NSk:s pepparkakshus 2020

Tåg skapat på distans

Jag och mitt pepparkakshus

Tillsammans med barnbarnen i Helsingborg och Kristianstad har mormor och farmor Laila Ohlsson i år byggt på digital väg, vilket resulterat i tåg och vagnar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

TÄVLING

Alla tävlingsbidragen

Foto: Jessica Gow/TT
TÄVLING Vem av Norra Skånes läsare bygger det snyggaste pepparkakshuset? Och vem bygger det mest kreativa? Här publiceras löpande bidragen som skickats in till tävlingen ”Jag och mitt pepparkakshus”.

Hus 1-10:

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Ekonomi

Tusentals skyddsombud har försvunnit inom LO

LO:s högkvarter i Stockholm.
Foto: Martina Holmberg / TT
Ekonomi
Ekonomi

LO har förlorat över 12 000 skyddsombud under de senaste åtta åren, skriver tidningen Arbetet.

Tidningens undersökning visar att förbunden har omkring 52 300 skyddsombud, jämfört med runt 64 500 under 2012.

Cyrene Martinsson Waern, ombudsman för arbetsmiljöfrågor på LO, säger till Arbetet att hon tror att en orsak till minskningen är fler otrygga anställningsformer.

– Om man jobbar timmar vågar man kanske inte säga ifrån om arbetsmiljön och definitivt inte ta på sig ett uppdrag av rädsla för att inte bli inringd, säger Martinsson Waern.

Maria Steinberg, docent i arbetsmiljörätt vid Örebros universitet, säger att minskningen får konsekvenser för arbetsmiljön.

– Minskat antal skyddsombud leder till att färre kan driva arbetsmiljöfrågorna. Blir det sämre arbetsmiljö så leder det till sämre hälsa och fler sjukskrivningar, säger hon.

Inrikes

Exoplaneter roterar kring stjärna i rytmisk dans

En animation av planeternas omloppsbanor runt stjärnan. Den innersta planeten roterar inte enligt det rytmiska systemet.
Foto: ESO/L. Calçada
Inrikes
Inrikes Astronomer har upptäckt fem planeter som är låsta i sin omloppsbana runt en stjärna 200 ljusår från oss. Banorna fascinerar forskarna och tyder på att systemet utvecklats utan störningar.

Exoplaneterna roterar kring stjärnan med det glamorösa namnet TOI-178, som hittas på himlavalet i den ljussvaga stjärnbilden Bildhuggaren.

När forskarna studerade systemet förstod de först inte riktigt hur många planeter de upptäckt med tanke på de märkliga och regelbundna omloppsbanorna, säger Adrien Leleu vid Genèves och Berns universitet i Schweiz, som lett studien av exoplanetsystemet.

18:9:6:4:3

"Genom ytterligare observationer insåg vi att det inte var fråga om två planeter på samma avstånd från stjärnan, utan ett flertal planeter ordnade på ett mycket speciellt sätt”, säger han i ett pressmeddelande.

Den första planeten som ligger närmast stjärnan beter sig oregelbundet gentemot de andra – men övriga roterar i en låst cykel.

För att beskriva den rytmiska dansen kan man nämna siffrorna 18:9:6:4:3. När den första planeten (den andra från stjärnan) roterar 18 varv roterar nästa (den tredje från stjärnan) 9 varv och nästa (den fjärde) 6 varv, och så vidare. Enligt forskarna är kedjan som planeterna bildar en av de längsta som hittills upptäckts i något planetsystem.

I en animation från European Space Observatory kan man lyssna till hur planeterna med sin rytmik skulle kunna bilda musik.

Finns runt Jupiter

En liknande dans genomför de tre större och inre månarna hos Jupiter: Io, Europa och Ganymedes. De roterar med ett 4:2:1-intervall. Samtidigt har planeten många oregelbundna månar.

Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Astronomy & Astrophysics, tyder enligt forskarna på att det studerade solsystemet uppstått utan yttre påverkan – det har därmed klarat sig från exempelvis kollisioner av asteroider.

"Banorna i detta system är exceptionellt välordnade, vilket innebär att det måste ha utvecklats i frånvaro av störningar sedan det bildades", säger medförfattaren Yann Albert vid Berns universitet.

För Jupiters del tyder modeller på att månarna bildats genom det som inom astrofysiken kallas acceration, alltså att partiklar långsamt dras ihop genom gravitationen. Processen kan ha pågått i tio miljoner år.

Svenska forskare

I forskarlaget har även fem svenska astronomer ingått verksamma vid Chalmers tekniska högskola samt Stockholms och Lunds observatorium.

Exoplaneterna runt TOI-178 kretsar mycket närmare moderstjärnan än vad vårt solsystems innersta planet Merkurius gör. Några är lite lättare än jorden men med en högre densitet, andra är lättare glasplaneter med en låg densitet, ungefär som Neptunus.

I vårt solsystem ligger de tyngre och fasta stenplaneterna innerst, närmast solen, medan i det studerade systemet ligger de huller om buller. Forskarna hoppas att upptäckten kan leda till en ökad förståelse för hur vårt solsystem bildades en gång i tiden.

Niklas Svahn/TT

FAKTA

Exoplaneter

Exoplanet är en planet som kretsar kring en annan stjärna än vår sol.

Den första upptäckten av en exoplanet gjordes 1992, då två planeter med liten massa upptäcktes i banor kring pulsaren PSR B1257+12. I november 1995 offentliggjordes den första entydiga upptäckten av en exoplanet (51 Peg b) som kretsade kring en solliknande stjärna (huvudseriestjärna) av de schweiziska astronomerna Michel Mayor och Didier Queloz, som tilldelades Nobelpriset i fysik 2019 för upptäckten. 2020 hade fler än 4 100 exoplaneter hittats.

Anledningen till de sena upptäckterna är att exoplaneter är extremt svåra att upptäcka eftersom moderstjärnorna är miljarder gånger ljusstarkare än planeterna. Därför använder forskarna oftast indirekta metoder för att upptäcka och studera dem och numera både rymd- och markbaserade teleskop.

Källa: NE.se

Skåne

Stor ökning av trasiga kopparspiraler

Rapporter om kopparspiraler som går sönder har fördubblats mellan 2019 och 2020. Arkivbild.
Foto: Ola Torkelsson/TT
Skåne
Skåne Problem med kopparspiraler som går sönder och ibland lämnar kvar plastbitar i livmodern ökar. 2020 tog Läkemedelsverket emot 385 anmälningar – en fördubbling jämfört med 2019.
– Har man fått en kopparspiral insatt i Skåne så ska man höra av sig till sin vårdcentral, men i övriga Sverige behöver man inte vara så orolig, säger överläkare Helena Kopp Kallner till TT.

I princip alla anmälningar som kommit in kopplas till ett parti kopparspiraler av typen Novaplus T380, som användes i vården 2015–2017, då partiet återkallades.

– Det är viktigt att man, om man misstänker att man har en sådan här spiral, kontaktar hälso- och sjukvård eller den vårdinrättning där man har fått spiralen insatt för att kontrollera men också rådgöra om det är lämpligt att byta spiralen i förtid, äger Ewa-Lena Hartman, gruppchef på Läkemedelsverkets avdelning för medicinteknik, till P3 Nyheter som var först att rapportera om problemet.

Orsaken till att spiralerna går sönder ska enligt det spanska företaget Eurogines säkerhetsmeddelande vara "felaktig tillverkning från leverantören av råmaterialet".

Det är framförallt Region Skåne som har drabbats.

– Vi har satt in 5 800 spiraler av det märket som kan vara defekta, som kom från de lådorna, säger Karin Hallstedt mödrahälsovårdsöverläkare i Region Skåne som nu planerar en informationskampanj till kvinnor som använder kopparspiral.

Skadar inte livmodern

Helena Kopp Kallner är överläkare och ansvarig för familjeplaneringsgruppen inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi (SFOG). Hon tycker inte att kvinnor med kopparspiral behöver vara så oroliga.

– Det är inte så att man tror att den trasiga kopparspiralen orsakar skador på livmodern. Den största risken är att den inte skyddar lika effektivt och att man blir gravid eller att den blir svårt att ta ut: att inte hela spiralen kommer ut och att det blir en bit kvar i livmodern och att man då måste göra ett litet ingrepp för att ta ut den här kvarvarande delen, säger Helena Kopp Kallner

– Vi vet inte exakt hur många extra ingrepp det har blivit, men vi vet ju att det är ganska många spiraler som det har varit problem med.

Kontrollera vilken spiral

TT: Kan man upptäcka att man har en trasig spiral i kroppen?

– Det gör man inte förrän man försöker ta ut den. Och sannolikt är de inte trasiga när de ligger i livmodern utan det är helt enkelt så att när man drar ut den så klarar den inte påfrestningen och går sönder.

TT: Vad säger du till kvinnor som nu oroar sig för det här?

– Vet man att man fått en spiral insatt som heter Novaplus eller undrar om man har det så får man höra av sig till sin mödravård och kontrollera vilken spiral som man har fått insatt. Och rekommendationen nu, som jag har förstått det från region Skåne, är att de tycker att man ska ta ut de här spiralerna. Men jag vet inte om jag håller med om det. Det är ju så att orsaken till att man inte blir med barn är att det finns koppar i spiralerna och det finns inget tvivel om att det finns koppar i den här spiralen.

Hon säger att kvinnor som har de bristfälliga spiralerna bör informeras.

Kopp Kallner poängterar också att den defekta spiralen drabbat främst Skåne.

– Sedan är det i några enstaka mödravårdscentraler i Stockholm som har haft den här spiralen. Så det finns ingen anledning att alla kvinnor i Sverige ska känna stor oro över att deras kopparspiraler kommer att gå sönder när de tar ut dem. Utan tvärtom kommer det att drabba ett fåtal kvinnor som har fått dem insatta just på de här mödravårdscentralerna eller om man har fått den insatt i Skåne.

Fredrik Lilja/TT

FAKTA

Kopparspiral

Kopparspiralen är några centimeter lång och ser som ett litet T. Den är av plast och skaftet är lindat med tunn koppartråd. Den ger ett mycket säkert skydd mot graviditet.

Kopparspiralen innehåller inga hormoner och påverkar inte ägglossningen. Koppar påverkar miljön inne i livmodern och gör så att spermier inte trivs där. På så vis förhindras befruktning. Eftersom kopparspiralen inte innehåller några hormoner behöver du inte vara orolig för några hormonella biverkningar.

Vanliga biverkningar är rikligare mensblödningar och mer mensvärk.

Det finns inga vetenskapliga bevis för att en kopparspiral kan ge kopparförgiftning.

Källa: 1177 Vårdguiden

Sport

Efter raset – Sverige kan få möta EM-finalist

Diego Simonet och hans Argentina kan ha missat chansen att gå till kvartsfinal i handbolls-VM.
Foto: Petr David Josek/AP/TT
Sport
Sport Argentina hade allt i egna händer, och som mest sju måls ledning.
Men sydamerikanerna föll ihop och förlorade mot Qatar med 25–26. Därmed avgör kvällens match mellan Danmark och Kroatien vilka som ställs mot Sverige i VM-kvartsfinal.
Tre möjliga resultat – tre möjliga motståndare.

En poäng var det Argentina behövde för att säkra platsen som Sveriges kvartsfinalmotståndare i handbolls-VM. Men trots att allting gick deras väg inledningsvis, gled matchen dem ur händerna.

Argentina ledde ett tag med sju mål i första halvlek och var med jättekliv på väg mot avancemang. Men Qatar gjorde en strålande avslutning på halvleken och när pausvisslan ljöd var det i princip helt jämnt, 13–12 till Argentina.

Qatar kvitterade omgående i andra halvlek men Argentina ryckte upp sig på nytt och gick upp i en tremålsledning. Men det ville sig inte för det sydamerikanska laget.

Med 13 minuter kvar var det kvitterat, 20–20, och någon minut senare var Qatar i ledning för första gången.

Slutminuterna blev dramatiska och Argentina saknade inte chanser att ordna kvartsfinalbiljetten. Men Qatar var snäppet vassare, vann med 26–25 och resultatet innebär att det blir en rafflande kamp om andraplatsen och ett möte med Sverige.

Allt avgörs när Kroatien, EM-finalist i fjol, möter redan klara gruppvinnaren Danmark senare i kväll.

+ Kroatisk seger och Kroatien ställs mot Sverige i kvartsfinal.

+ Kroatisk förlust och Qatar tar platsen.

+ Oavgjort och Argentina går vidare.

Rättad: I en tidigare version fanns felaktiga uppgifter om vilka som kan gå vidare. Rätt är att Qatar, Argentina och Kroatien fortsatt gör upp om platsen i kvartsfinal.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Nätcasino

Populära casino online spel

Nätcasino Ett casino är ett ställe som man besöker för att spela olika hasardspel och i finland har man exempel vis parhaat nettikasinot 2020 (dom bästa casino online 2020, på finska) som en av dom bästa mest populära online casino på marknaden.

Det finns många olika former av hasardspel men den gemensamma nämnaren med alla spel är att det alltid är slumpen som avgör om man vinner eller förlorar. I många andra spel beror vinst eller förlust på att man är en skicklig spelare men när man spelar ett hasardspel gäller det snarare att chansa och ha tur i spel än att man är en talangfull spelare.

Det vanligaste när man spelar olika casinospel är att man spelar för pengar och chansar man rätt och vinner så kan man då också vinna en hel del med pengar. Att spela casinospel är populärt världen över vilket innebär att det även är mycket populärt i Sverige, inte minst att spela casino online. Däremot har det inte alltid varit så utan att spela på casino är något som nyare än vad man många gånger kan tro. Det var nämligen inte förens 1992 som det blev klart att några casinon skulle få öppnas upp i Sverige.

I mitten på 90-talet i takt med att det blev allt vanligare för folk att ha internet hemma så blev det då också vanligt att spela casino online och intresset för casino online har inte direkt minskat sedan dess. I Sverige finns det ett stort utbud av olika casinospel online. Fördelarna med att det finns stor variation av olika casinospel är såklart många men när det finns mycket att välja på kan det också vara svårt att veta vilket spel som är de bästa ute på marknaden.

Det är svårt att ge ett konkret svar på vilket casinospel som är bäst eftersom det är en smaksak och det gäller att pröva sig fram för att hitta det spel som passar en själv bäst men däremot går det att svara på vilka spel som är populärast.

5 av de populäraste casinospelen

Casino War är ett kortspel som många tycker om att spela när de spelar på casino online. I Casino war så använder man sig av sex kortlekar och som spelare så spelar man alltid mot dealern. Det hela går ut på att man ska ha ett högre kort än vad dealern har för har man det så vinner man. Kortspelet är främst omtryckt för att reglerna är simpla och därför kommer det inte ta långt tid alls att lära sig hur man spelar.

BlackJack är ett annat mycket populärt kortspel som handlar om att man ska lyckas komma så nära 21 som det är möjligt. Det viktiga är att inte komma över 21 för gör man det så vinner dealern.

Slots är kanske det absolut populäraste casinospelet och det är inte svårt att förstå varför, för att det är så enkelt samtidigt som chansen till vinst är stor. Slots är en slags spelautomat. Det är ett hjul som snurrar och för att få vinst ska flera likadana symboler synas efter varandra.

Roulett är ett av de spelen som många nog tänker på när casino nämns och kanske är det just därför som så många väljer att spela roulett även online. Roulett går ut att man satsar på en färg (svart/rött), en siffra eller varför inte en kombination. Sedan sätts en kula i rullning. För vinst så måste kulan stanna på exempelvis den siffra som man har satsat på.

Poker är ett casinospel som kan spelas av de flesta och många spelar idag poker online. Det finns några olika varianter av poker (ex. Texas Hold’em) men det hela handlar om att satsa med pokermarker. Hur mycket man satsar baseras på hur höga kort man har på handen men det går också att bluffa.

Inrikes

Så har svensken dött genom åren

Den andel av medelfolkmängden som dör varje år har minskat stadigt ända sedan mätningarna började 1749.
Foto: Johan Hallnäs
Inrikes
Inrikes Förra året dog fler svenskar än vanligt, på grund av pandemin. Under hela 1900-talet och fram till nu finns det bara två årtal som sticker ut mer än vad 2020 gör. Inte ens de båda influensorna asiaten och Hongkong fick dödstalet att skjuta i höjden så mycket som coronaviruset gjorde.

Hittills har fler än 10 000 svenskar som smittats med viruset dött och enligt Statistiska centralbyrån (SCB) kommer den så kallade överdödligheten under förra året att hamna någonstans mellan 6 000 och 7 000 personer. Det vill säga att knappt 7 000 fler svenskar dog förra året, jämfört med ett snitt för de fem föregående åren. Människor som – rent statistiskt – hade varit i livet i dag om det inte vore för coronaviruset.

– På det stora hela var 2020 ett år som avviker ganska mycket, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB.

Exempelvis, säger han, kommer medellivslängden att minska mer än på många år.

– Vi har inga officiella siffror före 1960, men jag misstänker att vi får går tillbaka till 1944 för att hitta en större minskning mellan två år, säger han.

Sjukdomar och missväxt

Att göra historiska jämförelser av dödligheten i ett land med hjälp av befolkningsstatistik kan vara vanskligt. Folkmängden varierar och befolkningens sammansättning ändras över tid.

En tydlig trend är dock att den andel av den svenska befolkningen som dör varje år har minskat stadigt. Från runt tre procent åren kring 1750, då mätningarna började, till dagens knappt en procent. Dock med stora variationer, framför allt före andra världskriget och ännu tydligare före år 1900. År 1773, som är det år då allra flest svenskar dog, både i absoluta tal och i förhållande till folkmängden, dog 105 139 svenskar, vilket motsvarade 5,2 procent av befolkningen då. Detta till följd av missväxt och en aggressiv dysenteriepidemi. 1809, 1857 och 1918 är också år som sticker ut med ovanligt många döda.

– Orsakerna är lite olika, men förr i tiden dog folk oftast av sjukdomar som mässling, kolera, tuberkulos och dysenteri. Missväxt var också ett stort problem. Om skörden slog fel ett år, ökade antalet döda året därpå. Det var så det var, säger Tomas Johansson.

Men det är inte bara antalet som dör som har förändrats med tiden. Det har också vilka som dör.

– Fram till mitten av 1900-talet var det framför allt de nyfödda som dog. De stod för högst andel av dem som dog. Från cirka tio procent år 1900 till två promille i dag. I dag är det nästan uteslutande äldre som dör, säger Tomas Johansson.

2020 på plats tre

Som en konsekvens av detta har medellivslängden ökat rejält med åren. Mellan åren 1751 och 1790 var den återstående medellivslängden vid födelsen 34 år för män och knappt 37 år för kvinnor. Mellan åren 2015 och 2019 var motsvarande siffror 81 respektive 84 år. En uppåtgående trend som nu alltså ser ut att brytas, för första gången på länge.

– Att 2020 var ett extremt år ser man också om man tittar på vilka år under 1900-talet som avviker mest från femårssnittet, det vill säga från snittet de fem föregående åren. Då kommer 2020 på tredje plats, efter 1918 då vi hade spanska sjukan och 1927 då det var många som dog i influensan och av tuberkulos, säger Tomas Johansson.

Antalet döda förra året avviker 7 procent från de fem närmast föregående åren. För 1927 är avvikelsen 7,5 procent och för 1918 hela 33 procent.

– Det är ett ganska grovt mått, men visar hur det såg ut för perioden. Det visar att 2020 inte var en mönsterbrytare som 1918, men både 1957 och 1968 då influensorna asiaten respektive Hongkong härjade kommer först på plats sju och åtta. Så att 2020 sticker ut är helt klart, säger Tomas Johansson.

Tack vare vaccinationer, bättre mathållning och levnadsstandard har svenskan blivit allt äldre. Medellivslängden har dock inte ökat konstant genom åren. Strax efter 1950 stagnerade den och låg förhållandevis stilla i 20-30 år, framför allt för män beroende på en ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar och i viss mån även cancer. Därefter har även männens medellivslängd ökat påtagligt, så mycket att en genomsnittlig svensk man i dag förväntas leva i drygt 81 år.

40-talistdöden

Om man ser till hur stor andel av befolkningen som dog förra året, var 2020 dock inget extremt år över huvud taget. Även om siffran än så länge är preliminär så beräknas 0,9 procent av Sveriges befolkning ha dött förra året, att jämföra med 0,86 procent året dessförinnan. Men redan för tre år sedan, 2018, dog en större andel (0,91 procent) och ända fram till 2007 dog en procent eller mer av befolkningen varje år, förutom några år på 1950-talet.

Att en så liten andel som möjligt av en befolkning dör är naturligtvis positivt. Å andra sidan innebär det att andelen riktigt gamla och sköra ökar, människor som oftast är extra sårbara för sjukdomar och andra påfrestningar, något som i sin tur kan påverka dödligheten nästkommande år.

2018 är ett bra exempel på detta, då en förhållandevis svår influensa och värmeböljan på sommaren resulterade i att ovanligt många svaga dog. Det, tillsammans med en mild influensasäsong, resulterade i att ovanligt få dog året efter. Så få som det dog under 2019 hade det inte varit sedan 1977. Den milda influensasäsongen resulterade också i att andelen gamla och sköra ökade på nytt, vilket – till viss del – kan förklara Sveriges höga dödstal under pandemin.

– Så är det nog, att en del av de dödsfallen är ett resultat av att influensasäsongen 2019 var så mild. Men trots det var 2020 ett år som avviker ganska mycket, säger Tomas Johansson.

Antalet svenskar som dör har varit tämligen konstant de senaste 40 åren, trots att vi blivit fler. Framöver räknar dock SCB med att antalet kommer att öka.

– Det är när 40-talisterna kommer in i 80-årsåldern, för det är i den åldern många av oss dör, säger Tomas Johansson.

Johan Nilsson/TT

FAKTA

Fakta: Dödsorsaksregister

I Sverige förs statistik över hur många som avlider till följd av covid-19 i två olika register. Det sker dels genom Folkhälsomyndighetens "snabbstatistik", dels Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

I Folkhälsomyndighetens statistik, som uppdateras tisdag-fredag, registreras alla som haft en covid-diagnos och avlidit upp till 30 dagar efter diagnostillfället. I detta register kan alltså dödsfall av personer med konstaterad covid-19, men som avlidit av helt andra orsaker, komma att registreras.

Socialstyrelsens dödsorsaksregister har sammanställts varje år sedan 1961. Detta register omfattar de dödsorsaksintyg som sjukvården är skyldiga att skicka in senast tre veckor efter dödsfallet. Det ska skrivas av en legitimerad läkare och ange "terminal dödsorsak" samt bakomliggande orsaker/sjukdomstillstånd. Men inte ens detta register kommer att kunna säga exakt hur många som avlidit på grund av viruset under coronapandemin.

Det mest tillförlitliga sättet är att studera den så kallade överdödligheten. Det vill säga att jämföra det totala antalet dödsfall under en viss period, med ett genomsnitt för tidigare år.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen

Utrikes

Barn kidnappade från barnhem utanför Abuja

Utrikes
Utrikes

Sju barn och en vuxen person har blivit kidnappade vid ett barnhem utanför Nigerias huvudstad Abuja, meddelar landets polismyndighet.

Barnen uppges vara mellan 9 och 14 år gamla och fördes bort av en stor grupp män under natten till lördag, skriver Rachel Alaje, barnhemmets föreståndare, i ett sms till AFP.

Hon uppger att det var totalt elva personer som försvann till en början, men att förövarna släppt en vuxen och två barn, "då det ena barnet grät och det andra inte kunde gå". Gärningsmännen har krävt en lösesumma på motsvarande 215 000 kronor.

Polisens talesperson Mariam Yusuf bekräftar det inträffade och säger att det pågår en insats för att hitta och hämta tillbaka barnen.

Sport

Rysk stjärna polisanmäld efter stafettbråk

Rysslands Alexander Bolsjunov har polisanmälts efter helgens världscupstafett i Lahtis.
Foto: Markku Ulander/AP/TT
Sport
Sport Alexander Bolsjunov ilska och agerande hamnade i fokus efter världscuptävlingarna i Lahtis.
Nu är det polisens sak att utreda händelsen.
Den ryske stjärnan har polisanmälts efter situationen med hemmaåkaren Joni Mäki.

Alexander Bolsjunov tappade humöret på upploppet av världscupstafetten i finländska Lahtis i helgen. 24-åringen ansåg att Joni Mäki tog hans korridor och stängde vägen till mållinjen – och det valde Bolsjunov att visa på ett bryskt sätt.

Efter att svingat staven mot Mäki tog han sikte på finländaren i målfållan – och åkte rakt in i 26-åringen.

Kort efter målgången blev Bolsjunov och Rysslands första stafettlag diskvalificerat.

Nu har den ryske stjärnans agerande hamnat hos polisen.

– En polisanmälan har gjorts, säger polisinspektören Tuomas Kuure.

– Vi håller nu på med att göra en första bedömning för att se om det finns bevis för att gå vidare.

Finlands skidförbund förnekar att det är Mäki som har polisanmält Bolsjunov för misshandel, något som kan ge upp till två års fängelse i Finland.

Förbundet skriver även på Twitter att man har undersökt Mäki, som skadade sin högra hand när han blev påkörd, och att inga frakturer hittats. Han siktar därför på att vara med i helgens världscuptävlingar i Falun.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL