Färre döda i terror – men pandemin är orosmoln
2014 var siffrorna från tankesmedjan Institutet för ekonomi och fred, som årligen sammanställer Global Terrorism Index (GTI) , extremt mörka. Då gjordes rekordnoteringar vad gäller antalet människor som föll offer för terrordåd i världen.
Men sedan dess har utvecklingen vänt. 2019 dog 13 826 människor i attacker och dåd som klassas som terrorism, vilket var en minskning med 15 procent jämfört med året innan. Och det är många fler länder som noterar minskningar än ökningar.
– Det är goda nyheter, men fortfarande ett allvarligt problem, konstaterar Steve Killelea, chef för Institutet för ekonomi och fred, i en intervju med australiska ABC.
Det förklaras främst med en lägre intensitet i Mellanösterns konflikter och extremiströrelsens IS minskade aktiviteter i Syrien och Irak. Men förutom i Mellanöstern och Nordafrika noterades också minst 20 procent färre terrordöda i Ryssland och Eurasien, Sydamerika och Sydasien 2019 jämfört med 2018.
Pandemin ny utmaning
Covid-19 tornar dock upp sig som ett mörkt moln på horisonten även när det gäller terrorism. För trots att extremister – precis som alla andra – har fått begränsad rörelsefrihet när länder stängt ner varnar GTI för att pandemin kan komma att innebära nya utmaningar för arbetet med kontraterrorism.
När regeringar ser över sina coronasargade ekonomier finns risk för att mindre pengar avsätts för globala och nationella insatser mot terrorism, i synnerhet i Mellanöstern och Afrika söder om Sahara, varnar rapporten.
Försämrade ekonomiska förutsättningar ökar också risken för att människor upplever utanförskap och desperation, vilket kan göra dem mer mottagliga för extremistisk propaganda.
"Covid-19-pandemin förväntas förvärra effekterna av terrorism i vissa regioner" står det i rapporten.
Konflikt lyfts fram som den fortsatt främsta drivkraften för terrorister. Över 96 procent av alla dödsfall som kopplas till terrorism inträffade i redan konfliktdrabbade länder. Talibanrörelsen fortsätter att vara dödligast. Dock minskade dödsfallen som kopplas till gruppens härjningar med 18 procent, till 4 990.
Högerextremt våld
Men om det sammanlagda antalet döda i terrordåd minskar så faller allt fler människor offer för dödliga attacker med högerextrema förtecken. Sedan 2014 har siffran ökat med 250 procent, med 89 döda 2019 – alltså huvuddelen av de 108 terrordöda som registrerades i västländer förra året.
"Högerextrem terrorism och politiskt kopplat våld är ett växande problem i väst" konstaterar rapportförfattarna och nämner moskéattackerna i Christchurch i Nya Zeeland och masskjutningen på en stormarknad i El Paso i USA som exempel.
Sofia Eriksson/TT
Fakta: Så görs mätningen
Institutet för ekonomi och fred är en oberoende tankesmedja med högkvarter i Sydney i Australien. Varje år sammanställer de Global Terrorism Index (GTI), som sammanfattar de viktigaste globala trenderna och mönstren när det gäller terrorism i världen.
Statistiken baseras på data från Globala terrorismdatabasen (GTD) som anses vara den mest omfattande som finns när det gäller global terrorism. Utifrån detta analyserar GTI hur 163 länder, med 99,7 procent av världens befolkning, påverkas av dåden. Varje land rankas årligen på en skala mellan 0 och 10 beroende på hur utsatt landet är för terrorism.
Det finns ingen enhetlig global definition av terrorism – något som gör fenomenet svårt att mäta. Men GTI:s definition lyder "hot om eller faktisk användning av olagligt tvång och våld av en ickestatlig aktör för att uppnå ett politiskt, ekonomiskt, religiöst eller socialt mål genom tvång, rädsla eller skräck".
Källa: Global Terrorism Index
