Blodgrupp 0 åter utpekad som bäst virusskydd
Tidigare i år har preliminära studier i flera länder visat att det tycktes finnas en koppling mellan blodgrupp och mottaglighet för coronaviruset.
Studierna indikerade att personer med blodgrupp A var överrepresenterade bland de virussjuka och att personer med blodgrupp 0 var underrepresenterade. Skillnaderna mellan blodgrupperna är inte stor, men tillräcklig för att kunna beläggas.
En stor dansk studie i oktober bekräftade hypotesen.
Nu i veckan publicerade tidsskriften Annals of Internal Medicine en kanadensisk studie som pekar i samma riktning.
Bilden klarnar
Efter att ha virustestat över 225 000 kanadensare drog forskarna slutsatsen att personer med blodgrupp 0 hade 12 procent lägre risk att smittas och 13 procent lägre risk att bli allvarligt sjuk eller avlida. Detta jämfört med individer som har blodgrupperna A, AB och B.
Studien visar också att alla som var Rh-negativa (enligt ett annat blodgruppssystem) hade något bättre skydd.
– Man kan säga att rönen har blivit stabilare för det har kommit fler studier sedan i somras, inklusive den här från Kanada, säger Johan Nordgren, docent i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet, till TT.
Tre teorier
Varför blodgrupp 0 verkar vara en mer gynnsam coronabarriär jämfört med andra blodgrupper är inte utrett. Det är också oklart om det bättre skyddet gäller såväl mottaglighet för smitta som hur svårt sjuk en smittad blir.
– Det mesta tyder på att det framför allt gäller mottaglighet, säger Johan Nordgren.
I hans forskning har tre hypoteser anmält sig som förklaring till skillnaden mellan blodgrupperna.
Ålder viktigare
Huvudförfattaren i den nya studien, läkaren Joel Ray vid St Michaels Hospital i Toronto, är inne på antikroppsspåret.
– Vår nästa studie kommer särskilt titta på sådana antikroppar och de förklarar den skyddande effekten, säger han till Reuters.
De senaste rönen har mer betydelse för den grundläggande förståelsen av hur viruset fungerar, enligt Johan Nordgren:
– Även om blodgrupp 0 varit underrepresenterad i studierna är det ingen jättestor skillnad (jämfört med övriga blodgrupper). Fortfarande blir många med blodgrupp 0 allvarligt sjuka.
– Slutsatserna har i nuläget ingen direkt applikation i behandlingen av sjukdomen, och heller ingen större verkan för att bedöma riskfaktor. Det finns andra faktor med mycket starkare koppling, till exempel ålder, säger han.
Lars Pedersen/TT
Fakta: Blodgruppernas samspel
Oftast används två system för att dela in blodgrupperna: AB0-systemet och Rh-systemet.
Enligt AB0-systemet kan du ha någon av följande blodgrupper: A, B, AB eller 0. Blodgrupp A är vanligast i Sverige, därnäst kommer blodgrupp 0. Blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga.
Proteiner på blodkroppens yta bestämmer vilken blodgrupp du har. Det som skiljer de olika blodgrupperna åt är små proteiner som kallas antigener. Antigenerna sitter på de röda blodkropparnas yta.
Förutom antingen på blodkropparnas yta har du även proteiner som kallas antikroppar i blodet. Antikropparna angriper blodkroppar med en viss typ av antingen på sin yta. Det gör att blod från olika blodgrupper inte kan blandas hur som helst.
Du som har blodgrupp A, har antikroppar i blodet som angriper B-blodkroppar. Du som har blodgrupp B har antikroppar mot A-blodkroppar. Vid blodgrupp AB saknas antikroppar mot både A-blodkroppar och B-blodkroppar. Du som har blodgrupp 0 har antikroppar både för A-blodkroppar och B-blodkroppar.
Fakta: Blodgruppssystemen
Människan har 360 kända blodgruppsmarkörer, varav merparten är indelade i 36 olika blodgruppssystem.
De viktigaste systemen är ABO och Rh.
ABO-systemet delas in i A, B, AB och O. O som står för det tyska ordet ”Ohne”, som betyder ”utan” och används i de flesta länderna men i Sverige även benämns som 0 (noll).
Det som förr kallades Rh-faktorn, numera D, finns hos cirka 85 procent av landets befolkning. Dessa kallas Rh-positiva (RhD+). Resten av befolkningen, som saknar denna faktor, kallas Rh-negativa (RhD-).