Inrikes

Fyra av tio poliser planerar att byta jobb

Fyra av tio poliser uppger att de aktivt planerar för ett liv utanför polisen, enligt en ny rapport från facket.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Fyra av tio poliser uppger att de aktivt planerar för ett liv utanför polisen, enligt en ny rapport.
– Det är en allvarlig signal som både regeringen och polisledningen måste ta till sig, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
PREMIUM

Rapporten bygger på två Novus-undersökningar där förbundets medlemmar fått svara på frågor om bland annat arbetsbelastning, syn på lön och yrkets attraktivitet.

Förutom att 4 av 10 uppger att de planerar för ett liv utanför myndigheten säger även 7 av 10 att deras avdelning sällan eller aldrig har tillräcklig bemanning för att klara verksamhetens krav.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Misstänkt mord i Åstorp

En person har hittats död i Åstorp i Skåne. Arkivbild.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT
Inrikes
Inrikes

En person har hittats död i en bostad i Åstorp i Skåne. Personen hittades av en privatperson som slog larm, skriver polisen på sin hemsida.

– Omständigheter på plats gör att vi misstänker att brott kan ligga bakom. Vi har spärrat av platsen och kommer att genomföra en teknisk undersökning, säger Jimmy Modin, presstalesperson vid polisregion Syd.

Polisen arbetar nu med att höra boende i området. Ärendet rubriceras inledningsvis som mord.

Inrikes

Ministern: Vi behöver ingenjörer – inte diskare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) vill strama åt reglerna för arbetskraftsinvandring, säger han till Sydsvenskan. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Sverige bör inte tillåta arbetskraftsinvandring till lågkvalificerade yrken där det inte råder brist på arbetskraft, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) till Sydsvenskan.

I dagsläget får ett företag bjuda in en person från ett land utanför EU för att jobba med vad som helst, utan att det först prövas om det råder brist på arbetskraft.

– Vi har ultraliberala regler. Sverige är det enda land i världen som tillåter arbetskraftsinvandring till yrken där vi inte har någon brist, säger Morgan Johansson till Sydsvenskan.

Det bäddar för exploatering av arbetskraft, anser ministern.

– Kommer du till Sverige som efterfrågad ingenjör blir du väl omhändertagen. Kommer du som diskare eller personlig assistent är du helt i händerna på arbetsgivaren. Det kan sluta med att du tvingas jobba för 30 kronor i timmen och bo i en källare.

Socialdemokraterna vill nu återinföra regler där det först sker en prövning av arbetskraftsbehovet, och där bara kvalificerad invandring tillåts, som ingenjörer och läkare.

Men samarbetspartierna Liberalerna och Centern var tillsammans med Miljöpartiet med och drev igenom de nuvarande reglerna. Efter rapporter om omfattande fusk med anställningskontrakt har L och C gått med på en utredning om regelverket.

Morgan Johansson tror att samarbetspartierna kan gå med på att höja lönekravet från dagens 13 000 kronor i månaden, och att införa krav på att arbetskraftsinvandraren kan försörja sin familj.

Lucas Brischetto/TT

Inrikes

Vill se fler sjuksköterskor på äldreboenden

Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell. Arkivbild.
Foto: Fredrik Persson/TT
Inrikes
Inrikes Att många äldre som drabbats av covid-19 inte fått någon individuell läkarbedömning är mycket allvarligt, enligt Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell. Den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen måste stärkas, anser hon.

Covidsmittan fortsätter att öka i Sverige, och det märks inte minst på landets äldreboenden som ser allt fler smittade och döda.

I veckan visade en kritisk rapport från Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) att var femte person på äldreboende med konstaterad eller misstänkt covidsmitta inte fick någon individuell läkarbedömning. En stor del av dessa fick inte heller någon bedömning av sjuksköterska.

– Det är mycket allvarligt. Det är inte förenligt med lagen och för de här personerna som inte fått en individuell bedömning och för deras närstående är det en tragedi, säger Olivia Wigzell i Ekot:s lördagsintervju.

Ingen skuld

I början av pandemin gav Socialstyrelsen ut en vägledning med praktiska råd för äldreboenden där det framgick att läkarbesök på boenden skulle undvikas, om de kunde hanteras på distans. Men Olivia Wigzell anser inte att Socialstyrelsen har någon skuld i det hela. På frågan hur hon kan veta att vägledningen inte haft betydelse för äldreboendena svarar hon:

– Varför jag antar det är för att varenda gång vi har fått signaler om att det här har missuppfattats, att man ryckt ut meningen ur sitt sammanhang eller tolkat den helt felaktigt så har vi gått ut och förklarat det för regionernas chefsläkare, beredskapsansvariga och medicinskt ansvariga sjuksköterskor – till alla de nätverk vi är aktiva i.

Fler sjuksköterskor

Generaldirektören anser att den medicinska kompetensen inom äldreomsorgen måste stärkas.

– Jag tycker att vi ska ha fler sjuksköterskor på boendena, och fler specialistsjuksköterskor specialiserade på äldrevård. Det behöver också vara fler läkare. Sedan om kommunerna ska anställa dem, det är en fråga man får titta på. Det viktiga är att ha mer läkarresurser, säger hon.

Anja Haglund/TT

Inrikes

Varnar för falskt covid-brev

Det förfalskade brevet påstås komma från Folkhälsomyndigheten. Arkivbild.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT
Inrikes
Inrikes Ett förfalskat brev som påstår att mottagaren utsatts för covid-19 har skickats till personer i Luleå. Region Norrbotten går nu ut med en varning, skriver NSD.

I brevet, som påstås komma från Folkhälsomyndigheten, uppmanas mottagaren att stanna hemma då det "finns misstanke om att du är smittad". Brevskrivaren hävdar att myndigheten snart kommer att ta kontakt med mottagaren.

Men enligt Rickard Stewén, säkerhetschef inom Region Norrbotten, ägnar sig FHM inte åt smittspridning på individnivå.

Han ser en risk för att de som kontaktats vid ett senare tillfälle kan sökas upp av bedragarna.

– Det kan vara så att bedragarna ringer upp eller besöker dem som fått brevet och att de försöker komma åt personens bankuppgifter, säger Stewén till NSD.

Han uppmanar de som fått det falska brevet att göra en polisanmälan.

Inrikes

Biljakt genom Tollarp – förare till sjukhus

Föraren misstänkts för bland annat olovlig körning och grov vårdslöshet i trafik. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man har förts till sjukhus efter att ha kört av vägen i samband med en biljakt vid Tollarp i Skåne.

Jakten startade vid 10.40 på lördagen då mannen vägrat att stanna vid en poliskontroll.

– Föraren valde i stället att gasa på varpå polispatrullen inledde ett förföljande. Han körde först ner i ett dike men kom upp igen, säger polisens presstalesperson Evelina Olsson.

Biljakten fortsatte genom Tollarp men tog slut några minuter senare då bilen körde av vägen i hög hastighet.

– Det var två män i bilen. Föraren fick följa med till sjukhus, men det såg inte så illa ut, säger Evelina Olsson.

Föraren misstänks för grov vårdslöshet i trafik, drograttfylleri och grov olovlig körning.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinofeber

Fortsatt hårt tryck på Spelinspektionen – 95 spelbolag beviljats licens

Casinofeber Nio månader efter nya spellagen och intresset är fortsatt skyhögt. 95 spelbolag har beviljats svenskt spellicens och tillsammans driver de närmare 200 spelsidor. Casinofeber hjälper dig att hitta aktören som passar dig allra bäst.

Få har missat den tillväxt som har skett på spelmarknaden sedan den nya spellagen infördes vid årsskiftet. Regeringens beslut om att släppa på sitt monopol i utbyte mot en spelskatt och krav på spellicens, förvånade nog många, men har alla redan visat sig vara ett smart och strategiskt drag.

Även om det låter motsägelsefullt har nämligen den svenska regeringen lyckats återta kontrollen över en svårkontrollerad marknad. Dessutom klirrar det fint i statskassan – en miljardjackpot för staten, som Svenska Dagbladet uttryckte det.

Att skaffa en spellicens är både kostsamt och kommer med en hel del skyldigheter. Bland annat måste spelbolagen värna om sina användares spelvanor och hantera alla personuppgifter med största varsamhet. Med spelskatten gör också staten miljarder i vinst.

Närmare 200 spelsidor på den svenska marknaden

Skeptiska röster trodde att regleringen skulle skrämma bort spelbolagen, men nu rapporterar Spelinspektionen att hela 95 spelbolag har beviljats spellicens sedan årsskiftet. De flesta av dessa driver dessutom mer än en spelsida. Totalt rör det sig om närmare 200 olika casinosidor att välja och vraka mellan.

Även om det är härligt med valfrihet, innebär också det enorma utbudet att det kan vara svårt att orientera sig och hitta den aktör som passar en allra bäst. Både när det kommer till erbjudanden och gränssnitt. För en stor del av spelnöjet ligger i att bruka en tjänst som känns rätt.

Casinofeber guidar dig

Hos jämförelsesidan Casinofeber.se hittar du den bästa listan över casinon på nätet. För att sammanställa listan har Casinofeber tagit hänsyn till variabler som: välkomstbonusar, spelutbud, användarnöjdhet och fördelaktiga tekniska lösningar.

I den sista kategorin hittar vi en rad funktioner som förbättrar användarupplevelsen. Exempelvis möjligheten att kunna legitimera sig direkt med hjälp av BankID istället för att behöva dela med sig av känsliga personuppgifter, och smidiga betallösningar som PayPal och Swish.

Förutom att det går snabbare att göra insättningar och uttag med den här typen av tredjepartstjänster, än vad en vanlig banktransaktion gör, så behöver man inte heller dela med sig av sina kontouppgifter. Något som fler och fler uppskattar.

Casinofeber ser också till att hela tiden hålla sina up to date, så att besökaren alltid kan känna sig trygg med att rekommendationerna är aktuella.

Spelintresset ser inte ut att minska och fler spelbolag kommer att dyka upp inom kort. Casinofeber hjälper dig att hålla dig uppdaterat och noterar dig så fort någon ny spännande aktör gör entré på den svenska spelmarknaden.

Inrikes

"Coronaanpassad" julskinka redan en trend

Mindre julskinkor har varit en trend i flera år i Sverige, enligt branschorganisationer. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Amerikanerna rusade efter små kalkoner när allt färre nära och kära kom för att fira Thanksgiving.
I Sverige är branschen redan förberedd inför julfirandet – mindre julskinkor har varit en trend i flera år.

I USA ställde distributörerna om och köpte in mindre kalkoner när pandemirestriktionerna gjorde att firandet kring Thanksgiving samlade mindre sällskap än normalt.

I Sverige väntas vårt julfirande bli annorlunda. Något totalt reseförbud är inte att vänta från Folkhälsomyndigheten, men statsminister Stefan Löfven har framhållit att det är den "nya normen" att maximalt åtta personer får samlas.

Har anpassat sig

Innebär det att branschen måste erbjuda mindre julskinkor med tanke på att färre lär samlas kring julborden i de svenska hemmen?

– Vi har redan haft en trend att de mindre skinkorna är en större andel av de julskinkor som säljs. De tre, fyra senaste åren har även färdigskivad skinka ökat kraftigt, säger Hans Agné, vd för Svenska köttföretagen.

Han får medhåll av branschkollegan Magnus Därth, vd på Kött och charkföretagen.

– Trenden har funnits i ett antal år. Där har företagen anpassat sig. Jag tror mycket väl att på de här produktgrupperna kommer det säkert att ske en ökning i år, säger Därth.

Men det är inte helt säkert att konsumenterna kommer att rusa efter mindre skinkor till "pandemijulen" 2020.

– Det kommer nog att bli mer tid för julen för många och man kanske äter julmaten hemma under flera dagar när man inte ska resa iväg till en massa olika platser. Då kan det vara fler som hinner göra ett traditionellt julbord. Man kanske kokar och griljerar julskinkan själv. Ska den räcka i flera dagar kanske man köper en större skinka, säger Magnus Därth.

Köper julmat redan nu

Generellt sett har den inhemska köttproduktionen fått ett uppsving under pandemin och redan i slutet av november verkar det som att svenskarna har börjat äta julmat.

– Vi får signaler från detaljhandeln att handeln kring julmaten är i gång tidigare än normalt. Det ser ut som att vi får en längre konsumtion hemma, säger Hans Agné.

För branschen kan det vara en kompensation för en marknad som i princip dött ut helt: försäljningen till restauranger.

– Nu brukar vi vara inne i den stora julbordssvängen, där företag bjuder anställda på julbord och där även familjer går ut och äter julbord. Den marknaden är obefintlig nu – den är nere på en miniminivå, säger Hans Agné och fortsätter:

– Det finns många kreativa krögare som erbjuder jultallrikar, men folk vill inte gå på restaurang. Man håller sig hemma i enlighet med vad Stefan Löfven säger.

"Trötthet och tristess"

Inställda julbord kan också vara en förklaring till att svenskarna redan nu börjat handla julmat.

– Den trötthet och tristess som man upplever i pandemins mörker gör att man kanske äter julmat tidigare, säger Agné.

Dessutom är det tänkbart att fler svenskar än normalt firar sin jul hemma i Sverige i år.

– Det är ändå många som reser utomlands under julen, men de kommer ju inte åka iväg i samma utsträckning i år. Så jag tror att det kommer att bli fler julbord, men totalantalet vid varje julbord kommer att bli mindre, säger Magnus Därth.

Daniel Kihlström/TT

FAKTA

Fakta: Julskinka

Producenternas förberedelser inför julborden drar i gång redan i augusti–september och det finns möjligheter att vara anpassningsbara vad gäller julskinkans storlek.

Låret på en gris – det vill säga skinkan – består av fem muskler och dessa går att dela upp och kombinera på olika sätt för att få till olika storlekar och former på en julskinka.

Källa: Svenska köttföretagen

Inrikes

Hårt covidtryck – operationer skjuts upp igen

Fler covidsjuka vårdas på iva och än en gång måste planerad vård flyttas fram. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes 90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige.
När antalet covidpatienter nu ökar kraftigt på sjukhusen ställer flera regioner återigen in planerad vård.

I veckan beslöt Region Norrbotten att skjuta på viss planerad vård för att klara av situationen.

– Vi ser en ökad smittspridning med ett ökat behov av sjukhusvård, både i vanlig sjukhusvård, liksom i det vi kallar intermediärvård och i slutändan också intensivvård, säger Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten, till TT.

Även i till exempel Västra Götalandsregionen, Region Stockholm och Region Uppsala har delar av den planerade vården ställts in, vilket SR Ekot tidigare rapporterat om.

I landets nordligaste län har trycket från covidpatienter ökat successivt de sista veckorna och dessvärre ser man än så länge ingen avmattning. Det tar stora resurser i anspråk.

Personalkrävande vård

– Varje nytt fall kräver väldigt mycket personal för vårdens skull. Då måste vi använda de resurser vi har och det påverkar den vanliga vården som vi därför tyvärr behöver bromsa, säger Pia Näsvall.

Ingrepp som skjuts upp är sådana som av medicinska skäl bedöms kunna vänta utan att det medför en risk. Några generella exempel är ljumskbråck, gallstensbesvär samt byten av höfter och knän.

– Att det inte bedöms vara förenat med en risk betyder däremot inte att patienten inte har problem, säger Pia Näsvall.

Under coronapandemins första våg genomförde specialistvården totalt drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin, enligt Socialstyrelsen.

Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes.

– Det stora bekymret är att vi får ytterligare växande vårdköer, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, i Ekot:s Lördagsintervju.

– Det jag är orolig för mest är att personer som väntar får en försämrad hälsa. Väntetiden kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan och den sociala vardagen, säger hon.

Inte hunnit beta av

Det är också fler patienter som fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar, framförallt när det gäller planerade operationer och behandlingar.

Flest patienter väntade i augusti inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och allmän kirurgi. Inom området öron-näsa-hals har närmare sju av tio patienter väntat i över 90 dagar.

I mitten av oktober var operationerna i stort sett tillbaka på normalnivå. Men det betyder inte att regionerna hunnit beta av vårdkön, enligt Socialstyrelsen.

Dröjer innan ikapp

I Region Norrbotten hoppas man att Folkhälsomyndighetens senaste scenario stämmer, och att det ska ske en avmattning i antalet covidsjuka före jul.

– Det skulle göra att vi kan komma igång med vården igen, säger Pia Näsvall.

TT: Hur lång tid kommer det ta att beta av all uppskjuten vård?

– Hur stor påverkan den här inbromsningen får på totalen är svårt att veta. Men det är klart att det kommer att ta tid innan vi är ikapp igen. Säkert en god bit in på nästa år och kanske mot slutet av nästa år. Men det är oerhört svårt att uttala sig om, säger chefläkaren i Norrbotten.

Anja Haglund/TT

Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Foto: Jonas Hansson/Region Norrbotten

FAKTA

Fakta: Uppdrag från regeringen

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att följa de uppdämda vårdbehoven som orsakas av covid-19. Myndigheten har därför analyserat hur besök, väntetider, vårdköer, operationer och övriga behandlingar har påverkats sedan pandemin bröt ut i mars.

Inrikes

Hårt covidtryck – operationer skjuts upp igen

Fler covidsjuka vårdas på iva och än en gång måste planerad vård flyttas fram. Arkivbild.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes 90 000 färre operationer och behandlingar. Det är facit av coronapandemins första våg i Sverige.
När antalet covidpatienter nu ökar kraftigt på sjukhusen ställer flera regioner återigen in planerad vård.

I veckan beslöt Region Norrbotten att skjuta på viss planerad vård för att klara av situationen.

– Vi ser en ökad smittspridning med ett ökat behov av sjukhusvård, både i vanlig sjukhusvård, liksom i det vi kallar intermediärvård och i slutändan också intensivvård, säger Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten, till TT.

Även i till exempel Västra Götalandsregionen, Region Stockholm och Region Uppsala har delar av den planerade vården ställts in, vilket SR Ekot tidigare rapporterat om.

I landets nordligaste län har trycket från covidpatienter ökat successivt de sista veckorna och dessvärre ser man än så länge ingen avmattning. Det tar stora resurser i anspråk.

Personalkrävande vård

– Varje nytt fall kräver väldigt mycket personal för vårdens skull. Då måste vi använda de resurser vi har och det påverkar den vanliga vården som vi därför tyvärr behöver bromsa, säger Pia Näsvall.

Ingrepp som skjuts upp är sådana som av medicinska skäl bedöms kunna vänta utan att det medför en risk. Några generella exempel är ljumskbråck, gallstensbesvär samt byten av höfter och knän.

– Att det inte bedöms vara förenat med en risk betyder däremot inte att patienten inte har problem, säger Pia Näsvall.

Under coronapandemins första våg genomförde specialistvården totalt drygt 90 000 färre operationer och andra behandlingar inom vårdgarantin, enligt Socialstyrelsen.

Det betyder att tre av tio operationer och övriga behandlingar inom specialistvården inte genomfördes.

– Det stora bekymret är att vi får ytterligare växande vårdköer, säger Olivia Wigzell, Socialstyrelsens generaldirektör, i Ekot:s Lördagsintervju.

– Det jag är orolig för mest är att personer som väntar får en försämrad hälsa. Väntetiden kan påverka både den fysiska och psykiska hälsan och den sociala vardagen, säger hon.

Inte hunnit beta av

Det är också fler patienter som fått vänta längre än vårdgarantins 90 dagar, framförallt när det gäller planerade operationer och behandlingar.

Flest patienter väntade i augusti inom områdena ortopedi, ögonsjukvård och allmän kirurgi. Inom området öron-näsa-hals har närmare sju av tio patienter väntat i över 90 dagar.

I mitten av oktober var operationerna i stort sett tillbaka på normalnivå. Men det betyder inte att regionerna hunnit beta av vårdkön, enligt Socialstyrelsen.

Dröjer innan ikapp

I Region Norrbotten hoppas man att Folkhälsomyndighetens senaste scenario stämmer, och att det ska ske en avmattning i antalet covidsjuka före jul.

– Det skulle göra att vi kan komma igång med vården igen, säger Pia Näsvall.

TT: Hur lång tid kommer det ta att beta av all uppskjuten vård?

– Hur stor påverkan den här inbromsningen får på totalen är svårt att veta. Men det är klart att det kommer att ta tid innan vi är ikapp igen. Säkert en god bit in på nästa år och kanske mot slutet av nästa år. Men det är oerhört svårt att uttala sig om, säger chefläkaren i Norrbotten.

Anja Haglund/TT

Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Pia Näsvall, chefläkare i Region Norrbotten.
Foto: Jonas Hansson/Region Norrbotten

FAKTA

Fakta: Uppdrag från regeringen

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att följa de uppdämda vårdbehoven som orsakas av covid-19. Myndigheten har därför analyserat hur besök, väntetider, vårdköer, operationer och övriga behandlingar har påverkats sedan pandemin bröt ut i mars.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL