Inrikes

Teknikproblem hos Postnord stoppade paket

Under lördagen har det varit stora problem med att hämta ut och skicka paket hos Postnords ombud. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Postnord har under lördagen haft stora problem med att lämna ut och skicka paket på grund av fel i it-systemen. Inte förrän vid sjutiden på kvällen kunde problemen lösas.
PREMIUM

Problemen hos Postnord började på lördagsförmiddagen. Tidvis var det omöjligt att identifiera sig med bank-id, systemen låg nere helt hos vissa ombud, och det var problem med att skicka paket.

Först vid 19-tiden löstes de sista problemen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Sverige sämst i Norden på inspektörer

Sverige hamnar i skuggan av arbetsmiljöinspektörssiffrorna från våra nordiska grannar. Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inrikes
Inrikes

Sverige har färre arbetsmiljöinspektörer än sina nordiska grannländer och lever heller inte upp till FN:s riktlinjer, enligt en undersökning genomförd av Arbetet.

Enligt FN:s arbetsmarknadsorgan ILO ska det finnas en arbetsmiljöinspektör per 10 000 arbetstagare. Sverige har cirka 5,1 miljoner sysselsatta, men endast 258 inspektörer. Hälften av vad riktlinjerna säger.

Norge, Danmark och Finland har i tur och ordning 300, 280 och 320 arbetsmiljöinspektörer per sina 2,7, 3 och 2,5 miljoner sysselsatta. Med andra ord i linje med eller bättre än riktlinjerna.

Även Island med 18 inspektörer på 200 000 sysselsatta har en på papperet bättre situation än Sverige.

Enligt Arbetet genomför dessutom de svenska inspektörerna betydligt färre, 27 000, inspektioner än sina danska kollegor, 36 000.

Inrikes

Man anhållen efter mordförsök i Säffle

En skadad man påträffades i Säffle på tisdagskvällen. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes

En man har anhållits misstänkt för mordförsök efter händelsen i Säffle på tisdagskvällen.

En man i 20-årsåldern påträffades inomhus med skador vid halv tio-tiden. Under natten har sedan en man gripits och därefter anhållits.

– Han anhölls strax före tre i natt, säger polisens presstalesperson Mats Öhman.

Polisen vill inte gå in på fler detaljer i händelsen. Skadeläget för mannen är okänt.

Marcus Alexandersson/TT

Inrikes

Striden om unga mördares straff

Infarten till Sis Ungdomshem Råby i Lund, varifrån två ungdomar dömda för mord och mordförsök fritogs den 20 augusti förra året. De greps av polis i slutet av september.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Vem tar bäst hand om morddömda ungdomar?
Efter sommarens rymningar vill en politisk majoritet flytta ansvaret för unga som begått grova brott från Sis till Kriminalvården.
Sis medger att säkerheten måste stärkas – men betonar vikten av vård för att lämna brottsbanan.

Sommaren 2020 inträffar på kort tid två uppmärksammade rymningar från Statens institutionsstyrelses, Sis, slutna ungdomsvård.

Den 23 juli fritas en 18-åring, dömd till sluten ungdomsvård (LSU) för ett mord på en pizzeria i Rinkeby, under en bevakad permission i Kungsbacka. Knappt en månad senare, den 19 augusti, lyckas två maskerade och beväpnade män frita två ungdomar, dömda för mord respektive mordförsök, från Sis ungdomshem Råby i Lund.

Kritiken från politiskt håll låter inte vänta på sig.

– Det borde vara större skillnad mellan en ungdomsanstalt och en fritidsgård, säger KD-ledaren Ebba Busch.

– Det är helt befängt, säger Moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell.

Sis generaldirektör Elisabet Åbjörnsson Hollmark går snabbt ut och medger att säkerhetsarbetet är kraftigt eftersatt och under hösten presenteras flera åtgärder för att höja säkerheten. Men det räcker inte för att tysta kritiken.

Flytta till Kriminalvården

Enligt en enkät som DN genomför i januari 2021 finns det riksdagsmajoritet för att flytta ansvaret för grovt kriminella tonåringar till Kriminalvården.

Maria Hulthén, institutionschef på Råby i Lund, vill tona ned bilden av ett förråat klimat på Sis och understryker att det handlar om enstaka intagna som har det tunga våldskapitalet. Otvetydigt visar dock fritagningen på Råby i somras att man behöver ett helt annat skalskydd på vissa avdelningar, säger hon.

Men fortsatt är vården Sis tydligaste uppdrag, understryker hon.

– Vi är en vårdmyndighet, och det är viktigt för oss att bibehålla det som vi är allra bäst på, det vill säga vårda barn och ungdomar som befinner sig i risk för en fortsatt dålig utveckling.

Enligt Hulthén är gruppen som döms till sluten ungdomsvård en utmaning att hantera oavsett om den ligger under Sis eller Kriminalvården.

– Det är unga människor som inte har fullt utvecklad impulskontroll och konsekvenstänk. Men det är klart, Kriminalvården har jobbat med säkerhetsfrågor på ett helt annat sätt än vi gjort, eftersom vi är en vårdmyndighet. De har ett annat uppdrag, annan lagstiftning att förhålla sig till och andra befogenheter.

Kanske hänger frågan om var ungdomarna bäst placeras på hur samhället vill se på dem – som brottslingar som ska förvaras undan från samhället till varje pris, eller som unga människor som behöver vård och hjälp för att hamna rätt? Lina Lindkvist, biträdande institutionschef på Sis Råby, påminner om varför man inrättade LSU från första början, och frågar sig om synen har förändrats i dag.

– Man ville inte att barn skulle sitta i fängelse. Vi jobbade innan LSU fanns, och då såg vi en del ungdomar, 16–17 år gamla, som fick fängelse. Det var väldigt tragiskt att se, säger hon.

Behöver förändras

Även från fackligt håll följs diskussionen med intresse.

– Min grundtanke är att det är bra att försöka nå dem genom vård och behandling, snarare än att låsa in dem. De är fortsatt ungdomar och påverkningsbara, säger Frida Strandberg Landin, ordförande för Seko Sis.

– Men vi behöver se över hur vi ska anpassa vården och insatserna för dem, det behövs helt andra förutsättningar för att nå resultat.

Problemen på Sis har funnits länge och är välkända för alla inom verksamheten, men det kraftiga våldet har ökat, säger hon.

– Klienterna vi har nu är av annan dignitet än vad Sis är vana vid, med ett helt annat våldskapital än vi är vana att hantera.

Här har inte Sis hängt med, enligt Strandberg Landin. Hon pekar bland annat på att verktygen för riskbedömningar av ungdomarna är ålderdomlig och inte anpassad för personer med så grov brottslighet bakom sig.

– Och man är för få på golvet. Det gör att man sätter sig i osäkra situationer som man anser utgör onödiga risker.

Många återfaller

De korta vårdtiderna är ett annat gissel, säger hon.

– Det är en enorm svårighet att hinna skapa en relation och hitta en behandling. Ofta hinner vi bara så ett litet frö om en annan framtid innan de har lämnat.

Följaktligen blir återfallen många. Här är den bristande eftervården som ligger hos Socialtjänsten ett stort problem, säger hon.

– Vi har dem inskrivna, sen släpper vi dem vind för våg. Men lycka till, det går inte, då kommer de tillbaka.

Maria Hulthén på Råby i Lund delar bilden av vikten av god eftervård från Socialtjänsten.

– Det måste finnas någonstans för ungdomarna att landa, säger hon.

Kollegan Lina Lindkvist instämmer.

– Där tror jag att man kan göra mycket. Det är en viktig aspekt och jag hoppas man tydliggör Socialtjänstens ansvar, säger hon.

Regeringen ska tillsätta en utredning där bland annat just frågan om utslussningen efter den slutna ungdomsvården ska ses över.

I utredningen ges dock inget uppdrag för att utreda om Kriminalvården ska ta över ansvaret.

Marc Skogelin/TT

Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse (Sis) vid en pressträff om fritagningen på Sis Råby i Lund. Arkivbild.
Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör för Statens institutionsstyrelse (Sis) vid en pressträff om fritagningen på Sis Råby i Lund. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Polis på plats vid Sis Råby i Lund efter fritagningen den 19 augusti. Ungdomarna efterlystes och greps efter en biljakt i Örebro den 30 september. Arkivbild.
Polis på plats vid Sis Råby i Lund efter fritagningen den 19 augusti. Ungdomarna efterlystes och greps efter en biljakt i Örebro den 30 september. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Spår efter en kollision som inträffade i rondellen vid trafikplats Råby i samband en fritagningen från Sis Ungdomshem Råby i Lund i augusti. De två unga männen som rymde greps i slutet på september. Arkivbild.
Spår efter en kollision som inträffade i rondellen vid trafikplats Råby i samband en fritagningen från Sis Ungdomshem Råby i Lund i augusti. De två unga männen som rymde greps i slutet på september. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Sis-hem – LSU och LVU

På Sis särskilda ungdomshem placeras barn och unga enligt LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) eller om de dömts till sluten ungdomsvård enligt LSU (lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård).

LVU är en tvångsåtgärd till följd av sociala problem, medan en placering med stöd av LSU är ett straff för unga förbrytare mellan 15 och 17 år.

Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott. Den maximala strafftiden är fyra år.

Det finns 22 särskilda ungdomshem med totalt cirka 700 vårdplatser. Till skillnad från HVB-hem kan platserna hos Sis låsas.

Framöver kommer Råby ungdomshem, Fagareds ungdomshem, Bärby ungdomshem, Sundbo ungdomshem, Johannisbergs ungdomshem och Tysslinge ungdomshem att ha renodlade LSU-avdelningar.

FAKTA

Fakta: Grova ungdomsbrottslingar kan få längre straff

Regeringen har aviserat att man ska tillsätta en utredning som ska göra en översyn av regleringen om sluten ungdomsvård, LSU.

Utredaren kommer bland annat få i uppdrag att utreda om dagens maxgräns på fyra års sluten ungdomsvård ska utökas.

Utredaren ska även se över kvaliteten och säkerheten inom LSU.

Möjlighet till villkorlig frigivning när det gäller LSU ska också utredas. Även utslussningen efter att den slutna ungdomsvården är verkställd ska ses över.

Utredningen är ännu inte tillsatt, men justitieminister Morgan Johansson (S) bedömer att eventuella lagändringar kan vara på plats i början av nästa mandatperiod.

Källa: Regeringskansliet

Inrikes

Märta Stenevi – på väg mot språkrörsposten

Klimatpolitiken är allra viktigast, men Miljöpartiet måste bli tydligare på andra områden, anser språkrörskandidaten Märta Stenevi.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes Märta Stenevi är favorit att bli nytt språkrör för Miljöpartiet. Hon vill öka förtroendet för partiets politik, snabbt lägga ner Bromma flygplats och hitta ventiler i migrationspolitiken.

På söndag, strax efter lunch, ska resultatet av Miljöpartiets val av nytt kvinnligt språkrör vara klart. Partisekreteraren Märta Stenevi är valberedningens kandidat och klar favorit, även om hon utmanas av tre andra kandidater – riksdagsledamöterna Annika Hirvonen och Rebecka Le Moine och Umeåpolitikern Elin Söderberg.

Om Märta Stenevi väljs att efterträda Isabella Lövin blir den viktigaste uppgiften att öka förtroendet för partiets företrädare och politik, säger hon.

– Min bild är att det absolut finns många väljare som delar våra målbilder och det vi vill göra, men man litar inte riktigt på oss och har inte förtroende för vår politik, säger Märta Stenevi.

Hon tror att partiet uppfattas som ett enfrågeparti och nu behöver visa att man vill ta ansvar för hela samhället.

– Det betyder inte att vi kommer slåss mindre för att stoppa klimatförändringarna, men det innebär att vi måste bli tydliga med vad vi vill inom andra områden.

– När man går till val har man bara en röst, och då vill man ha annan politik också.

Besvärligt läge

MP klarade sig kvar i riksdagen med ett nödrop i valet 2018 och har sedan dess kämpat med låga opinionssiffror.

Men partiet tappar också förtroende i sin kärnfråga – miljö- och klimatpolitiken. Trots att man ansvarar för just detta område i regeringen.

Inte heller har partiet lyckats dra nytta av de senaste årens växande klimatengagemang, åtminstone syns det inte i opinionssiffrorna.

Frustrationen över att inte nå ut märks när man pratar med miljöpartister på olika håll i landet. Kravet på nästa språkrör är därför att hon ska vara en god kommunikatör.

– Men vi är inte ute efter en skådespelare, enbart en estradör. Att kommunicera är att samtala – och samtal är jag bra på, säger Märta Stenevi.

Striden om Bromma

En av frågorna som hon snart kan behöva samtala om i regeringen är vad som ska hända med Bromma flygplats. Statliga Swedavia, som driver flygplatser i landet, vill avveckla och även flygbolaget Bra öppnar för en flytt.

Kruxet är att nedläggningsplanerna kommer med krav på mer kapacitet på Arlanda, ett rött skynke för MP.

– Det finns ingen anledning att dra ut på nedstängningen av Bromma. Det är bättre att låta Stockholms stad komma vidare med utvecklingen av det området, säger Märta Stenevi.

– Och det finns ingen anledning i det här läget att ens börja skissa på en utbyggnad av Arlanda. Den behövs inte, kapaciteten finns där. Det är en icke-fråga.

En eventuell framtida utbyggnad av Arlanda är en konfliktfråga mellan MP och regeringspartnern Socialdemokraterna. Men i somras kom de överens om att lägga utbyggnadsfrågan på is de närmaste åren.

En annan fråga som ligger på regeringens bord är den framtida migrationspolitiken. Nyligen hotade Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni att bryta januariavtalet om förslaget om en bredare humanitär grund för uppehållstillstånd finns med när regeringen lägger fram sin proposition i vår.

Men Märta Stenevi tänker inte backa från förslaget, som MP förhandlat fram.

Vill förhandla om migrationen

S och MP står långt ifrån varandra i migrationspolitiken och enades i höstas efter många om och men att skicka ut Migrationskommitténs förslag på remiss med några tillägg som mjukade upp den i övrigt relativt strikta politiken.

Nu behandlas remissvaren och Stenevi anser inte att frågan är färdigförhandlad, även om hon är medveten om att riksdagen begränsar vad MP kan få igenom.

– Vi har en uppgift att försöka se till att hitta vägar framåt och hitta ventiler, säger hon.

– Målsättningen måste vara att de som får uppehållstillstånd ska kunna leva här och bli självförsörjande, inte att vi parkerar dem i någon slags limbo tills vi kan skicka hem dem igen.

Maria Davidsson/TT

I helgen kan Miljöpartiets partisekreterare Märta Stenevi väljas till nytt språkrör efter Isabella Lövin.
I helgen kan Miljöpartiets partisekreterare Märta Stenevi väljas till nytt språkrör efter Isabella Lövin.
Foto: Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: De vill bli språkrör

Ett nytt kvinnligt språkrör efter Isabella Lövin väljs på en digital extrakongress den 31 januari.

Från början ställde åtta kandidater upp, men nu återstår fyra:

Annika Hirvonen: riksdagsledamot sedan 2014, från Sundbyberg. Gruppledare i riksdagen och talesperson i migrations- och utbildningsfrågor.

Rebecka Le Moine: riksdagsledamot sedan 2018, från Norrköping. Talesperson för biologisk mångfald.

Märta Stenevi: partisekreterare sedan 2019, från Malmö. Stadsbyggnadskommunalråd i Malmö 2016–2018, regionråd i Skåne 2014–2016.

Elin Söderberg: kommunpolitiker från Umeå. Har varit ordförande i partiets Klimatnätverk 2015–2019.

Inrikes

Färre barn får antibiotika under pandemin

Antibiotikaanvändningen har minskat kraftigt under pandemin, särskilt bland barn upp till sex år. Arkivbild.
Foto: NTB/TT
Inrikes
Inrikes

Antibiotikaanvändningen har minskat kraftigt under coronapandemin, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Det rapporterar TV4Nyheterna.

Särskilt tydlig är trenden bland barn upp till sex år, där antibiotikaanvändningen har gått ned med nästan 44 procent det senaste året. Exakt varför det är så är för tidigt att säga, men en förklaring kan vara att smittskyddsåtgärderna under pandemin har medfört en minskad spridning av infektioner.

– Vi ser en minskning i alla grupper, men kraftigare bland barn. Och ihop med det ser vi att den kraftigaste minskningen gäller luftvägsinfektioner. Så det här hänger ju ihop naturligtvis, eftersom barn drabbas väldigt mycket av luftvägsinfektioner, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, till TV4.

Förskrivningen av antibiotika nationellt har minskat med 17 procent under pandemin jämfört med året innan.

Samtidigt ser Folkhälsomyndigheten inga tecken på att personer som verkligen behövt antibiotika blivit utan, vilket tyder på att det tidigare har skrivits ut i onödan.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Axofinans

Personlig ekonomi under och efter Covid-19

Axofinans.se Den rådande pandemin har slagit hårt mot Sveriges ekonomi, med fallande tillväxt och en stigande arbetslöshet. För många är Coronaviruset främst associerat med dess ekonomiska inflytande, snarare än hälsokonsekvenserna som viruset medför. Detta är fullt förståeligt, eftersom pandemin krånglat till det finansiellt för svenskar runtom landet, och det kan vara svårt att förstå sig på hur man bör gå tillväga framöver gällande den personliga ekonomin. Det är viktigt att inte ta känslomässiga beslut baserat på dagssituationen – långsiktigt tänkande är det som kommer att rädda ekonomin, både under och efter Corona-eran.

Coronakrisen har medfört ekonomiska svårigheter globalt, och Sverige är inget undantag. Det kan vara svårt att veta hur man bör agera framöver gällande ens personliga ekonomi när hela världen befinner sig i krisläge. Det viktigaste att ha i åtanke är att denna kris kommer att nå sitt slut så småningom, trots att vägen framåt ser ut att bli längre än förväntat. Man bör därför inte ta några större finansiella beslut till följd av pandemin: pengar som investerats i aktier och dylikt bör lämnas ifred, tills dess att situationen stabiliserat sig.

Utöver det är det rekommenderat att ta väl hand om den personliga finansen, eftersom situationen kan komma att förvärras inom snar framtid. En andra våg verkar mer och mer möjlig, och kan medföra en stor ekonomisk nedgång för den svenska ekonomin – som förlitar sig främst på sin export. Det här är vad man bör fundera över gällande den personliga ekonomin både under och efter den nuvarande världssituationen.

Mindre företagsägare värst drabbade

De som drabbats hårdast ekonomiskt av Covid-19 är mindre företagsägare, särskilt de som arbetar inom turismbranschen. För sådana personer kan det vara svårt att finna en balans mellan företagets ekonomi och den personliga ekonomin. Det är viktigt att hålla dessa separat, och att se till att den personliga ekonomin håller sig stabil, även i de fall då företaget ter sig fallera.

Refinansiering av lån

Att försöka beta av flera lån samtidigt under en ekonomisk kris är inte lätt. Avbetalning av samtidiga lån innebär många olika minimibelopp att betala samt vanligtvis en högre än nödvändig ränta. Med en refinansiering av ens lån kan man samla alla sina tidigare lån på en och samma plats, och därmed få möjlighet till en lägre ränta samt lägre månadsbetalningar.

Detta innebär självklart mer pengar över i slutet på varje månad och en högre nivå av ekonomisk säkerhet. En refinansiering är ett särskilt attraktivt val för den som tidigare använt sig av lån där standarden är skyhöga räntor, exempelvis sms-lån. Sådana lån kan vara svåra att betala av inom en rimlig tidsram och kan innebära framtida problem med Kronofogden om man inte är försiktig.

Börssituationen som den ser ut idag är inte permanent

Turbulensen man kunnat observera hos aktiemarknaden på senare tid kan vara ångestgivande, men det innebär inte att man bör paniksälja. Det är bäst att vänta ut pandemin innan man rör sina aktier, eftersom marknaden eventuellt kommer stabilisera sig. Precis som med det mesta i finansvärlden, är det bäst att tänka långsiktigt, eftersom man annars riskerar förlora stora summor på sina tidigare investeringar.

En buffert gör stor skillnad

Går saker och ting snett i framtiden, är det viktigt att man inte hamnar i en situation där man måste låna pengar av familj och vänner för att klara sig. Att spara till en buffert är därför essentiellt för en säker privatekonomi. Vanligtvis räcker det med tre månadslöner för de flesta nödsituationer. Om inkomsten minskar eller man plötsligt blir av med arbetet, kan en sådan buffert lätta på stressen och bidra till en mildare övergångsperiod.

Många bäckar små gör en stor å

Privatekonomin under Covid-19 bör inte utsättas för drastiska åtgärder eller panikartade ekonomiska beslut. Små, men goda, finansiella val är allt som behövs för att säkerställa en god ekonomi både under pandemin men även framöver.

Sammanfattningsvis bör man fundera över följande för privatekonomin:

– En buffert. Slår nöden till behöver man ha pengar att tillgå tills dess att krisen är över.

– Omfinansiering. Flera mindre lån innebär högre utgifter per månad och kan leda till en nödssituation om ens privatekonomi försämras.

– Lämna investeringarna ifred. Situationen kommer att stabilisera sig så småningom, men det gäller att vara tålmodig.

Inrikes

Damberg in i väggen igen om vapenregler

Inrikesminister Mikael Damberg (S) får nej igen av riksdagen till sitt förslag om hur EU:s vapendirektiv ska genomföras i svensk lag. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Det verkar som förgjort för regeringen.
Riksdagen säger nej till förslag om hur EU:s vapendirektiv ska genomföras i Sverige.
En majoritet vill även slopa gällande krav på att licenser för automatvapen ska omprövas vart femte år.

– Vi håller med om att jägares och skyttars intressen ska bevaras men samtidigt måste det övergripande målet vara att reglera vapen hårdare för att stoppa vapenvåldet, säger Fredrik Lundh Sammeli, ordförande (S) i riksdagens justitieutskott inför debatten och voteringen om regeringens förslag.

Han säger att han är oerhört kritisk. Inte minst till Moderaterna som leder den motmajoritet som också består av Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna Centerpartiet samt Vänsterpartiet.

Missar målet

Partierna anser att regeringens förslag om hur direktivet ska genomföras går längre än vad som krävs. De anser att det riktar in sig på legala vapen, som det redan finns många och stränga regler för, och gör livet krångligare för jägare och sportskyttar. Och det utan att uppnå syftet – att komma åt kriminellas bruk av vapen.

– Direktivet försvinner inte bara för att riksdagen röstar nej, säger Fredrik Lundh Sammeli och varnar precis som inrikesminister Mikael Damberg (S) för att Sverige nu riskerar stora böter från EU-kommissionen för att inte ha genomfört direktivet.

Majoriteten kräver, i ett förslag till tillkännagivande, att regeringen ska återkomma med ett förslag till genomförande på lägsta möjliga nivå. Regeringen hävdar att den redan strippat förslaget så mycket det går för att uppfylla direktivet.

"Utan konkreta förslag från oppositionen är det svårt att se att regeringen ska kunna lägga nya förslag till genomförande av direktivet på riksdagens bord", skriver dock Mikael Damberg i en kommentar till TT.

Femårsprövning bort

En majoritet bestående av M, KD, SD och C kräver på nytt, i ett förslag till tillkännagivande, att kravet på att ompröva licenser för automatvapen och enhandsvapen för flerskott vart femte år ska slopas.

Den regeln infördes år 2000 och regeringen anser att femårsomprövningen behövs ännu. Det handlar om vapen som är särskilt farliga och stöldbegärliga, heter det.

Men utskottets majoritet anser inte att argumenten håller, Sverige har redan tillräckligt stränga krav för att ha bra kontroll. Den nuvarande femårskollen innebär onödigt merarbete för både vapenägare och myndigheten som ger tillstånd, anser utskottet.

Regeringen får en åthutning om att inte ha lyssnat tidigare och ombeds leverera förslag till riksdagen redan i år med ett förslag om att ta bort femårsomprövningen.

Lars Larsson/TT

FAKTA

Bakgrund: Vapendirektivet

Frågan om vapendirektivet och vapenregler har utvecklats till en segdragen historia i Sverige.

EU-länderna och EU-kommissionen satte fart på arbetet med att uppdatera direktivet efter terrordåd i Paris 2015 och det antogs 2017 efter hårda förhandlingar.

Syftet är att hindra att vapen används av brottslingar och terrorister genom krav för bland annat innehav av vapen och vapendelar, kontroller, försäljning, tillstånd och märkning.

Men regeringens försök att få till ett förslag som kan accepteras har stoppats på vägen fram mer än en gång. En lagrådsremiss drogs tillbaka och förra året röstade riksdagen nej till regler för vapenmagasin.

Direktivet skulle ha genomförts i Sverige senast 2018.

Inrikes

Annorlunda immunsvar hos patienter med svår covid

Patienter som drabbas av svår covid har antikroppar som hindrar kroppen att ta hand om viruset.
Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT
Inrikes
Inrikes Patienter som drabbas av svår sjukdom vid covid-19 har antikroppar som hindrar kroppen att ta hand om viruset, något de som drabbas av mild sjukdom inte har.
PREMIUM

Varför drabbas vissa personer av allvarliga symtom i samband med covid-19, medan sjukdomen hos andra inte blir värre än en vanlig förkylning? Frågan har stötts och blötts av experterna.

Immunförsvaret misslyckas

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Väktare i skola ska hålla borta föräldrar

En skola har problem med föräldrar som inte respekterar smittskyddsregler. Arkivbild.
Foto: JANERIK HENRIKSSON/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En skola i Höörs kommun i Skåne kommer från och med onsdagen att sätta in väktare för att få anhöriga att hålla sig till smittskyddsbestämmelserna, skriver SVT Nyheter Skåne.

Även om de flesta följer coronareglerna har konfliktfyllda situationer uppstått i trånga kapprum när personer inte har velat lämna lokalerna, trots att personalen försökt tala dem till rätta.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL