Inrikes

Man häktad misstänkt för mord i Åstorp

Polis och avspärrningar vid en fastighet i Åstorp efter att en person har hittats död. Personen hittades av en privatperson som slog larm, skriver polisen på sin hemsida.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Den man som tidigare anhölls misstänkt för mord på en kvinna i Åstorp har häktats, rapporterar P4 Kristianstad.

Kvinnan, som var i 50-årsåldern, hittades i en bostad i Åstorp av en privatperson i lördags. Den mordmisstänkte är i 20-årsåldern och är misstänkt på sannolika skäl.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Hallengren: Omöjligt säga vad vi kunde gjort annorlunda

Socialminister Lena Hallengren (S).
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Socialminister Lena Hallengren (S) kan inte svara på vad som borde ha gjorts annorlunda för att minska smittspridningen bland äldre i början av pandemin. Hon fick frågan på söndagskvällen i SVT Agendas coronaspecial.

– Jag tycker den frågan är snudd på omöjlig att svara på. Om jag visste att det fanns en åtgärd som vi hade kunnat vidta som hade givit maximal effekt som vi hade avstått ifrån så hade jag ångrat det.

Socialministern säger att regeringen vidtog många och hårda åtgärder, och främst de åtgärder som man såg hade effekt. Hon understryker att Sverige inte haft en strategi för att uppnå flockimmunitet.

– Vi har ingen strategi, vi har inte haft någon strategi och vi kommer inte ha någon strategi som tycker det är okej med viss smittspridning.

Folkhälsomyndighetens statsepidemiolog Anders Tegnell sade också under utfrågningen att det aldrig varit en diskussion om att släppa smittan fri i Sverige.

Statsminister Stefan Löfven (S) utfrågades om sitt ansvar för situationen i landet och tog som statsminister på sig det yttersta ansvaret för regeringens agerande.

– Vi styr riket med de grundlagar och medel som finns och därför tog vi beslut om en strategi, precis som Anders Tegnell sade, tryck ned smittspridningen så mycket det går för att sjukvården ska ha resurser som behövs.

Niklas Svahn/TT

Inrikes

Tegnell: Ingen såg det extrema komma

Statsepidemiolog Anders Tegnell gick från att vara anonym till en av de mest kända svenskarna under 2020. Ingen kunde för ett år sedan förutse vad som skulle drabba världen, säger han i en längre TT-intervju.
Foto: TT
Inrikes
Inrikes Bilderna från Italien. De svårt sjuka och den kraschade vården var det som fick statsepidemiolog Anders Tegnell att se allvaret. Ett år har snart gått sedan dess. Över 10 000 har avlidit med covid 19 i Sverige och vården är hårt ansträngd.
– Att det skulle bli så här extremt kunde ingen se, säger Anders Tegnell.

TT: När förstod du att det var allvarligt?

– Det var nog när vi såg filmer från Italien. I Kina verkade de kunna hantera spridningen bra, och då hade vi någonstans en förhoppning om att det var hanterbart. Men det hoppet slocknade då vi såg hur det var i Italien. Vi såg att viruset hade en stark förmåga att etablera sig.

TT: Vad gör det här viruset så speciellt och svårbedömt?

– Det beter sig inte som andra virus som drar fram i jämna vågor, som glider över länder som en fågel. Så beter sig exempelvis säsongsinfluensa eller hiv.

I stället tycks coronavirusets strategi vara att slå till via superspridare.

– Det verkar kunna komma in många fall utan att det händer något.

Så har det varit på vissa håll, säger han, och pekar på Norge, där det enligt honom kom in många fall utifrån i början utan att smittan tog fart. Men så är det vissa event som sätter i gång det hela, som i Italien och Spanien, och även i Boston i USA i början av pandemin. Då blir det tydligt att det har räckt med en eller ett par personer som visat sig vara superspridare för att massor av människor ska bli sjuka, förklarar han.

TT: När var det enligt dig "kört" att stoppa smittan vid gränsen?

– Riktigt kört var det nog i början av mars då vi gick ut och sade att vi hade en allmän smittspridning. Då hade vi fått in smittan från Alperna och en hel del andra länder.

Ändå hävdar Anders Tegnell att Sverige lyckades bra med att stoppa smittan från sportlovsresenärerna från alpländerna. Han förklarar att det inte var de virusstammarna som fick fäste. I stället var det virus från andra länder, som USA, som tog sig in.

TT: Vad tänkte du då?

– När vi sett vad som hände i Italien, hur svårt sjuka människor blev och med sjukvården, så var det att platta till kurvan och inte få en sådan anhopning som i Italien.

TT: Kunde något ha gjorts annorlunda?

– När det gäller äldrevården så frågar vi oss om vi kunde gjort mer. Det är ju inte vi som ansvarar för den, men vi tyckte att vi var extremt tydliga. Men i vilken mån det nådde fram...

TT: Men i början, för att hindra smittan att komma in?

– Nej, jag tror inte det. Det kommer studeras jättemycket om vi kunde gjort annorlunda, men regionerna klarade inte mer smittspårning. Det gick inte mer.

TT: Den 13 mars i fjol ändrade ni strategi från smittspårning och provtagning av personer som rest utomlands, för att i stället fokusera på att begränsa spridningen i Sverige och skydda de äldre. Hur kom det sig?

– Regionerna var vid vägs ände när det gäller smittspårning. Det var antingen vård eller smittspårning, för det fanns inte resurser i regionerna. Vi grundade det beslutet på en omvärldsanalys.

TT: Hade det inte varit renhårigare att säga som det var då, att det inte fanns resurser för smittspårning?

– Jag tycker att vi var tydliga. Andra länder har sagt olika saker (om sin smittspårning), men en del av dem hann inte med.

Han framhåller att det här var den strategi som var möjlig att genomföra mot bakgrund av regionernas resurser och den kraftiga smittspridningen.

TT: Under året har många haft åsikter om lösningar, och blivit sina egna hobby-epidemiologer. Vad tänker du om det?

– I grunden är det bra att många har upptäckt hur spännande det är med epidemiologi – det rör en massa olika saker, som medicin, statsvetenskap och beteendevetenskap. Men det är svårt när det blir så kategoriska åsikter.

TT: Vad tänker du om den kritik du och Folkhälsomyndigheten fått under året?

– Vi har fått både kritik och stöd, säger han, och berättar att han har fått en väldig massa julkort, hälsningar och kärleksförklaringar.

När det gäller kritiken så framhåller han att det är så det ska vara i den vetenskapliga världen. Det hör till att få och ge kritik.

– Som jag ser det så får man hålla isär kritik och förtroende. Folkhälsomyndigheten har högt förtroende, även om det har sjunkit lite nu under hösten.

TT: Varför tror du att förtroendet har sjunkit nu?

– Det är inte konstigt, när vi har så stor smittspridning. Men en grymt stor majoritet tycker att vi gör ett bra jobb.

TT: Nu, efter nästan ett år med viruset, har åtgärder som ni tidigare varit emot rekommenderats. Det gäller exempelvis munskydd och distansundervisning även för grundskolebarn. Kunde du, och myndigheten, varit mer ödmjuka?

– Det är väl så att vi har fått anpassa oss efter läget. Nu är det en sådan extrem situation så vi har fått gå mot åtgärder även med liten effekt, säger han, och påpekar att när det gäller skolorna så har resten av världen följt Sveriges exempel.

– Munskydd har blivit en så extremt politisk fråga. I stora delar av Europa har man haft krav på munskydd. Ändå sprids smittan. Det är ett gigantiskt experiment, men det diskuteras inte. I stället för man fram Sverige som avvikande.

Han förklarar att det vi gör här i princip är en lockdown, fast vi inte har några absoluta regler och sanktioner.

TT: Har du några verktyg kvar i verktygslådan för att stoppa smittan?

– Det viktiga är inte att föra in så mycket nya åtgärder, utan att göra det vi redan gör ännu bättre.

Han poängterar att restriktionerna och åtgärderna helt enkelt går ut på att inte träffa människor. Det lyckades vi med i våras, tycker han, då smittan gick ned. Men nu verkar vi inte klara det på samma sätt, enligt honom. Vi jobbar till exempel inte hemma i samma utsträckning, förklarar han.

– Då kunde vi se att omkring 40 procent arbetade hemma, säger han, och hänvisar till bland annat mätningar som Telia gör av hur våra mobiltelefoner rör sig.

Under hösten var siffran tio procent, enligt Tegnell som inte känner till siffran i dagsläget.

– Vi vet att folk smittas framför allt på två ställen: På arbetsplatsen och hemma. Om vi lyckas begränsa smittan på arbetet så kommer vi ned i spridning.

TT: Ni som myndighet jobbar med de stora talen, de breda penslarna. Men var och en av oss måste fatta en massa små men för oss viktiga beslut om smittrisk och vad vi ska göra. Hur går det där ihop?

– Det är jättesvårt. Om bara jag, en person, går in i en galleria och köper en present till min fru kanske det inte gör så mycket, då är risken minimal. Men om 1 000 personer gör det, och man multiplicerar den där minimala risken, då har det betydelse, det vet vi.

Det ligger på var och en att bedöma vilken risk man är beredd att acceptera i de vardagliga besluten, men för myndigheten måste vyn vara större, understryker han. Vi ska helt enkelt träffa färre personer varje dag. Det är det som är syftet med restriktionerna.

TT: Tycker du att ni har lyckats förklara det här?

– Ja...det kan inte vi bedöma. Men vi har uppenbarligen fått ganska stort genomslag.

TT: Du är 64 år, och har fått jobba stenhårt under det här pandemiåret. När tänker du gå i pension?

– Inte förrän det här är klart.

TT: När kan det vara över?

– Det är svårt att säga när en pandemi slutar, ännu svårare än att säga när den startar. Men då en stor del har vaccinerats så tror jag att vi har ett annat läge.

Det skulle kunna vara till sommaren, eller när det drar mot höst. Men Anders Tegnell har inte tänkt att pensionera sig redan då.

– Nej, jag har nog tänkt att jobba lite längre.

TT: Kommer det att bli som förr igen?

– Nja...om man tittar tillbaka på tidigare pandemier så har de inte gett några långvariga effekter, inte så mycket minnen i folksjälen. Svininfluensan minns vi, men det var den tragiska effekten med narkolepsi. Hur mycket genomslag det här får, det får vi se.

TT: Vad tänker du om Sveriges, Folkhälsomyndighetens och din egen beredskap för det som hänt?

– Att det skulle hända något, ja det visste jag. Men att det skulle bli så här extremt kunde ingen se.

Folkhälsomyndigheten hade också en beredskap, tycker han, men det var svårt att veta inför vad eftersom ingen visste hur det skulle bli.

Sveriges krisberedskap lämnar dock en del övrigt att önska, tycker han.

– Svensk sjukvårds beredskap, och tillgång på material till exempel. Och så äldrevården och hemtjänsten, där var det ännu sämre.

Frågan är om inte Folkhälsomyndigheten, som hade i uppgift att hålla ögonen just på pandemirisken, borde har larmat och skramlat högre så att samhället och vården ökade sin beredskap.

– Vi tycker nog att vi gjorde det. Vi har pekat på detta i flera rapporter.

TT: Vilka lärdomar kan vi dra av det här?

– Det är vikten av att vara flexibel, och att ha ett internationellt samarbete. Som det har varit nu har det varit extremt olika idéer som rått. Jag hoppas att vi lär oss av det här, säger Anders Tegnell, och hävdar återigen att Sverige inte alls avviker så mycket från reglerna och restriktionerna jämfört med andra.

Johanna Cederblad/TT

FAKTA

Fakta: Anders Tegnell

Född 1956. Studerade till läkare vid Lunds universitet 1979-85. Inledde sitt yrkesliv vid sjukhuset i Östersund.

Började sedan specialisera sig på sjukhusvård i utvecklingsländer och infektionssjukdomar. Infektionsläkare vid Linköpings universitetssjukhus.

Var 1990-1993 placerad i Laos på uppdrag av WHO, där han var med om att bygga upp ett vaccinationsprogram.

Från 2004 har han innehaft en rad olika chefspositioner vid Socialstyrelsen. Han var myndighetens högste tjänsteman under massvaccinationen mot svininfluensa 2009.

Sedan 2013 är Tegnell statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten (dåvarande Smittskyddsinstitutet), där han efterträdde Annika Linde.

Källa: NE

Inrikes

Öresundspendlare erbjuds gratis snabbtest

Den som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark erbjuds gratis snabbtest. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Den som arbetspendlar mellan Sverige och Danmark erbjuds från och med måndag ett snabbtest för covid-19, meddelar Region Skåne i ett pressmeddelande.

Första testet i Sverige är gratis, därefter går det att testa sig gratis i Danmark. Den som pendlar kan visa upp samma testresultat i en vecka.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Färre organdonatorer under pandemin

Under pandemiåret 2020 donerade 174 personer organ, vilket är något lägre än de senaste fyra åren. Arkivbild.
Foto: Jack Mikrut/Scanpix/TT
Inrikes
Inrikes Antalet människor som donerade organ minskade under pandemiåret 2020. Men utvecklingen de senaste decenniet har varit positiv.
PREMIUM

Behoven av att få en ny njure, lever eller nytt hjärta är stora – större än tillgången. I fjol avled 41 personer i väntan på ett nytt organ, visar ny statistik från Socialstyrelsen.

Trots att många inte har möjlighet att få den transplantation de behöver har utvecklingen det senaste årtiondet varit positiv. Sedan 2010 har antalet faktiska organdonatorer per år ökat relativt stadigt.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Uppsala: Värsta nationskrisen sedan 1700-talet

Valborgsfirande utanför Stockholms nation i Uppsala. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson / TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Uppsalas studentnationer drabbas hårt ekonomiskt under coronapandemin. Inga fester, uthyrningar, pubar eller kaféer och därmed inga intäkter trots hyreskostnader.

Nu ber nationsföreträdare universitetet om sex miljoner kronor i stöd, skriver Upsala Nya Tidning.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Ökade våldsbrott i Skåne - vad säger brottsstatistiken?

Minifinder Nano GPS personlarm - telefon och larm i ett!
Minifinder.se I hela Sverige så har våldsbrotten ökat markant de senaste åren och det är egentligen inte förrän efter ett par år man kan se trenderna.

Statistiken över brott kan dock variera lite från år till år, men när man ser över statistiken med ett par års överblick så har brotten stigit sakta men säkert. I Skåne kan vi också tydligt se den här trenden.

En orsak till ökningen tros också vara benägenheten till att anmäla brott. Däremot så har inte vården märkt av trenden när det kommer till behandling av offer som blivit utsatt för våldsbrott och i de regionerna kan man inte se några tecken alls på ökad utsatthet när det kommer till misshandel. Det betyder med andra ord att anmälningsbenägenheten har ökat. Att ökningen inte märks av inom vården tros bero till största del på att fler anmäler och att det inte är någon högre andel av misshandelsfallen som anmäls som är av det grövre slaget.

Skåne ligger 3:a på listan över anmälda våldsbrott i Sverige

Södermanlands län och Stockholms län ligger lite högre än vad Skåne gör när det kommer till anmälda våldsbrott per invånare. Att det ser ut på detta viset beror till stor del på att det är i dessa län som vi hittar Sverige tre största städer.

Statistiken säger dock att det dör mindre människor i våldsbrott och går i linje med vad sjukvården menar på, Detta innebär med andra ord att även om våldsbrotten har ökat, så har inte de fallen av grövre misshandel ökat och inte heller har ett högre antal dött till sviterna från våldsbrott. Det finns flera faktorer som tros spela in till varför vi kan se en ökning av våldsbrott i Sverige.

Detta kan du göra för att känna dig mer trygg:

– Om du har barn så är det bra om du låter barnet ha en telefon att ringa med och som du kan nå dem via. Du kan också använda en GPS Tracker, dessa gör att du alltid kan se var ditt barn befinner sig. Detta ger trygghet och säkerhet till barn och föräldrar.

– Ett överfallslarm är bra att ha i fickan på sin jacka (man ska absolut inte vara rädd i onödan, men de är otroligt effektiva eftersom att de hörs väldigt högt).

- Håll dig lugn! Även om våldsbrott ökar statistiskt sett så ökar inte dödsfall eller personskador, vilket betyder att våldsbrott har ofta någon bakomliggande orsak och är ofta relaterade till dispyter mellan kriminella.

– Många gånger sker våldsbrott i nära relationer där det kan vara svårt att ta sig bort. Om du befinner dig i en situation där du blir misshandlad i hemmet, så prata med någon och sök dig till hjälp. Det kan vara svårt att berätta om, men det finns alltid professionella människor du kan vända dig till för att få råd, stöd och hjälp att bli fri din situation Om du är utsatt för våld i nära relation så kan du kontakta Malmös kriscentrum.

- Ha alltid med dig din telefon ifall du skulle råka illa ut på något sätt, så att du alltid kan ringa och be om hjälp eller för att bara prata med någon som kan lugna dig om du är orolig.

Om du är med om ett våldsbrott, oavsett om det är en av familjens medlemmar som skadar dig eller om du blir illa behandlad av någon du inte känner sedan tidigare så är det viktigt att anmäla. Genom att anmäla vad du blivit utsatt för så står du automatiskt upp för alla andra som också blivit utsatta för våldsbrott.

Inrikes

Nu är det lättare att hitta studentrum

En stor skillnad jämfört med normala terminsstarter är att alla nybörjarstudenter från andra delar av landet har kunnat erbjudas boende i Lund. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Den här terminsstarten är det enklare än vanligt att hitta studentbostad.
Det är tydligast på mindre studieorter, där i vissa fall studentrum stått tomma under hösten, men även i universitetsstäderna är pandemieffekten tydlig.
PREMIUM

I Linköping krävs inga köpoäng alls för att få studentrum.

– Just nu är det noll dagars kö, säger Simon Helmér, vd för Studentbostäder i Linköping.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Studenter flyttar hem igen

Petter Lundberg studerar vid köksbordet i föräldrahemmet i Malmö under den pågående coronapandemin.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Pandemin får en del studenter att längta hem. I jakten på studiero och sällskap väljer vissa nu bort livet i studentstäderna.
– Det är flera som väljer att inte flytta till studieorten, och en del har flyttat hem till föräldrarna tillfälligt, säger Linn Svärd på Sveriges Förenade Studentkårer till TT.
PREMIUM

23-årige Petter Lundberg kom till Lund våren 2018 och har varit aktiv i studentlivet samtidigt som han bland annat pluggat danska. Dessutom fick han nyligen ett studentrum vid den nation han är medlem i.

Men där är alla aktiviteter nedstängda på grund av restriktioner i pandemins spår –och rummet känns för trångt att sitta och plugga i, berättar han.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Det går långsamt att säkra järnvägsövergångar

Bild från en dödsolycka vid en obevakad järnvägsövergång 2013. Arkivbild.
Foto: ULF PALM / TT
Inrikes
Inrikes En majoritet av alla järnvägsövergångar är obevakade.
Arbetet med att rusta upp dem är både dyrt och långsamt.
– Det kan ta sex, sju år innan vi får spaden i marken, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket.
PREMIUM

Plankorsningar, järnvägsövergångar där vägen och spåren är i samma plan, är farliga. Det är ingen nyhet för Trafikverket.

Av totalt 6 500 plankorsningar i landet är ungefär 3 500 obevakade. Utan bommar eller ljussignaler. Cirka 6–7 personer omkommer vid obevakade plankorsningar varje år.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL