Utrikes

Presidenten sitter kvar i Burkina Faso

Burkina Fasos president Roch Kaboré vinner en andra mandatperiod. Arkivbild.
Foto: Sam Mednick/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Den sittande presidenten i Burkina Faso, Roch Kaboré, vinner som väntat presidentvalet.

– Mr Kaboré, med 57,87 procent av rösterna, är preliminärt vald till president i (Burkina) Faso i första valomgången, säger Newton Ahmed Barry vid valkommissionen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Massakerns offer blev brickor i ett maktspel

En man står vid ett dike i utkanten av Mai-Kadra i norra Etiopien, där döda kroppar ligger i väntan på att begravas.
Foto: Eduardo Soteras/AFP/TT
Utrikes
Utrikes I ett dike vid vägkanten ligger döda kroppar och ruttnar i den gassande solen, märkta av ohyggligt våld.
Offren har slaktats som djur, med knivar, macheter och skjutvapen.
Frågan är av vem.

Bland de nygrävda gravarna ligger sprejburkar med citrondoft som ska dölja stanken av lik.

Drygt två veckor har gått sedan hundratals personer mördades i en massaker som FN beskriver som ett krigsbrott, förutsatt att någon av de stridande parterna ligger bakom. Begravningen av alla offer har dragit ut på tiden, och nyhetsbyrån AFP:s reporter i staden Mai-Kadra i norra Etiopien vittnar om gräsliga scener med tiotals döda människor kastade på hög.

Så vem var det som höll i vapnen? Frågan har blivit en del i ett maktspel.

Brist på information

Sedan inbördeskriget i den upproriska regionen Tigray i norra Etiopien bröt ut i början av november har premiärminister Abiy Ahmeds budskap till omvärlden varit tydligt: Håll er borta. Med tillträdesförbud för utländska observatörer och få journalister och hjälparbetare på plats är det svårt för medier och människorättsorganisationer att skildra vad som händer på marken då regeringsstyrkor avancerar in i Tigray för att kämpa ned soldater från Tigreanska folkets befrielserörelse (TPLF).

Blockerade telefonlinjer och internetuppkopplingar har ytterligare bidragit till bristen på pålitlig information. I vakuumet har vitt skilda berättelser tagit form om vad som egentligen hände i Mai-Kadra natten mellan den 9 och 10 november.

"Definitivt en massaker"

– Det rör sig definitivt om en massaker. Vi har fått rapporter om att folk, främst män, slagits eller knivhuggits ihjäl under loppet av flera timmar, säger Laetitia Bader, ansvarig för Afrikas horn på Human Rights Watch (HRW).

Etiopiens människorättskommission (EHRC), med band till regeringen, har besökt staden, och anklagar i sin rapport en tigreansk ungdomsmilis för att ha utfört massmordet i maskopi med den lokala polisen. Enligt kommissionen dödades så många som 600 personer.

En rad vittnen som Amnesty International har pratat med talar om tigreanska styrkor lojala mot TPLF, som ska ha dödat amharer i staden. Rapporten blev snabbt upplockad av regeringen, som använt massakern som en del i att rättfärdiga offensiven i Tigray.

Annan bild

I flyktinglägren i Sudan är bilden en helt annan. Där vittnar tigreanska flyktingar som flytt Mai-Kadra om hur regeringstrogna styrkor gått till attack.

– Etiopiska soldater och amharamiliser kom till staden och öppnade eld, i luften och mot människor, säger den 29-årige jordbrukaren Marsem Gadi, som nu befinner sig i läget Um Raquba i östra Sudan, till AFP.

– Jag såg civilklädda män attackera folk med knivar och yxor. På gatan låg döda kroppar, fortsätter han.

I Mai-Kadra vittnar amharer i stället om hur deras tigreanska grannar vänt sig mot dem då striderna kom närmare.

– Milismän och poliser attackerade oss med skjutvapen, och civila med macheter. Hela staden är inblandad, säger den 23-årige drängen Misganaw Gebeyo, som ligger i en sjukhussäng med bandagerat huvud.

Halshögg hans vän

Han beskriver för AFP hur han gömde sig i sitt hem, och tvingades bevittna hur mördarna högg huvudet av hans vän med en machete. Till sist hittade de även honom. Trots svåra skärsår överlevde han.

– De ville utrota amharerna, säger han.

På Human Rights Watch är man än så länge försiktig med att slå fast skuldfrågan, men konstaterar att förövarna troligen tillhörde en lokal milis.

– Det måste till en oberoende internationell utredning av vad som hänt. Det här är inte första fallet av våld mellan olika etniska grupper, säger Laetitia Bader.

Kan förvärras

De synbart motstridiga vittnesmålen från amharer och tigreaner kan båda vara sanna, enligt Amnestys utredare Fisseha Tekle. Mycket tyder på att massakern var en i en rad av etniskt motiverade attacker och motattacker, och människorättsgruppen varnar nu för att situationen i konfliktområdet kan förvärras ytterligare.

– Vi har inte hela bilden klar för oss, säger han, och tillägger att händelserna i Mai-Kadra mycket väl kan utgöra ett krigsbrott.

Pontus Ahlkvist/TT

Tigreaner i Pretoria i Sydafrika protesterar mot kriget i Tigray.
Tigreaner i Pretoria i Sydafrika protesterar mot kriget i Tigray.
Foto: Themba Hadebe/AP/TT

FAKTA

Fakta: Tigray

Regionen Tigray ligger i Etiopiens norra delar och befolkningen utgör omkring 6 procent av landets 109 miljoner invånare. Regionen utgjorde tillsammans med regionen Afar och delar av Eritrea kärnlandet i det äldsta Etiopien.

Huvudstad är Mekele.

Stommen i den gerilla som störtade diktatorn Mengistu Haile Mariams regim 1991 utgjordes av tigreaner vilka sedan kom att dominera den etiopiska politiken. Men deras inflytande har minskat under premiärminister Abiy Ahmeds styre och i slutet av förra året lämnade partiet TPLF, som domineras av tigreaner, den styrande koalitionen.

Sedan Abiy Ahmed kom till makten 2018 har en rad tigreanska befattningshavare blivit avsatta, sparkade eller åsidosatta – något som enligt den federala regeringen skett som ett resultat av insatser mot korruption. Tigreaner har å sin sida sett regeringens åtgärder som ett sätt att minska deras inflytande.

Utrikes

Uppgifter om flygbombningar i Tigray

Foto: Johan Hallnäs/TT
Utrikes
Utrikes Den etiopiska regimen har inlett flygbombningar mot Tigrayregionens huvudstad Mekele, uppger ledaren för Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF).
Enligt Billene Seyoum, talesperson för landets premiärminister, kommer styrkorna inte att bomba civila områden.

Bombningarna för att ta över Mekele är kraftiga, uppger TPLF-ledaren Debretsion Gebremichael för nyhetsbyrån Reuters. Han säger även att eritreanska soldater utför räder mot flyktingläger i Etiopien för att hämta hem eritreaner som flytt sitt land.

I torsdags meddelade Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed att militären inledde "slutfasen" i offensiven i Tigray efter att ett ultimatum mot TPLF löpt ut.

Billene Seyoum lägger till att "etiopiers säkerhet i Mekele och Tigrayregionen fortsätter att vara en prioritet för den federala regeringen".

Kommunikationen till Tigray är avskuren och tillträdet hårt kontrollerat, vilket gör det svårt att bekräfta parternas uppgifter om striderna.

Människorättsgruppen Amnesty International har vädjat till de federala styrkorna att inte sätta in artilleri och flygbombningar mot Mekele och har uppmanat båda sidor att skona stadens omkring en halv miljon invånare.

I fredags kväll avfyrades minst en raket från Tigray mot grannen Eritrea i norr, uppgav flera diplomatkällor för nyhetsbyrån AFP.

Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) har anklagat Etiopien för att använda sig av eritreanskt militärt stöd i striderna i regionen, något som Etiopien tillbakavisar.

TPLF har tagit på sig liknande anfall mot Eritrea för två veckor sedan, men har hittills inte kommenterat fredagens attack.

Utrikes

Pandemins dödligaste vecka hittills i Europa

Fler än 36 000 européer har dött med covid-19 den senaste veckan.
Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB
Utrikes
Utrikes Drygt 36 000 människor har dött med covid-19 i Europa den senaste veckan – kontinentens dödligaste sjudagarsperiod sedan pandemins utbrott, enligt nyhetsbyrån AFP:s sammanställning.

Totalt har fler än 400 000 människor dött med covid-19 i Europa. Världsdelen, som är den värst drabbade efter Latinamerika–Karibien, har över 17 miljoner bekräftade fall.

Latinamerika och Karibien har hittills cirka 700 dödsfall per miljon invånare i sjukdomen, medan motsvarande siffra i Europa är 500.

AFP delar upp Amerika i två delar: Latinamerika–Karibien som en världsdel, medan USA och Kanada klassas som en.

Storbritannien, med minst 57 000 dödsfall och 1,6 miljoner fall, är i absoluta tal värst drabbat i Europa. Därefter följer Italien med drygt 53 000 dödsfall och 1,5 miljoner bekräftade fall.

Utrikes

Tiotals saknas efter gruvolyckan i Zimbabwe

En gruvarbetare i Kwekwe i Zimbabwe efter en annan gruvolycka som inträffade där i februari. Arkivbild.
Foto: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT
Utrikes
Utrikes Runt 30 människor saknas fortfarande efter den svåra olyckan i en guldgruva i Zimbabwe i onsdags. Sex har räddats.

Den olagliga gruvverksamheten i Zimbabwe är riskabel och följer sällan säkerhetsreglerna. I samband med att många invånare har hamnat i svåra situationer under landets ekonomiska kris, som förvärrats ytterligare av coronapandemin, har fler vänt sig till den riskfyllda branschen.

Gruvolyckor orsakas inte sällan av explosioner och översvämningar.

Djupt schakt

Räddningsinsatserna efter den senaste stora olyckan, som inträffade i onsdags norr om huvudstaden Harare, inleddes under fredagen. Insatsen försenades på grund av en trasig generator.

– Under torsdagen försökte räddningsteamet pumpa ut vattnet men generatorn gick sönder. De började igen i dag. Det svåraste är att schaktet är 100 meter djupt, säger Christine Munyoro vid gruvbranschorganisationen Zimbabwe Miners Federation (ZMF) till The Guardian.

– Vi vet inte vilken nivå de är på. De kanske sitter fast i leran.

Den aktuella guldgruvan stängdes formellt för tio år sedan, men har fortsatt vara i bruk.

Kritik har riktats mot regeringen för att företag tillåts lämna oanvända gruvor utan övervakning.

Hemliga tunnlar

Enligt ZMF, som organiserar mindre gruvföretag, har olaglig gruvverksamhet blivit en fara i landet.

– Man vet aldrig hur många som är i schaktet och de använder hemliga tunnlar, vilket är väldigt farligt, säger ZMF:s ordförande Wellington Takavarasha till tidningen.

För några veckor sedan omkom sammanlagt elva arbetare i två olika gruvolyckor i landet. Förra året omkom 24 gruvarbetare i en olycka i Kadoma utanför Harare då kraftiga regnoväder ledde till att schaktet de arbetade i översvämmades.

Guldexporten utgör runt 60 procent av den totala exporten från Zimbabwe.

Utrikes

Arga bönder försöker sätta Delhi i blockad

Fordon av många slag står på en av de viktigaste vägarna mot Delhi. Bild från fredagen.
Foto: Altaf Qadri/AP/TT
Utrikes
Utrikes Nya sammandrabbningar befaras i Indien, där tusentals bönder protesterar mot en avreglering av jordbruket genom att blockera viktiga vägar till huvudstadsområdet Delhi.

Hundratals poliser och personal ur säkerhetsstyrkorna har skickats till gränsen mot delstaten Haryana, där bönderna har samlats. De befarar att avregleringen av jordbruket kan göra att de inte längre får garanterade minimipriser för sina produkter.

Under fredagen använde polisen tårgas och vattenkanoner för att skingra demonstranterna. Nu har båda sidor satt upp barrikader för att förhindra att samma sak händer igen.

Bönderna kom under fredagen i lastbilar, bussar och traktorer till gränsen. Under lördagsmorgonen blockerades vägen och demonstranterna ropar slagord mot premiärminister Narendra Modis regering.

Demonstranterna verkar inställda på att stanna länge och vägrar flytta sig, vilket gör att farhågorna ökar för nya sammandrabbningar med säkerhetsstyrkorna.

– Vi har trakasserats av regeringen. Vi vill ha ett parlamentsmöte för tillbakadragande av de nya jordbrukslagarna, säger Harbhajan Singh som kommer från delstaten Punjab, och lägger till att han hoppas att bönder från andra delstater kommer att ansluta till protesterna för att sätta mer tryck på regeringen.

De nya lagarna, som infördes i september, låter bönder sälja sina varor överallt, även till stora företag och inte endast vid reglerade grossistmarknader där de är garanterade ett lägsta pris.

Regeringen har försäkrat att det inte finns planer på att sluta med grossistmarknaderna.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Utrikes

Rohani: Israel bakom mord på kärnfysiker

Irans president Hassan Rohani anklagar Israel för att ligga bakom mordet på kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh.
Foto: AP/TT
Utrikes
Utrikes Efter mordet på kärnfysikern Mohsen Fakhrizadeh anklagar Iran öppet ärkefienden Israel.

I fredags dog den framstående forskaren efter ett angrepp mot en bil han färdades i utanför huvudstaden Teheran. Fakhrizadeh har i väst pekats ut som hjärnan bakom de försök att bygga atombomber som Iran anklagats för.

Mordet utfördes av Israel, med stöd av USA, säger president Hassan Rohani enligt statlig tv i Iran.

"Än en gång har den globala arrogansens händer, med den sionistiska regimen som inlejd usurpator, fläckats av blodet från en av våra söner", säger Rohani i ett uttalande, enligt kanalen.

Iranska ledare har hotat med hämnd för attentatet mot kärnfysikern, som enligt iranska medier avled på sjukhus efter att ha blivit skjuten.

– Var så säkra, Iran kommer att svara på vår forskares martyrskap vid ett lämpligt tillfälle, säger Rohani i ett tv-sänt tal.

Fakhrizadehs död befaras kunna provocera fram en konfrontation mellan Iran och andra länder under Donald Trumps sista tid som president i USA. Detta kan i sin tur komplicera den tillträdande presidenten Joe Bidens hopp om att återskapa den bättre relation med Iran som fanns under Barack Obamas presidentskap.

Rohani säger att dådet inte får hindra landets utveckling.

"Mordet på martyr Fakhrizadeh visar våra fienders förtvivlan och djupet i deras hat. Hans martyrskap ska inte bromsa våra prestationer", säger han i det skriftliga uttalandet, enligt statlig tv i Iran.

Bilden, som publicerats av statliga medier, ska föreställa bilen som Mohsen Fakhrizadeh färdades i när han attackerades.
Bilden, som publicerats av statliga medier, ska föreställa bilen som Mohsen Fakhrizadeh färdades i när han attackerades.
Foto: AFP/TT

FAKTA

Fakta: Misstänkt kärnvapenprojekt

De senaste årtiondena har Iran varit utsatt för skarpa sanktioner eftersom omvärlden misstänkt att Teheran har försökt att utveckla kärnvapen.

2015 slöt en grupp stormakter ett kärnenergiavtal med Iran. Det gav insyn i landets atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt, i utbyte mot hävda ekonomiska sanktioner. USA:s president Donald Trump lämnade dock avtalet 2018, vilket omigen väckt liv i motsättningarna.

Källa: Landguiden/UI med flera

FAKTA

Fakta: Iran

Den islamiska republiken Iran är i praktiken en religiös diktatur – trots att där finns ett folkvalt parlament och en folkvald president. Regeringschef är president Hassan Rohani medan den högste religiöse auktoriteten, ayatolla Ali Khamenei, är statschef och landets ledare.

Landet har drygt 82 miljoner invånare, de allra flesta är shiamuslimer.

Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en "gudsstat", utropades. 1980–1988 befann sig Iran i krig med grannlandet Irak, och spänningarna har ofta varit stora mellan Teheran-regimen och i första hand USA och Israel.

Landet viktigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av BNP.

Iran har drabbats hårt av det nya coronaviruset. Hittills har drygt 47 000 människor dött av covid-19, enligt officiell statistik, en siffra som dock misstänks vara friserad nedåt. Över 900 000 har bekräftats smittade.

Källa: Landguiden/UI, Johns Hopkins-universitetet

Utrikes

Kontolös Carrie Lam: "högar med pengar hemma"

Hongkongs högste ledare Carrie Lam har 'högar med pengar hemma', säger hon i en intervju. Arkivbild.
Foto: Kin Cheung/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

USA:s sanktioner mot Hongkongs högste ledare Carrie Lam påverkar hennes privatekonomi i hög grad. Hennes väl tilltagna lön betalas numera ut i kontanter.

På grund av sanktionerna som infördes i somras har hon nu "högar med pengar hemma", säger hon i en intervju med tv-kanalen HKIBC.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Ovanliga protester mot myndigheterna i Kuba

Protester utanför Kubas kulturdepartement.
Foto: YAMIL LAGE/AFP/TT
Utrikes
Utrikes Omkring 150 personer protesterade vid Kubas kulturdepartement under fredagen till stöd för en grupp konstnärer, en ovanligt stor protest för det kommunistiska landet.
PREMIUM

Demonstranterna krävde dialog kring begränsningarna för yttrandefriheten i landet efter ett tillslag mot det regimkritiska konstnärskollektivet Movimiento San Isidro (MSI) tidigare i veckan.

Nederländernas och Tjeckiens regeringar, liksom Amnesty och andra rättighetsgrupper uttryckte på fredagen oro för de mänskliga rättigheterna i Kuba.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL