Inrikes

Experter: Talet saknade positiva nyheter

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes Statsministern ville samla folket i kampen mot coronaviruset genom sitt tal till nationen – men nämnde inget om kommande vaccin eller vad som händer om smittotalen fortsätter stiga. Människor lär undra kring bristen på konkretion, säger experter TT talat med.
PREMIUM

Orla Vigsö, professor i retorik som också studerat politisk kommunikation, tyckte att talet kändes lite som att regeringen bönar och ber. Det var många intetsägande ord om förpliktigande uppmaningar.

Samtidigt nämnde inte Stefan Löfven någonting om ett framtida vaccin mot coronaviruset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Man funnen död i Malmö — misstänkt mord

Polis och kriminaltekniker i Malmö utreder det misstänkta mordet i södra Malmö.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man har påträffats död i en lägenhet i södra Malmö, meddelar polisen som har frihetsberövat en person.

"Det finns en relation mellan parterna sedan tidigare. Ärendet rubriceras som mord. Anhöriga är ännu inte underrättade", skriver polisen på sin sajt.

Polisen fick kännedom om händelsen klockan 04.17. Tidpunkten för det misstänkta mordet är oklar.

– Kön på den frihetsberövade och åldrarna på de berörda har vi valt att hålla för oss själva, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson till TT.

Ofta rubricerar polisen dödsfall inledningsvis som misstänkt mord för att det ger mer utredningsresurser, även om det är ganska uppenbart att annan dödsorsak finns.

– Här är det inte så, säger Evelina Olsson.

Polisen har under lördagen samlat in uppgifter genom dörrknackning i bostadsområdet.

Inrikes

Bogvisiret granskat på nytt

Estonias bärgade bogvisir. Arkivbild från 1999.
Foto: Jan Collsiöö/TT
Inrikes
Inrikes

Åtgärden är ett led i myndighetens granskning av de nya uppgifter som framkommit om den förlista passagerarfärjan, skriver Aftonbladet.

– Ingen av oss som arbetar med den nu pågående granskningen har varit involverad i de tidigare utredningarna som rör Estonias förlisning. En del av vårt arbete handlar om att vi behöver sätta oss in i det tidigare utredningsmaterialet. Att inspektera bogvisiret är en självklar del av detta, säger Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör på Statens haverikommission, till tidningen.

– Iakttagelserna kommer att ligga till grund för fortsatta analyser, säger Jonas Bäckstrand.

Bogvisiret inspekterades vid Muskö örlogsbas den 12 november. Även företrädare för Estlands haverikommission var med, medan Finland saknade representation på grund av coronarestriktioner, skriver Aftonbladet.

I slutet av september framkom i samband med en tv-dokumentär nya uppgifter om ett stort hål i fartygets skrov, uppgifter som föranlett krav på en förnyad utredning av olyckan.

Enligt slutrapporten 1997 från Estlands, Finlands och Sveriges gemensamma haverikommission orsakades katastrofen i september 1994 av att bogvisiret slets upp under pågående storm. 852 människor miste livet.

Erik Lindahl/TT

Inrikes

Man hittad allvarligt skadad vid polishus

En ännu oidentifierad man hittades medvetslös utomhus i närheten av polishuset i Borlänge. Händelsen utreds som mordförsök. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En svårt skadad man hittades under morgonen av en förbipasserande i närheten av polishuset i Borlänge. Mannen har förts till sjukhus och polisen utreder händelsen som mordförsök.

Mannen var medvetslös när han hittades, och polisen har ännu inte kunnat höra eller identifiera honom. Han uppskattas vara i 25-årsåldern. Polisen vill inte gå ut med vilken typ av skador mannen har.

– Det är mycket allvarliga skador, säger Stefan Wickberg, presstalesperson hos polisen.

Nu pågår arbetet med att försöka ringa in när mannen skadats och hur länge han legat på platsen.

– Det vet vi inte, och det är också anledningen till att vi går ut och vädjar om vittnesiakttagelser ända från 23-tiden i går kväll, säger Stefan Wickberg.

Lucas Brischetto/TT

Inrikes

Hårt covidtryck – operationer skjuts upp igen

Fler covidsjuka vårdas på iva och än en gång måste planerad vård flyttas fram. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes 90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige.
När antalet covidpatienter nu ökar kraftigt på sjukhusen ställer flera regioner återigen in planerad vård.

I veckan beslöt Region Norrbotten att skjuta på viss planerad vård för att klara av situationen.

– Vi ser en ökad smittspridning med ett ökat behov av sjukhusvård, både i vanlig sjukhusvård, liksom i det vi kallar intermediärvård och i slutändan också intensivvård, säger Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten, till TT.

Även i till exempel Västra Götalandsregionen, Region Stockholm och Region Uppsala har delar av den planerade vården ställts in, vilket SR Ekot tidigare rapporterat om.

I landets nordligaste län har trycket från covidpatienter ökat successivt de sista veckorna och dessvärre ser man än så länge ingen avmattning. Det tar stora resurser i anspråk.

Personalkrävande vård

– Varje nytt fall kräver väldigt mycket personal för vårdens skull. Då måste vi använda de resurser vi har och det påverkar den vanliga vården som vi därför tyvärr behöver bromsa, säger Pia Näsvall.

Ingrepp som skjuts upp är sådana som av medicinska skäl bedöms kunna vänta utan att det medför en risk. Några generella exempel är ljumskbråck, gallstensbesvär samt byten av höfter och knän.

– Att det inte bedöms vara förenat med en risk betyder däremot inte att patienten inte har problem, säger Pia Näsvall.

Under coronapandemins första våg genomförde specialistvården totalt drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin, enligt Socialstyrelsen.

"Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes", säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Det är också fler patienter som fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar, framförallt när det gäller planerade operationer och behandlingar.

Inte hunnit beta av

Flest patienter väntade i augusti inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och allmän kirurgi. Inom området öron-näsa-hals har närmare sju av tio patienter väntat i över 90 dagar.

"Varje patient räknas. Utifrån det kan vi konstatera att hälso- och sjukvårdens kapacitet inte har varit tillräcklig för att möta alla patienters vårdbehov under våren och sommaren", säger Sevim Barbasso Helmers.

I mitten av oktober var operationerna i stort sett tillbaka på normalnivå. Men det betyder inte att regionerna hunnit beta av vårdkön, enligt Socialstyrelsen.

"Smittspridningen har dessutom ökat på nytt och det kan innebära att regionerna ännu en gång behöver ställa om och ställa in planerad vård", säger Sevim Barbasso Helmers.

Dröjer innan ikapp

I Region Norrbotten hoppas man att Folkhälsomyndighetens senaste scenario stämmer, och att det ska ske en avmattning i antalet covidsjuka före jul.

– Det skulle göra att vi kan komma igång med vården igen, säger Pia Näsvall.

TT: Hur lång tid kommer det ta att beta av all uppskjuten vård?

– Hur stor påverkan den här inbromsningen får på totalen är svårt att veta. Men det är klart att det kommer att ta tid innan vi är ikapp igen. Säkert en god bit in på nästa år och kanske mot slutet av nästa år. Men det är oerhört svårt att uttala sig om, säger chefläkaren i Norrbotten.

Anja Haglund/TT

Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Foto: Jonas Hansson/Region Norrbotten

FAKTA

Fakta: Uppdrag från regeringen

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att följa de uppdämda vårdbehoven som orsakas av covid-19. Myndigheten har därför analyserat hur besök, väntetider, vårdköer, operationer och övriga behandlingar har påverkats sedan pandemin bröt ut i mars.

Inrikes

Iran kan pressa EU – med dödsdömd svensk

Både FN och EU har krävt att Ahmadreza Djalali släpps och flera människorättsorganisationer har engagerat sig i hans fall. Arkivbild.
Foto: Hossein Salmanzadeh/TT
Inrikes
Inrikes Ett intensivt diplomatiskt arbete pågår för att få Iran att stoppa dödsstraffet mot den svenskiranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali.
– Irans fångar används ofta som förhandlingsbrickor i större maktspel, säger Irankännaren Rouzbeh Parsi.

I veckan har utrikesminister Ann Linde (S) tagit kontakt med Irans utrikesminister i ett försök att stoppa verkställandet av dödsdomen mot den svenskiranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali.

Samtidigt, i torsdags, släpptes den brittisk-australiske akademikern Kylie Moore-Gilbert, som suttit fängslad i Iran dömd mot sitt nekande för spioneri åt israeliska Mossad. Hon släpptes i utbyte mot tre iranska fångar i Thailand, misstänkta för planer på ett bombangrepp i Bangkok 2012. Enligt Israel skulle dådet riktas mot deras diplomater i landet.

– Fångutbyten med Iran är vanliga. Särskilt mellan USA och Iran finns det flera exempel, säger Rouzbeh Parsi, chef för Mellanösternprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

En större fångutväxling skedde 2015 i samband med att det internationella kärnavtalet med Iran ingicks. Men även under USA:s Trump-regering, som rev upp avtalet och återinförde hårdare sanktioner, har det skett utväxlingar. Senast för ett år sedan släpptes en spionanklagad amerikansk student, i utbyte mot en iransk forskare som anklagades för att ha brutit sanktionerna mot landet.

– Det finns fortfarande folk som båda sidor vill se utlämnade. Än är det inte uttömt, säger Parsi.

Blir förhandlingsbrickor

Från USA:s håll handlar det ofta om iranier som anklagas för spioneri, industrispionage, eller brott mot sanktioner.

– Det finns ett batteri av anklagelser som används på mer eller mindre goda grunder.

Att Iran till och från lyckas gripa och döma spioner kan inte uteslutas, poängterar Parsi.

– Men tveklöst är det så att många som tagits med största sannolikhet inte är spioner. De tas som förhandlingsbrickor, för att få till utbyten. Till och med pengar.

Det är framför allt det iranska revolutionsgardets underrättelseavdelning som står för anklagelser och gripanden.

– De har en särskild ställning i Iran och har väldigt stort handlingsutrymme. De ser det som sin uppgift att rättfärdiga revolutionsgardets paranoia. Att Iran är omringat av fiender och att alla som kommer utifrån är suspekta.

Inte heller rättsväsendet i Iran lyder under den folkvalda presidenten, då dess högsta chef utses av Irans högsta andliga ledare, ayatolla Ali Khamenei.

– Rättsprocesserna i de här fallen är ofta märkliga och ogenomskinliga. De som anklagas utsätts för påtryckningar, ibland tortyr, för att tvinga fram ett erkännande, säger Rouzbeh Parsi.

Svenskiranske Ahmadreza Djalali greps i Iran under en konferensresa 2016 och dömdes till döden året därpå, anklagad för spioneri.

Beskedet häromdagen att Djalali skulle föras till Karajfängelset utanför Teheran i väntan på verkställandet av dödsstraffet kan vara ett sätt för revolutionsgardet att höja temperaturen med syfte att sätta press på Sverige inför ett utlämnade.

– Kanske för att få Sverige att sätta press på EU, säger Parsi.

Tajmade avrättningar

Det finns flera exempel på fångar som Iran vill få utlämnade, både i Sverige och EU.

I Belgien står en iransk diplomat inför rätta, misstänkt för att ha planerat ett bombattentat i Frankrike 2018. Det är första gången en iransk företrädare ställs inför rätta i ett EU-land anklagad för terrorism. Och i Sverige misstänkts en 58-årig man för folkrättsbrott genom inblandning i massavrättningarna i Iran 1988.

– Frågan är varför Belgien eller Sverige skulle gå med på en sådan utlämning. Det strider mot demokratiska rättsprinciper, men en fångutväxling sker per definition utanför sådana rättsliga ramar, säger Parsi.

Dödsdömda fångar som Djalali kan även bli brickor i ett inrikespolitiskt spel, då det iranska rättsväsendet hamnar på kollisionskurs med det mer moderata presidentämbetet.

Historiskt sett har rättsväsendet haft en märklig förmåga att tajma avrättningar då Irans utrikesminister befinner sig utomlands, säger Parsi.

– På så sätt garanterar de att de internationella samtalen som förs handlar om kritik för att staten som han representerar just avrättat någon.

Hypotetiskt finns risken att rättsväsendet bestämmer sig för att verkställa en dödsdom för att markera sin maktposition gentemot den egna regeringen.

– Det här är ett rättsväsende som kan agera inkonsekvent i alla riktningar. De kan lika gärna vara byråkratiska och fullfölja processen, eller så vill de ha något att vifta i ansiktet med för att få igenom andra eftergifter.

Jonas Grönvik/TT

Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet. Arkivbild.
Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Anklagas för samröre med Mossad

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och svensk medborgare. Han har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien, och hade före medborgarskapet permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

Den 26 december 2017 inledde Djalali en hungerstrejk, sedan myndigheterna försökt att tvinga honom att skriva under ett erkännande om att han är spion.

I oktober 2017 sade den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den "svarande" hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte för pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali dömdes till döden.

Det bevis som anförs mot honom är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.

Källa: Amnesty Sverige

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Game Lounge

5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu

Game Lounge Utbudet när det kommer till att spela casino på nätet är enormt. Bara inom Sverige finns i dag cirka 200 licensierade online casinon och den stenhårda konkurrensen om kunderna tvingar därför spelbolagen att ständigt att se över och utveckla sina olika produkter för att hänga med i trenderna. Inte minst sedan införandet av den nya spellagen med licenssystem i januari förra året har mycket förändrats på den svenska onlinespelmarknaden och, ja, att påstå att även 2020 inletts på ett i många avseenden händelserikt sätt vore knappast någon överdrift.

Här nedan listas de 5 hetaste trenderna i casinobranschen just nu:

Uppköp och sammanslagningar

Nyheten som slog ned som en bomb i slutet av juni om att den börsnoterade live casino-leverantören Evolution Gaming lagt ett bud på den ledande slotsutvecklaren NetEnt fick nog en och annan att höja på ögonbrynen. Inte minst sett till det faktum att priset för affären värderas till svindlande 19,6 miljarder kronor. Men redan under 2019 kunde man skönja en ökad trend av sammanslagningar inom casinobranschen och så sent som i februari köpte till exempel Betsson upp konkurrenten Gaming Innovation Groups varumärken, där bland annat Rizk och Kaboo ingår.

Fokus på esport och poker

Casinobranschen har precis som de flesta andra branscher påverkats av den rådande coronapandemin. Tusentals inställda sportevenemang till följd av virusets framfart runt om i världen har tvingat många spelbolag att ändra fokus och vidta åtgärder. För Kindred Group som bl.a. äger välkända Unibet har de uteblivna matcherna/ligorna å andra sidan inneburit ett uppsving för esport och poker. Enligt speljätten har intresset för dessa båda spelformer ökat rejält under de senaste månaderna.

Spela casino utan registrering

Att spela sina favoritslots eller bordsklassikerna Black Jack och Roulette utan att behöva genomgå någon lång och krånglig registreringsprocess har blivit allt mer populärt och numera är konceptet “Pay N Play” standarden hos majoriteten av Sveriges online casinon. Hos jämförelsetjänsten SveaCasino.se finns exempelvis en rad olika nätcasinon med licens som erbjuder direkt spel via bankidentifiering.

Stärkt konsumentskydd

Debatten om konsumentskydd och spelansvar tycks vara ständigt närvarande på den svenska onlinemarknaden. En stor anledning till omregleringen 2019 handlade just om att motverka spelberoende och under coronakrisen har diskussionerna kring ämnet intensifierats ännu mer, framförallt från politiskt håll. Enligt spelminister Ardalan Shekarabi (S) har det ökade spelandet på nätet på grund av den sociala isoleringen under pandemin bidragit till regeringens beslut om att införa tillfälliga spelansvarsåtgärder. Förordningen, som trädde i kraft den 2 juli och upphör vid årsskiftet, innebär till exempel att de licensierade spelbolagen numera får erbjuda en casinobonus på maximalt 100 kr. Även insättningsgränser på högst 5 000 kr/ vecka har införts.

Introducering av Swish som utbetalningsmetod

Den flerfaldigt prisbelänta betalningstjänsten Swish, som idag används av över sju miljoner svenskar, gjorde bejublad entré hos landets online casinon i samband med spellicensen förra året. Den snabba och säkra mobilappen fanns då till en början endast tillgänglig som insättningsmetod, men under våren 2020 meddelade Svenska Spel att man som första spelbolag i landet börjat erbjuda Swish också som utbetalningsalternativ. Sedan dess har flera andra välkända spelaktörer som t.ex. Betsson och Unibet infört funktionen, och bli inte förvånad om du kommer att ha möjlighet att göra uttag med Swish hos i princip alla casinon med licens innan årets slut.

Inrikes

Barngröt återkallas — för mycket kadmium

Gröten innehåller för mycket kadmium. Arkivbild.
Foto: Laurent Gillieron/AP/TT
Inrikes
Inrikes Nestlé återkallar ett parti gröt som innehåller allt för mycket kadmium.

Det handlar om Sinlac specialgröt, som enligt förpackningen är avsedd för barn med allergi eller laktosintolerans.

Kadmiumhalten i partiet överstiger lagstadgade krav inom EU, skriver Nestlé i ett pressmeddelande.

"De uppmätta nivåerna av kadmium innebär inte någon akut hälsofara vid konsumtion men produkten bör inte konsumeras", skriver företaget, som stoppar försäljningen "som en försiktighetsåtgärd".

Gröten som återkallas är i 500 grams förpackning med bäst-före-datum 09.2021 och batchnummer 01960291R.

Att få i sig för mycket av grundämnet kadmium kan skada njurarna och på lång sikt öka risken för cancer, enligt Livsmedelsverket , som också framhåller att det är särskilt viktigt för barn att undvika livsmedel med stora mängder kadmium.

Inrikes

Tiotusentals färre operationer under pandemin

Flest patienter väntade i somras på operation inom ortopedi. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Inrikes
Inrikes 90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige.
Nu kan den ökade smittspridningen göra det svårt att ta igen de uppdämda vårdbehoven.
PREMIUM

Specialistvården genomförde drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin under mars till och med augusti i år, jämfört med samma period tidigare år, enligt Socialstyrelsen.

"Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes", säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Hundens dvärgbandmask påvisad hos varg

Två fynd av hundens dvärgbandmask har gjorts i obducerade vargar. Arkivbild.
Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Två fall av hundens dvärgbandmask har upptäckts hos varg i Sverige. Det är första gången som parasiten hittats hos vilda vargar här, trots att den förekommit länge i landet, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Totalt undersöktes 116 vargträckprover i studien.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL