55 den 1 november till 1,16 den 14 november, vilket "visar att ökningstakten på nationell nivå avtar", skriver Folkhälsomyndigheten i sin senaste rapport.

Men det är för tidigt att ropa hej. Smittkurvan vänder först när R-talet är under ett.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Skolbarn smittades på fritiden

De skolbarn i Hamburg som fick covid-19 före höstlovet i oktober smittades i regel på fritiden, visar en ny analys. Arkivbild.
Foto: Michael Probst/AP/TT
Inrikes
Inrikes Smittorisken för skolbarn är större på fritiden än i skolan, enligt en analys av smittade skolelever i tyska Hamburg.
De allra flesta smittades av covid-19 hemma, på fester eller andra privata tillställningar.
PREMIUM

Analysen har gjorts på smittade skolbarn i Hamburg från sommarlovets slut i augusti till höstlovet i oktober. Enligt stadens skolmyndighet hade 78 procent av 372 smittade barn fått smittan utanför skolan.

För barn under 12 år var risken för att bli smittad bara hälften så stor.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Julbranschen hoppas – trots corona

Från växthusen i Billeberga utanför Landskrona skickas just nu julblommor i väg till landets livsmedelsbutiker. Här packas en julklassiker – röd amaryllis.
Foto: Johan Nilsson/TT
Ekonomi
Ekonomi Inställda julmarknader och folktomma affärer – vad händer med alla svenska julprodukter när konsumenterna håller sig hemma?
Bland landets producenter råder ändå optimism och en tro på att folk öppnar plånboken trots epidemin.
PREMIUM

– Svenskarna vill ha vita hyacinter och en ordentlig amaryllis – inte något skräp! säger Lars Arvidsson som driver KG Hansson handelsträdgård i skånska Billeberga.

– Och så fort Kalle Anka är avklarad verkar det som vi har ett stort sug efter tulpaner.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Hårt covidtryck – operationer skjuts upp igen

Fler covidsjuka vårdas på iva och än en gång måste planerad vård flyttas fram. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes 90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige.
När antalet covidpatienter nu ökar kraftigt på sjukhusen ställer flera regioner återigen in planerad vård.

I veckan beslöt Region Norrbotten att skjuta på viss planerad vård för att klara av situationen.

– Vi ser en ökad smittspridning med ett ökat behov av sjukhusvård, både i vanlig sjukhusvård, liksom i det vi kallar intermediärvård och i slutändan också intensivvård, säger Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten, till TT.

Även i till exempel Västra Götalandsregionen, Region Stockholm och Region Uppsala har delar av den planerade vården ställts in, vilket SR Ekot tidigare rapporterat om.

I landets nordligaste län har trycket från covidpatienter ökat successivt de sista veckorna och dessvärre ser man än så länge ingen avmattning. Det tar stora resurser i anspråk.

Personalkrävande vård

– Varje nytt fall kräver väldigt mycket personal för vårdens skull. Då måste vi använda de resurser vi har och det påverkar den vanliga vården som vi därför tyvärr behöver bromsa, säger Pia Näsvall.

Ingrepp som skjuts upp är sådana som av medicinska skäl bedöms kunna vänta utan att det medför en risk. Några generella exempel är ljumskbråck, gallstensbesvär samt byten av höfter och knän.

– Att det inte bedöms vara förenat med en risk betyder däremot inte att patienten inte har problem, säger Pia Näsvall.

Under coronapandemins första våg genomförde specialistvården totalt drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin, enligt Socialstyrelsen.

"Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes", säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Det är också fler patienter som fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar, framförallt när det gäller planerade operationer och behandlingar.

Inte hunnit beta av

Flest patienter väntade i augusti inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och allmän kirurgi. Inom området öron-näsa-hals har närmare sju av tio patienter väntat i över 90 dagar.

"Varje patient räknas. Utifrån det kan vi konstatera att hälso- och sjukvårdens kapacitet inte har varit tillräcklig för att möta alla patienters vårdbehov under våren och sommaren", säger Sevim Barbasso Helmers.

I mitten av oktober var operationerna i stort sett tillbaka på normalnivå. Men det betyder inte att regionerna hunnit beta av vårdkön, enligt Socialstyrelsen.

"Smittspridningen har dessutom ökat på nytt och det kan innebära att regionerna ännu en gång behöver ställa om och ställa in planerad vård", säger Sevim Barbasso Helmers.

Dröjer innan ikapp

I Region Norrbotten hoppas man att Folkhälsomyndighetens senaste scenario stämmer, och att det ska ske en avmattning i antalet covidsjuka före jul.

– Det skulle göra att vi kan komma igång med vården igen, säger Pia Näsvall.

TT: Hur lång tid kommer det ta att beta av all uppskjuten vård?

– Hur stor påverkan den här inbromsningen får på totalen är svårt att veta. Men det är klart att det kommer att ta tid innan vi är ikapp igen. Säkert en god bit in på nästa år och kanske mot slutet av nästa år. Men det är oerhört svårt att uttala sig om, säger chefläkaren i Norrbotten.

Anja Haglund/TT

Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Foto: Jonas Hansson/Region Norrbotten

FAKTA

Fakta: Uppdrag från regeringen

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att följa de uppdämda vårdbehoven som orsakas av covid-19. Myndigheten har därför analyserat hur besök, väntetider, vårdköer, operationer och övriga behandlingar har påverkats sedan pandemin bröt ut i mars.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nätcasino

Populära casino online spel

Nätcasino Ett casino är ett ställe som man besöker för att spela olika hasardspel och i finland har man exempel vis parhaat nettikasinot 2020 (dom bästa casino online 2020, på finska) som en av dom bästa mest populära online casino på marknaden.

Det finns många olika former av hasardspel men den gemensamma nämnaren med alla spel är att det alltid är slumpen som avgör om man vinner eller förlorar. I många andra spel beror vinst eller förlust på att man är en skicklig spelare men när man spelar ett hasardspel gäller det snarare att chansa och ha tur i spel än att man är en talangfull spelare.

Det vanligaste när man spelar olika casinospel är att man spelar för pengar och chansar man rätt och vinner så kan man då också vinna en hel del med pengar. Att spela casinospel är populärt världen över vilket innebär att det även är mycket populärt i Sverige, inte minst att spela casino online. Däremot har det inte alltid varit så utan att spela på casino är något som nyare än vad man många gånger kan tro. Det var nämligen inte förens 1992 som det blev klart att några casinon skulle få öppnas upp i Sverige.

I mitten på 90-talet i takt med att det blev allt vanligare för folk att ha internet hemma så blev det då också vanligt att spela casino online och intresset för casino online har inte direkt minskat sedan dess. I Sverige finns det ett stort utbud av olika casinospel online. Fördelarna med att det finns stor variation av olika casinospel är såklart många men när det finns mycket att välja på kan det också vara svårt att veta vilket spel som är de bästa ute på marknaden.

Det är svårt att ge ett konkret svar på vilket casinospel som är bäst eftersom det är en smaksak och det gäller att pröva sig fram för att hitta det spel som passar en själv bäst men däremot går det att svara på vilka spel som är populärast.

5 av de populäraste casinospelen

Casino War är ett kortspel som många tycker om att spela när de spelar på casino online. I Casino war så använder man sig av sex kortlekar och som spelare så spelar man alltid mot dealern. Det hela går ut på att man ska ha ett högre kort än vad dealern har för har man det så vinner man. Kortspelet är främst omtryckt för att reglerna är simpla och därför kommer det inte ta långt tid alls att lära sig hur man spelar.

BlackJack är ett annat mycket populärt kortspel som handlar om att man ska lyckas komma så nära 21 som det är möjligt. Det viktiga är att inte komma över 21 för gör man det så vinner dealern.

Slots är kanske det absolut populäraste casinospelet och det är inte svårt att förstå varför, för att det är så enkelt samtidigt som chansen till vinst är stor. Slots är en slags spelautomat. Det är ett hjul som snurrar och för att få vinst ska flera likadana symboler synas efter varandra.

Roulett är ett av de spelen som många nog tänker på när casino nämns och kanske är det just därför som så många väljer att spela roulett även online. Roulett går ut att man satsar på en färg (svart/rött), en siffra eller varför inte en kombination. Sedan sätts en kula i rullning. För vinst så måste kulan stanna på exempelvis den siffra som man har satsat på.

Poker är ett casinospel som kan spelas av de flesta och många spelar idag poker online. Det finns några olika varianter av poker (ex. Texas Hold’em) men det hela handlar om att satsa med pokermarker. Hur mycket man satsar baseras på hur höga kort man har på handen men det går också att bluffa.

Inrikes

Iran kan pressa EU – med dödsdömd svensk

Både FN och EU har krävt att Ahmadreza Djalali släpps och flera människorättsorganisationer har engagerat sig i hans fall. Arkivbild.
Foto: Hossein Salmanzadeh/TT
Inrikes
Inrikes Ett intensivt diplomatiskt arbete pågår för att få Iran att stoppa dödsstraffet mot den svenskiranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali.
– Irans fångar används ofta som förhandlingsbrickor i större maktspel, säger Irankännaren Rouzbeh Parsi.

I veckan har utrikesminister Ann Linde (S) tagit kontakt med Irans utrikesminister i ett försök att stoppa verkställandet av dödsdomen mot den svenskiranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali.

Samtidigt, i torsdags, släpptes den brittisk-australiske akademikern Kylie Moore-Gilbert, som suttit fängslad i Iran dömd mot sitt nekande för spioneri åt israeliska Mossad. Hon släpptes i utbyte mot tre iranska fångar i Thailand, misstänkta för planer på ett bombangrepp i Bangkok 2012. Enligt Israel skulle dådet riktas mot deras diplomater i landet.

– Fångutbyten med Iran är vanliga. Särskilt mellan USA och Iran finns det flera exempel, säger Rouzbeh Parsi, chef för Mellanösternprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

En större fångutväxling skedde 2015 i samband med att det internationella kärnavtalet med Iran ingicks. Men även under USA:s Trump-regering, som rev upp avtalet och återinförde hårdare sanktioner, har det skett utväxlingar. Senast för ett år sedan släpptes en spionanklagad amerikansk student, i utbyte mot en iransk forskare som anklagades för att ha brutit sanktionerna mot landet.

– Det finns fortfarande folk som båda sidor vill se utlämnade. Än är det inte uttömt, säger Parsi.

Blir förhandlingsbrickor

Från USA:s håll handlar det ofta om iranier som anklagas för spioneri, industrispionage, eller brott mot sanktioner.

– Det finns ett batteri av anklagelser som används på mer eller mindre goda grunder.

Att Iran till och från lyckas gripa och döma spioner kan inte uteslutas, poängterar Parsi.

– Men tveklöst är det så att många som tagits med största sannolikhet inte är spioner. De tas som förhandlingsbrickor, för att få till utbyten. Till och med pengar.

Det är framför allt det iranska revolutionsgardets underrättelseavdelning som står för anklagelser och gripanden.

– De har en särskild ställning i Iran och har väldigt stort handlingsutrymme. De ser det som sin uppgift att rättfärdiga revolutionsgardets paranoia. Att Iran är omringat av fiender och att alla som kommer utifrån är suspekta.

Inte heller rättsväsendet i Iran lyder under den folkvalda presidenten, då dess högsta chef utses av Irans högsta andliga ledare, ayatolla Ali Khamenei.

– Rättsprocesserna i de här fallen är ofta märkliga och ogenomskinliga. De som anklagas utsätts för påtryckningar, ibland tortyr, för att tvinga fram ett erkännande, säger Rouzbeh Parsi.

Svenskiranske Ahmadreza Djalali greps i Iran under en konferensresa 2016 och dömdes till döden året därpå, anklagad för spioneri.

Beskedet häromdagen att Djalali skulle föras till Karajfängelset utanför Teheran i väntan på verkställandet av dödsstraffet kan vara ett sätt för revolutionsgardet att höja temperaturen med syfte att sätta press på Sverige inför ett utlämnade.

– Kanske för att få Sverige att sätta press på EU, säger Parsi.

Tajmade avrättningar

Det finns flera exempel på fångar som Iran vill få utlämnade, både i Sverige och EU.

I Belgien står en iransk diplomat inför rätta, misstänkt för att ha planerat ett bombattentat i Frankrike 2018. Det är första gången en iransk företrädare ställs inför rätta i ett EU-land anklagad för terrorism. Och i Sverige misstänkts en 58-årig man för folkrättsbrott genom inblandning i massavrättningarna i Iran 1988.

– Frågan är varför Belgien eller Sverige skulle gå med på en sådan utlämning. Det strider mot demokratiska rättsprinciper, men en fångutväxling sker per definition utanför sådana rättsliga ramar, säger Parsi.

Dödsdömda fångar som Djalali kan även bli brickor i ett inrikespolitiskt spel, då det iranska rättsväsendet hamnar på kollisionskurs med det mer moderata presidentämbetet.

Historiskt sett har rättsväsendet haft en märklig förmåga att tajma avrättningar då Irans utrikesminister befinner sig utomlands, säger Parsi.

– På så sätt garanterar de att de internationella samtalen som förs handlar om kritik för att staten som han representerar just avrättat någon.

Hypotetiskt finns risken att rättsväsendet bestämmer sig för att verkställa en dödsdom för att markera sin maktposition gentemot den egna regeringen.

– Det här är ett rättsväsende som kan agera inkonsekvent i alla riktningar. De kan lika gärna vara byråkratiska och fullfölja processen, eller så vill de ha något att vifta i ansiktet med för att få igenom andra eftergifter.

Jonas Grönvik/TT

Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet. Arkivbild.
Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Anklagas för samröre med Mossad

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och svensk medborgare. Han har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien, och hade före medborgarskapet permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

Den 26 december 2017 inledde Djalali en hungerstrejk, sedan myndigheterna försökt att tvinga honom att skriva under ett erkännande om att han är spion.

I oktober 2017 sade den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den "svarande" hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte för pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali dömdes till döden.

Det bevis som anförs mot honom är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.

Källa: Amnesty Sverige

Inrikes

Barngröt återkallas — för mycket kadmium

Gröten innehåller för mycket kadmium. Arkivbild.
Foto: Laurent Gillieron/AP/TT
Inrikes
Inrikes Nestlé återkallar ett parti gröt som innehåller allt för mycket kadmium.

Det handlar om Sinlac specialgröt, som enligt förpackningen är avsedd för barn med allergi eller laktosintolerans.

Kadmiumhalten i partiet överstiger lagstadgade krav inom EU, skriver Nestlé i ett pressmeddelande.

"De uppmätta nivåerna av kadmium innebär inte någon akut hälsofara vid konsumtion men produkten bör inte konsumeras", skriver företaget, som stoppar försäljningen "som en försiktighetsåtgärd".

Gröten som återkallas är i 500 grams förpackning med bäst-före-datum 09.2021 och batchnummer 01960291R.

Att få i sig för mycket av grundämnet kadmium kan skada njurarna och på lång sikt öka risken för cancer, enligt Livsmedelsverket , som också framhåller att det är särskilt viktigt för barn att undvika livsmedel med stora mängder kadmium.

Inrikes

Tiotusentals färre operationer under pandemin

Flest patienter väntade i somras på operation inom ortopedi. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Inrikes
Inrikes 90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige.
Nu kan den ökade smittspridningen göra det svårt att ta igen de uppdämda vårdbehoven.
PREMIUM

Specialistvården genomförde drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin under mars till och med augusti i år, jämfört med samma period tidigare år, enligt Socialstyrelsen.

"Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes", säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL