Utrikes

Smittade minkar även i Frankrike

Covidsmittade minkar har upptäckts i västra Frankrike. Minkarna på bilden bor dock i Danmark, där samtliga av deras slag väntas bli avlivade. Arkivbild.
Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau via AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Coronavirus har upptäckts hos minkar på en gård i västra Frankrike, meddelar landets lantbruksdepartement. Tusen minkar kommer att avlivas där.

Smittan har även upptäckts bland minkar i Danmark, Grekland, Nederländerna och Sverige. I Danmark har coronaviruset muterat hos djuren, vilket föranledde ett drastiskt och senare mycket starkt ifrågasatt regeringsbeslut att slakta varenda en av landets omkring 17 miljoner minkar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Massakerns offer blev brickor i ett maktspel

En man står vid ett dike i utkanten av Mai-Kadra i norra Etiopien, där döda kroppar ligger i väntan på att begravas.
Foto: Eduardo Soteras/AFP/TT
Utrikes
Utrikes I ett dike vid vägkanten ligger döda kroppar och ruttnar i den gassande solen, märkta av ohyggligt våld.
Offren har slaktats som djur, med knivar, macheter och skjutvapen.
Frågan är av vem.

Bland de nygrävda gravarna ligger sprejburkar med citrondoft som ska dölja stanken av lik.

Drygt två veckor har gått sedan hundratals personer mördades i en massaker som FN beskriver som ett krigsbrott, förutsatt att någon av de stridande parterna ligger bakom. Begravningen av alla offer har dragit ut på tiden, och nyhetsbyrån AFP:s reporter i staden Mai-Kadra i norra Etiopien vittnar om gräsliga scener med tiotals döda människor kastade på hög.

Så vem var det som höll i vapnen? Frågan har blivit en del i ett maktspel.

Brist på information

Sedan inbördeskriget i den upproriska regionen Tigray i norra Etiopien bröt ut i början av november har premiärminister Abiy Ahmeds budskap till omvärlden varit tydligt: Håll er borta. Med tillträdesförbud för utländska observatörer och få journalister och hjälparbetare på plats är det svårt för medier och människorättsorganisationer att skildra vad som händer på marken då regeringsstyrkor avancerar in i Tigray för att kämpa ned soldater från Tigreanska folkets befrielserörelse (TPLF).

Blockerade telefonlinjer och internetuppkopplingar har ytterligare bidragit till bristen på pålitlig information. I vakuumet har vitt skilda berättelser tagit form om vad som egentligen hände i Mai-Kadra natten mellan den 9 och 10 november.

"Definitivt en massaker"

– Det rör sig definitivt om en massaker. Vi har fått rapporter om att folk, främst män, slagits eller knivhuggits ihjäl under loppet av flera timmar, säger Laetitia Bader, ansvarig för Afrikas horn på Human Rights Watch (HRW).

Etiopiens människorättskommission (EHRC), med band till regeringen, har besökt staden, och anklagar i sin rapport en tigreansk ungdomsmilis för att ha utfört massmordet i maskopi med den lokala polisen. Enligt kommissionen dödades så många som 600 personer.

En rad vittnen som Amnesty International har pratat med talar om tigreanska styrkor lojala mot TPLF, som ska ha dödat amharer i staden. Rapporten blev snabbt upplockad av regeringen, som använt massakern som en del i att rättfärdiga offensiven i Tigray.

Annan bild

I flyktinglägren i Sudan är bilden en helt annan. Där vittnar tigreanska flyktingar som flytt Mai-Kadra om hur regeringstrogna styrkor gått till attack.

– Etiopiska soldater och amharamiliser kom till staden och öppnade eld, i luften och mot människor, säger den 29-årige jordbrukaren Marsem Gadi, som nu befinner sig i läget Um Raquba i östra Sudan, till AFP.

– Jag såg civilklädda män attackera folk med knivar och yxor. På gatan låg döda kroppar, fortsätter han.

I Mai-Kadra vittnar amharer i stället om hur deras tigreanska grannar vänt sig mot dem då striderna kom närmare.

– Milismän och poliser attackerade oss med skjutvapen, och civila med macheter. Hela staden är inblandad, säger den 23-årige drängen Misganaw Gebeyo, som ligger i en sjukhussäng med bandagerat huvud.

Halshögg hans vän

Han beskriver för AFP hur han gömde sig i sitt hem, och tvingades bevittna hur mördarna högg huvudet av hans vän med en machete. Till sist hittade de även honom. Trots svåra skärsår överlevde han.

– De ville utrota amharerna, säger han.

På Human Rights Watch är man än så länge försiktig med att slå fast skuldfrågan, men konstaterar att förövarna troligen tillhörde en lokal milis.

– Det måste till en oberoende internationell utredning av vad som hänt. Det här är inte första fallet av våld mellan olika etniska grupper, säger Laetitia Bader.

Kan förvärras

De synbart motstridiga vittnesmålen från amharer och tigreaner kan båda vara sanna, enligt Amnestys utredare Fisseha Tekle. Mycket tyder på att massakern var en i en rad av etniskt motiverade attacker och motattacker, och människorättsgruppen varnar nu för att situationen i konfliktområdet kan förvärras ytterligare.

– Vi har inte hela bilden klar för oss, säger han, och tillägger att händelserna i Mai-Kadra mycket väl kan utgöra ett krigsbrott.

Pontus Ahlkvist/TT

Tigreaner i Pretoria i Sydafrika protesterar mot kriget i Tigray.
Tigreaner i Pretoria i Sydafrika protesterar mot kriget i Tigray.
Foto: Themba Hadebe/AP/TT

FAKTA

Fakta: Tigray

Regionen Tigray ligger i Etiopiens norra delar och befolkningen utgör omkring 6 procent av landets 109 miljoner invånare. Regionen utgjorde tillsammans med regionen Afar och delar av Eritrea kärnlandet i det äldsta Etiopien.

Huvudstad är Mekele.

Stommen i den gerilla som störtade diktatorn Mengistu Haile Mariams regim 1991 utgjordes av tigreaner vilka sedan kom att dominera den etiopiska politiken. Men deras inflytande har minskat under premiärminister Abiy Ahmeds styre och i slutet av förra året lämnade partiet TPLF, som domineras av tigreaner, den styrande koalitionen.

Sedan Abiy Ahmed kom till makten 2018 har en rad tigreanska befattningshavare blivit avsatta, sparkade eller åsidosatta – något som enligt den federala regeringen skett som ett resultat av insatser mot korruption. Tigreaner har å sin sida sett regeringens åtgärder som ett sätt att minska deras inflytande.

Utrikes

Uppgifter om flygbombningar i Tigray

Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Utrikes Den etiopiska regimen har inlett flygbombningar mot Tigrayregionens huvudstad Mekele, uppger ledaren för Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).
Enligt Billene Seyoum, talesperson för landets premiärminister, kommer styrkorna inte att bomba civila områden.

Bombningarna för att ta över Mekele är kraftiga, uppger TPLF-ledaren Debretsion Gebremichael för nyhetsbyrån Reuters. Han säger även att eritreanska soldater utför räder mot flyktingläger i Etiopien för att hämta hem eritreaner som flytt sitt land.

I torsdags meddelade Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed att militären inledde "slutfasen" i offensiven i Tigray efter att ett ultimatum mot TPLF löpt ut.

Billene Seyoum lägger till att "etiopiers säkerhet i Mekele och Tigrayregionen fortsätter att vara en prioritet för den federala regeringen".

Kommunikationen till Tigray är avskuren och tillträdet hårt kontrollerat, vilket gör det svårt att bekräfta parternas uppgifter om striderna.

Människorättsgruppen Amnesty International har vädjat till de federala styrkorna att inte sätta in artilleri och flygbombningar mot Mekele och har uppmanat båda sidor att skona stadens omkring en halv miljon invånare.

I fredags kväll avfyrades minst en raket från Tigray mot grannen Eritrea i norr, uppgav flera diplomatkällor för nyhetsbyrån AFP.

Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) har anklagat Etiopien för att använda sig av eritreanskt militärt stöd i striderna i regionen, något som Etiopien tillbakavisar.

TPLF har tagit på sig liknande anfall mot Eritrea för två veckor sedan, men har hittills inte kommenterat fredagens attack.

Utrikes

Pandemins dödligaste vecka hittills i Europa

Fler än 36 000 européer har dött med covid-19 den senaste veckan.
Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Utrikes
Utrikes Drygt 36 000 människor har dött med covid-19 i Europa den senaste veckan – kontinentens dödligaste sjudagarsperiod sedan pandemins utbrott, enligt nyhetsbyrån AFP:s sammanställning.

Totalt har fler än 400 000 människor dött med covid-19 i Europa. Världsdelen, som är den värst drabbade efter Latinamerika–Karibien, har över 17 miljoner bekräftade fall.

Latinamerika och Karibien har hittills cirka 700 dödsfall per miljon invånare i sjukdomen, medan motsvarande siffra i Europa är 500.

AFP delar upp Amerika i två delar: Latinamerika–Karibien som en världsdel, medan USA och Kanada klassas som en.

Storbritannien, med minst 57 000 dödsfall och 1,6 miljoner fall, är i absoluta tal värst drabbat i Europa. Därefter följer Italien med drygt 53 000 dödsfall och 1,5 miljoner bekräftade fall.

Utrikes

Tiotals saknas efter gruvolyckan i Zimbabwe

En gruvarbetare i Kwekwe i Zimbabwe efter en annan gruvolycka som inträffade där i februari. Arkivbild.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT
Utrikes
Utrikes Runt 30 människor saknas fortfarande efter den svåra olyckan i en guldgruva i Zimbabwe i onsdags. Sex har räddats.

Den olagliga gruvverksamheten i Zimbabwe är riskabel och följer sällan säkerhetsreglerna. I samband med att många invånare har hamnat i svåra situationer under landets ekonomiska kris, som förvärrats ytterligare av coronapandemin, har fler vänt sig till den riskfyllda branschen.

Gruvolyckor orsakas inte sällan av explosioner och översvämningar.

Djupt schakt

Räddningsinsatserna efter den senaste stora olyckan, som inträffade i onsdags norr om huvudstaden Harare, inleddes under fredagen. Insatsen försenades på grund av en trasig generator.

– Under torsdagen försökte räddningsteamet pumpa ut vattnet men generatorn gick sönder. De började igen i dag. Det svåraste är att schaktet är 100 meter djupt, säger Christine Munyoro vid gruvbranschorganisationen Zimbabwe Miners Federation (ZMF) till The Guardian.

– Vi vet inte vilken nivå de är på. De kanske sitter fast i leran.

Den aktuella guldgruvan stängdes formellt för tio år sedan, men har fortsatt vara i bruk.

Kritik har riktats mot regeringen för att företag tillåts lämna oanvända gruvor utan övervakning.

Hemliga tunnlar

Enligt ZMF, som organiserar mindre gruvföretag, har olaglig gruvverksamhet blivit en fara i landet.

– Man vet aldrig hur många som är i schaktet och de använder hemliga tunnlar, vilket är väldigt farligt, säger ZMF:s ordförande Wellington Takavarasha till tidningen.

För några veckor sedan omkom sammanlagt elva arbetare i två olika gruvolyckor i landet. Förra året omkom 24 gruvarbetare i en olycka i Kadoma utanför Harare då kraftiga regnoväder ledde till att schaktet de arbetade i översvämmades.

Guldexporten utgör runt 60 procent av den totala exporten från Zimbabwe.

Utrikes

Arga bönder försöker sätta Delhi i blockad

Fordon av många slag står på en av de viktigaste vägarna mot Delhi. Bild från fredagen.
Foto: Altaf Qadri/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nya sammandrabbningar befaras i Indien, där tusentals bönder protesterar mot en avreglering av jordbruket genom att blockera viktiga vägar till huvudstadsområdet Delhi.

Hundratals poliser och personal ur säkerhetsstyrkorna har skickats till gränsen mot delstaten Haryana, där bönderna har samlats. De befarar att avregleringen av jordbruket kan göra att de inte längre får garanterade minimipriser för sina produkter.

Under fredagen använde polisen tårgas och vattenkanoner för att skingra demonstranterna. Nu har båda sidor satt upp barrikader för att förhindra att samma sak händer igen.

Bönderna kom under fredagen i lastbilar, bussar och traktorer till gränsen. Under lördagsmorgonen blockerades vägen och demonstranterna ropar slagord mot premiärminister Narendra Modis regering.

Demonstranterna verkar inställda på att stanna länge och vägrar flytta sig, vilket gör att farhågorna ökar för nya sammandrabbningar med säkerhetsstyrkorna.

– Vi har trakasserats av regeringen. Vi vill ha ett parlamentsmöte för tillbakadragande av de nya jordbrukslagarna, säger Harbhajan Singh som kommer från delstaten Punjab, och lägger till att han hoppas att bönder från andra delstater kommer att ansluta till protesterna för att sätta mer tryck på regeringen.

De nya lagarna, som infördes i september, låter bönder sälja sina varor överallt, även till stora företag och inte endast vid reglerade grossistmarknader där de är garanterade ett lägsta pris.

Regeringen har försäkrat att det inte finns planer på att sluta med grossistmarknaderna.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

CasinoHex.se

Svenska Spel pausar aktieutdelningar och permitterar casinopersonal

CasinoHex.se Sveriges före detta monopolföretag inom casinovärlden, Svenska Spel, har meddelat att man vidtar en rad olika åtgärder för att mildra spridningen av coronaviruset Covid-19. Bland annat innebär detta att man pausar utdelningar av aktier och att man korttidspermitterar majoriteten av deras casinopersonal.

Operatörens filial för online casinon, Svenska Spel Sport & Casino, har även de påverkats och man har tvingats minska arbetsmängden för 45 av deras 135 anställda, som numera jobbar deltid.

Man säger från Svenska Spels sida att detta beror på alla inställda idrottsevenemang och matcher som gör att man drar in mindre pengar på betting.

Dock kommer den största skillnaden i deras verksamhet att märkas på deras fyra landbaserade casinon, Casino Cosmopol, som kommer att behöva stängas ner i och med den nya regeln som säger att folksamlingar på över 50 personer är förbjudna. Casino Cosmopol är landets enda casino med svensk licens när det kommer till landbaserade casinon. De flesta licensierade online casinon kan man hitta på CasinoHEX.se.

Stängningarna kommer leda till att 800 av Svenska Spels 900 anställda i deras landbaserade casinon i Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall kommer att korttidspermitteras tillsvidare. Operatören kommer också att försöka förhandla med fackförbunden för att kunna erbjuda sina anställda korttidsarbeten.

”Vi implementerar dessa åtgärden för att anpassa verksamheten till den pågående situationen och vi gör detta med yttersta omsorg om våra anställda”, säger Svenska Spels VD Patrik Hofbauer.

”Vår förhoppning är att snabbt kunna växla upp till full verksamhet och bemanning när situationen vänder. Men just nu vet vi inte hur denna situation kommer att utveckla sig och hur länge den kommer att pågå. Därför är det nödvändigt att vi vidtar åtgärder för att försäkra en hållbar verksamhet”, fortsätter han.

Slutligen har Svenska Spels styrelse övervägt att dra tillbaka utdelningen på 850 miljoner kronor till sina aktieägare. Detta efter att 2019 års resultat visat att man minskat årsomsättningen med 2,4% till 8,58 miljarder kronor. Nettovinsten sjönk med hela 40% till 2,48 miljarder kronor.

Till skillnad från nästan alla andra europeiska länder har Sverige än så länge valt att inte stänga skolor, barer, restauranger och affärer. En begränsning på folksamlingar över 500 personer ändrades dock den 27:e mars och den nya regeln gäller nu samlingar på max 50 personer. Samtidigt rekommenderar man arbete hemifrån för de som har möjlighet.

Utrikes

Rohani: Israel bakom mord på kärnfysiker

Irans president Hassan Rohani anklagar Israel för att ligga bakom mordet på kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter mordet på kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh anklagar Iran öppet ärkefienden Israel.

I fredags dog den framstående forskaren efter ett angrepp mot en bil han färdades i utanför huvudstaden Teheran. Fakhrizadeh har i väst pekats ut som hjärnan bakom de försök att bygga atombomber som Iran anklagats för.

Mordet utfördes av Israel, med stöd av USA, säger president Hassan Rohani enligt statlig tv i Iran.

"Än en gång har den globala arrogansens händer, med den sionistiska regimen som inlejd usurpator, fläckats av blodet från en av våra söner", säger Rohani i ett uttalande, enligt kanalen.

Iranska ledare har hotat med hämnd för attentatet mot kärnfysikern, som enligt iranska medier avled på sjukhus efter att ha blivit skjuten.

– Var så säkra, Iran kommer att svara på vår forskares martyrskap vid ett lämpligt tillfälle, säger Rohani i ett tv-sänt tal.

Fakhrizadehs död befaras kunna provocera fram en konfrontation mellan Iran och andra länder under Donald Trumps sista tid som president i USA. Detta kan i sin tur komplicera den tillträdande presidenten Joe Bidens hopp om att återskapa den bättre relation med Iran som fanns under Barack Obamas presidentskap.

Rohani säger att dådet inte får hindra landets utveckling.

"Mordet på martyr Fakhrizadeh visar våra fienders förtvivlan och djupet i deras hat. Hans martyrskap ska inte bromsa våra prestationer", säger han i det skriftliga uttalandet, enligt statlig tv i Iran.

Bilden, som publicerats av statliga medier, ska föreställa bilen som Mohsen Fakhrizadeh färdades i när han attackerades.
Bilden, som publicerats av statliga medier, ska föreställa bilen som Mohsen Fakhrizadeh färdades i när han attackerades.
Foto: AFP/TT

FAKTA

Fakta: Misstänkt kärnvapenprojekt

De senaste årtiondena har Iran varit utsatt för skarpa sanktioner eftersom omvärlden misstänkt att Teheran har försökt att utveckla kärnvapen.

2015 slöt en grupp stormakter ett kärnenergiavtal med Iran. Det gav insyn i landets atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt, i utbyte mot hävda ekonomiska sanktioner. USA:s president Donald Trump lämnade dock avtalet 2018, vilket omigen väckt liv i motsättningarna.

Källa: Landguiden/UI med flera

FAKTA

Fakta: Iran

Den islamiska republiken Iran är i praktiken en religiös diktatur – trots att där finns ett folkvalt parlament och en folkvald president. Regeringschef är president Hassan Rohani medan den högste religiöse auktoriteten, ayatolla Ali Khamenei, är statschef och landets ledare.

Landet har drygt 82 miljoner invånare, de allra flesta är shiamuslimer.

Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en "gudsstat", utropades. 1980–1988 befann sig Iran i krig med grannlandet Irak, och spänningarna har ofta varit stora mellan Teheran-regimen och i första hand USA och Israel.

Landet viktigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av BNP.

Iran har drabbats hårt av det nya coronaviruset. Hittills har drygt 47 000 människor dött av covid-19, enligt officiell statistik, en siffra som dock misstänks vara friserad nedåt. Över 900 000 har bekräftats smittade.

Källa: Landguiden/UI, Johns Hopkins-universitetet

Utrikes

Kontolös Carrie Lam: "högar med pengar hemma"

Hongkongs högste ledare Carrie Lam har 'högar med pengar hemma', säger hon i en intervju. Arkivbild.
Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s sanktioner mot Hongkongs högste ledare Carrie Lam påverkar hennes privatekonomi i hög grad. Hennes väl tilltagna lön betalas numera ut i kontanter.

På grund av sanktionerna som infördes i somras har hon nu "högar med pengar hemma", säger hon i en intervju med tv-kanalen HKIBC.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ovanliga protester mot myndigheterna i Kuba

Protester utanför Kubas kulturdepartement.
Foto: YAMIL LAGE/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Omkring 150 personer protesterade vid Kubas kulturdepartement under fredagen till stöd för en grupp konstnärer, en ovanligt stor protest för det kommunistiska landet.
PREMIUM

Demonstranterna krävde dialog kring begränsningarna för yttrandefriheten i landet efter ett tillslag mot det regimkritiska konstnärskollektivet Movimiento San Isidro (MSI) tidigare i veckan.

Nederländernas och Tjeckiens regeringar, liksom Amnesty och andra rättighetsgrupper uttryckte på fredagen oro för de mänskliga rättigheterna i Kuba.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL