Inrikes

Dömd försökte smuggla in heroin i häktet

Missbrukaren tog med sig heroinet när han skulle avtjäna fängelsestraff. Arkivbild.
Foto: Carlos Giusti/AP/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En man dömd till tre månaders fängelse för bland annat narkotikabrott hade med sig heroin när han skulle avtjäna sitt straff, rapporterar Göteborgs-Posten.

Straffet skulle avtjänas på häktet i Göteborg, och heroinet upptäcktes i hans ryggsäck vid visitation.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Iran kan pressa EU – med dödsdömd svensk

Både FN och EU har krävt att Ahmadreza Djalali släpps och flera människorättsorganisationer har engagerat sig i hans fall. Arkivbild.
Foto: Hossein Salmanzadeh/TT
Inrikes
Inrikes Ett intensivt diplomatiskt arbete pågår för att få Iran att stoppa dödsstraffet mot den svenskiranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali.
– Irans fångar används ofta som förhandlingsbrickor i större maktspel, säger Irankännaren Rouzbeh Parsi.

I veckan har utrikesminister Ann Linde (S) tagit kontakt med Irans utrikesminister i ett försök att stoppa verkställandet av dödsdomen mot den svenskiranske KI-forskaren Ahmadreza Djalali.

Samtidigt, i torsdags, släpptes den brittisk-australiske akademikern Kylie Moore-Gilbert, som suttit fängslad i Iran dömd mot sitt nekande för spioneri åt israeliska Mossad. Hon släpptes i utbyte mot tre iranska fångar i Thailand, misstänkta för planer på ett bombangrepp i Bangkok 2012. Enligt Israel skulle dådet riktas mot deras diplomater i landet.

– Fångutbyten med Iran är vanliga. Särskilt mellan USA och Iran finns det flera exempel, säger Rouzbeh Parsi, chef för Mellanösternprogrammet vid Utrikespolitiska institutet.

En större fångutväxling skedde 2015 i samband med att det internationella kärnavtalet med Iran ingicks. Men även under USA:s Trump-regering, som rev upp avtalet och återinförde hårdare sanktioner, har det skett utväxlingar. Senast för ett år sedan släpptes en spionanklagad amerikansk student, i utbyte mot en iransk forskare som anklagades för att ha brutit sanktionerna mot landet.

– Det finns fortfarande folk som båda sidor vill se utlämnade. Än är det inte uttömt, säger Parsi.

Blir förhandlingsbrickor

Från USA:s håll handlar det ofta om iranier som anklagas för spioneri, industrispionage, eller brott mot sanktioner.

– Det finns ett batteri av anklagelser som används på mer eller mindre goda grunder.

Att Iran till och från lyckas gripa och döma spioner kan inte uteslutas, poängterar Parsi.

– Men tveklöst är det så att många som tagits med största sannolikhet inte är spioner. De tas som förhandlingsbrickor, för att få till utbyten. Till och med pengar.

Det är framför allt det iranska revolutionsgardets underrättelseavdelning som står för anklagelser och gripanden.

– De har en särskild ställning i Iran och har väldigt stort handlingsutrymme. De ser det som sin uppgift att rättfärdiga revolutionsgardets paranoia. Att Iran är omringat av fiender och att alla som kommer utifrån är suspekta.

Inte heller rättsväsendet i Iran lyder under den folkvalda presidenten, då dess högsta chef utses av Irans högsta andliga ledare, ayatolla Ali Khamenei.

– Rättsprocesserna i de här fallen är ofta märkliga och ogenomskinliga. De som anklagas utsätts för påtryckningar, ibland tortyr, för att tvinga fram ett erkännande, säger Rouzbeh Parsi.

Svenskiranske Ahmadreza Djalali greps i Iran under en konferensresa 2016 och dömdes till döden året därpå, anklagad för spioneri.

Beskedet häromdagen att Djalali skulle föras till Karajfängelset utanför Teheran i väntan på verkställandet av dödsstraffet kan vara ett sätt för revolutionsgardet att höja temperaturen med syfte att sätta press på Sverige inför ett utlämnade.

– Kanske för att få Sverige att sätta press på EU, säger Parsi.

Tajmade avrättningar

Det finns flera exempel på fångar som Iran vill få utlämnade, både i Sverige och EU.

I Belgien står en iransk diplomat inför rätta, misstänkt för att ha planerat ett bombattentat i Frankrike 2018. Det är första gången en iransk företrädare ställs inför rätta i ett EU-land anklagad för terrorism. Och i Sverige misstänkts en 58-årig man för folkrättsbrott genom inblandning i massavrättningarna i Iran 1988.

– Frågan är varför Belgien eller Sverige skulle gå med på en sådan utlämning. Det strider mot demokratiska rättsprinciper, men en fångutväxling sker per definition utanför sådana rättsliga ramar, säger Parsi.

Dödsdömda fångar som Djalali kan även bli brickor i ett inrikespolitiskt spel, då det iranska rättsväsendet hamnar på kollisionskurs med det mer moderata presidentämbetet.

Historiskt sett har rättsväsendet haft en märklig förmåga att tajma avrättningar då Irans utrikesminister befinner sig utomlands, säger Parsi.

– På så sätt garanterar de att de internationella samtalen som förs handlar om kritik för att staten som han representerar just avrättat någon.

Hypotetiskt finns risken att rättsväsendet bestämmer sig för att verkställa en dödsdom för att markera sin maktposition gentemot den egna regeringen.

– Det här är ett rättsväsende som kan agera inkonsekvent i alla riktningar. De kan lika gärna vara byråkratiska och fullfölja processen, eller så vill de ha något att vifta i ansiktet med för att få igenom andra eftergifter.

Jonas Grönvik/TT

Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet. Arkivbild.
Rouzbeh Parsi, programchef vid Utrikespolitiska institutet. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

FAKTA

Fakta: Anklagas för samröre med Mossad

Ahmadreza Djalali är läkare och forskare i katastrofmedicin. Han är iransk och svensk medborgare. Han har bott i Sverige med fru och två barn sedan 2009, med undantag för ett par år i Italien, och hade före medborgarskapet permanent uppehållstillstånd i Sverige. Djalali disputerade i katastrofmedicin vid Karolinska institutet 2012.

Djalali greps av underrättelsetjänsten i Iran den 25 april 2016, när han var i landet för att delta i seminarier om katastrofmedicin på inbjudan av universitet i Iran. Han hade vid flera tidigare tillfällen rest till Iran utan problem.

Den 26 december 2017 inledde Djalali en hungerstrejk, sedan myndigheterna försökt att tvinga honom att skriva under ett erkännande om att han är spion.

I oktober 2017 sade den allmänne åklagaren i Teheran, utan att uttalat nämna Ahmadreza Djalali, att den "svarande" hade haft flera möten med Mossad (Israels underrättelsetjänst) och gett dem känslig information om Irans militär- och kärnkraftsanläggningar i utbyte för pengar och uppehållstillstånd i Sverige. Djalali dömdes till döden.

Det bevis som anförs mot honom är ett erkännande som påstås ha tvingats fram under hot.

Källa: Amnesty Sverige

Inrikes

Barngröt återkallas — för mycket kadmium

Gröten innehåller för mycket kadmium. Arkivbild.
Foto: Laurent Gillieron/AP/TT
Inrikes
Inrikes Nestlé återkallar ett parti gröt som innehåller allt för mycket kadmium.

Det handlar om Sinlac specialgröt, som enligt förpackningen är avsedd för barn med allergi eller laktosintolerans.

Kadmiumhalten i partiet överstiger lagstadgade krav inom EU, skriver Nestlé i ett pressmeddelande.

"De uppmätta nivåerna av kadmium innebär inte någon akut hälsofara vid konsumtion men produkten bör inte konsumeras", skriver företaget, som stoppar försäljningen "som en försiktighetsåtgärd".

Gröten som återkallas är i 500 grams förpackning med bäst-före-datum 09.2021 och batchnummer 01960291R.

Att få i sig för mycket av grundämnet kadmium kan skada njurarna och på lång sikt öka risken för cancer, enligt Livsmedelsverket , som också framhåller att det är särskilt viktigt för barn att undvika livsmedel med stora mängder kadmium.

Inrikes

Tiotusentals färre operationer under pandemin

Flest patienter väntade i somras på operation inom ortopedi. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Inrikes
Inrikes 90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige.
Nu kan den ökade smittspridningen göra det svårt att ta igen de uppdämda vårdbehoven.

Specialistvården genomförde drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin under mars till och med augusti i år, jämfört med samma period tidigare år, enligt Socialstyrelsen.

"Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes", säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Det är också fler patienter som fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar, framförallt när det gäller planerade operationer och behandlingar.

Ortopedi och kirurgi

Flest patienter väntade i augusti inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och allmän kirurgi. Inom området öron-näsa-hals har närmare sju av tio patienter väntat i över 90 dagar.

"Varje patient räknas. Utifrån det kan vi konstatera att hälso- och sjukvårdens kapacitet inte har varit tillräcklig för att möta alla patienters vårdbehov under våren och sommaren", säger Sevim Barbasso Helmers.

Även besöken till primärvården, exempelvis vårdcentraler, gick ner kraftigt under våren. Från mars till och med maj minskade antalet besök med i genomsnitt 15 procent. Att minskningen inte är större beror delvis på att de digitala vårdbesöken ökade under perioden.

Risk för mer inställt

I mitten av oktober var operationerna i stort tillbaka på normalnivå. Men det betyder inte att regionerna hinner beta av vårdkön, enligt Socialstyrelsen.

"Smittspridningen har dessutom ökat på nytt och det kan innebära att regionerna ännu en gång behöver ställa om och ställa in planerad vård", säger Sevim Barbasso Helmers.

Alla patienter söker heller inte vård trots att de behöver det, konstaterar hon.

FAKTA

Fakta: Uppdrag från regeringen

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att följa de uppdämda vårdbehoven som orsakas av covid-19. Myndigheten har därför analyserat hur besök, väntetider, vårdköer, operationer och övriga behandlingar har påverkats sedan pandemin bröt ut i mars.

Inrikes

Tiotusentals färre operationer under pandemin

Flest patienter väntade i somras på operation inom ortopedi. Arkivbild.
Foto: Mikael Fritzon/TT
Inrikes
Inrikes 90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige.
Nu kan den ökade smittspridningen göra det svårt att ta igen de uppdämda vårdbehoven.

Specialistvården genomförde drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin under mars till och med augusti i år, jämfört med samma period tidigare år, enligt Socialstyrelsen.

"Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes", säger Sevim Barbasso Helmers, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Det är också fler patienter som fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar, framförallt när det gäller planerade operationer och behandlingar.

Ortopedi och kirurgi

Flest patienter väntade i augusti inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och allmän kirurgi. Inom området öron-näsa-hals har närmare sju av tio patienter väntat i över 90 dagar.

"Varje patient räknas. Utifrån det kan vi konstatera att hälso- och sjukvårdens kapacitet inte har varit tillräcklig för att möta alla patienters vårdbehov under våren och sommaren", säger Sevim Barbasso Helmers.

Även besöken till primärvården, exempelvis vårdcentraler, gick ner kraftigt under våren. Från mars till och med maj minskade antalet besök med i genomsnitt 15 procent. Att minskningen inte är större beror delvis på att de digitala vårdbesöken ökade under perioden.

Risk för mer inställt

I mitten av oktober var operationerna i stort tillbaka på normalnivå. Men det betyder inte att regionerna hinner beta av vårdkön, enligt Socialstyrelsen.

"Smittspridningen har dessutom ökat på nytt och det kan innebära att regionerna ännu en gång behöver ställa om och ställa in planerad vård", säger Sevim Barbasso Helmers.

Alla patienter söker heller inte vård trots att de behöver det, konstaterar hon.

FAKTA

Fakta: Uppdrag från regeringen

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att följa de uppdämda vårdbehoven som orsakas av covid-19. Myndigheten har därför analyserat hur besök, väntetider, vårdköer, operationer och övriga behandlingar har påverkats sedan pandemin bröt ut i mars.

Inrikes

Hundens dvärgbandmask påvisad hos varg

Två fynd av hundens dvärgbandmask har gjorts i obducerade vargar. Arkivbild.
Foto: Heiko Junge / NTB scanpix / TT
Inrikes
Inrikes

Två fall av hundens dvärgbandmask har upptäckts hos varg i Sverige. Det är första gången som parasiten hittats hos vilda vargar här, trots att den förekommit länge i landet, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Totalt undersöktes 116 vargträckprover i studien.

Båda de vargar som var positiva var födda i Sverige, en hane född i Amungereviret 2007, samt hanens avkomma, en tik född i Tenskogsreviret 2011.

De sköts i skyddsjakt redan 2012, men deras prover sparades i SVA:s biobank och har nu kunnat analyseras med hjälp av en ny metod.

"Resultaten stödjer att parasiten fortsatt förekommer i landet, men till synes i låg omfattning", säger Erik Ågren, chef för viltsektionen vid SVA, i ett pressmeddelande.

Det finns två typer av dvärgbandmask, hundens och rävens. Djuren blir inte sjuka men i deras avföring finns maskägg som kan smitta människor och orsaka en infektion. Sjukdomen är mycket sällsynt i Sverige.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Omega 3

Stor efterfrågan på Omega 3 råder i hela landet

Omega3 Ända sedan pandemin startade har försäljningen av tillskott och munskydd ökat drastiskt.

Senast igår rapporterade Kronans apotek att försäljningen av munskydd ökat med 86% under augusti jämfört med juli.

Ett tillskott som väckt både debatt och anmälningsvåg mot en viss Katrin Zytomierska är omega-3. Detta efter att Zytomierskas reklam fick över 120 anmälningar då reklaminlägget ansågs vilseledande och vinklades enligt många mot att Omega 3 skulle skydda mot Covid-19.

”Omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget”

Enligt Hittaonlineapotek som är en jämförelsesida för online apotek så har trafiken ökat drastiskt senaste två månaderna för söktermer som ”bästa omega-3”.

Då majoriteten av trafiken som kommer in till sidan är organisk så kan vi enkelt mäta och se vilka termer som är populära på de olika sökmotorerna.
 Just omega 3 relaterade sökord står ut i dagsläget. Där har vi fått lägga extra krut på artikeln besökarna verkar uppskatta vår jämförelse och den informationen vi har att erbjuda.

Jämförelsen av bästa Omega 3 hittar du här.

Kort om Omega 3

Omega-3 är ett samlingsnamn för en grupp av fleromättade fettsyror. Fem till tio procent av den energi som vi får i oss från mat rekommenderas komma från fleromättade fetter.

Du hittar fleromättade fetter i form av omega 3 och omega 6 i livsmedel som lax, makrill, sill, sardiner, algväxter, valnötter eller rapsolja.

Livsmedelsverket rekommenderar en varierad kost med fisk två-tre gånger i veckan.

Inrikes

Här uppmanas du att anmäla trängsel

Trångt? Anmäl, uppmanar Bengtsfors kommun. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

Bengtsfors kommun har skapat ett system för att allmänheten ska kunna anmäla var Folkhälsomyndighetens rekommendationer om avstånd inte efterlevs, rapporterar SVT Väst.

Kommunen rapporterar sedan vidare till länsstyrelsen i Västra Götaland, som tillsammans med övriga länsstyrelser har fått i uppdrag att följa upp hur rekommendationerna följs.

Det är inte enskilda personer som ska anmälas, utan platser. Ändå kan frågan uppstå om det är risk för ett angivarsamhälle.

– Det kan uppfattas så, men det är inte alls vår intention. Utan det är mer så vi kan rapportera till länsstyrelsen så att eventuella åtgärder kan vidtas, säger Katrin Thoor, biträdande kommunchef i Bengtsfors till SVT.

Liknande funktioner finns även på andra håll, bland annat hos Västtrafik.

Johanna Cederblad/TT

Inrikes

Detta avgör risken för att du ska smittas

Coronaviruset smittar främst genom nära kontakter med andra. Men hur skiljer sig risken åt att smittas beroende på det liv man lever?
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes Trots att vi är mitt uppe i den andra vågen med ökad smittspridning har en majoritet av svenskarna ännu inte haft covid-19. Men vad avgör om just du kommer att drabbas?
PREMIUM

Spridningen av det nya coronaviruset ökar i nästan hela landet. Fler människor hamnar på sjukhus — och fler människor dör.

I ett sådant läge är det naturligt att fråga sig vilken risk just jag (eller mina anhöriga) har att drabbas av svår sjukdom, eller till och med att dö av viruset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Små förändringar i opinionen

Partiledardebatt i SVT:s Agenda i oktober.
Foto: Jessica Gow/TT
Inrikes
Inrikes Det är små förändringar i väljarstödet enligt en sammanvägning av flera opinionsmätningar för november. Medan L fortsatt ligger kvar under riksdagsspärren är det bara S och V som ökar.
PREMIUM

Stödet för Socialdemokraterna har ökat med 0,5 procentenheter till 26,8 och för Vänsterpartiet 0,2 procentenheter till 10,4. Det visar en sammanvägning av flera mätningar som Kantar Sifo gör en gång i månaden för Sveriges Radio Ekot.

Liberalerna ligger fortsatt lågt och hamnar ännu en gång under riksdagsspärren med 3,1 procent. Miljöpartiet å sin sida hamnar precis ovanför spärren med sina 4,1 procent.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL