GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Avgå eller inte avgå

Krönika • Publicerad 28 december 2020 • Uppdaterad 25 november 2021
YTUBL72O82WoL1AFC4pFrTNLBtE.jpg
YTUBL72O82WoL1AFC4pFrTNLBtE.jpg
Foto: BERTIL ERICSON

Bland det svåraste som finns för en makthavare är att avgå vid rätt tillfälle. Vi vill ju gärna som alla andra sluta när vi är på topp. Ingen vill gå en rond för mycket, och sluta som förlorare. I värsta fall som en bitter förlorare.

Under 2020 bestämde sig miljöpartisterna Isabella Lövin och Peter Eriksson för att lämna regeringen och vad jag begriper politiken över huvud taget. Det finns inget som talar för att det var någon annans beslut. Förhoppningsvis hade de samma magkänsla som jag själv hade när jag i september meddelade att jag slutar som kommunalråd efter 14 år. Jag kände mig färdig, redo att göra något annat, typ att skriva fler krönikor.

Det jag helt säkert vet är att Fredrick Federley inte hade samma magkänsla. Han meddelade beslutet att lämna alla uppdrag själv, och det är möjligt att det var hans eget beslut. Men beslutet togs med en massiv avgångskör i bakgrunden.

Det politiska samtalet handlade mycket om att ta ansvar och om politiska avgångar under det gångna året. Apropå pandemin och oförmågan att skydda framför allt de äldre är det många som har krävt att någon borde ta ansvar. Sverigedemokrater och kristdemokrater har pekat tydligast på regeringen. Och med att ta ansvar menade vissa att avgå.

Nja, att ta ansvar handlar snarare om att reda ut och rätta till. Om nu inte förtroendet är förbrukat. Det är trots allt det politik handlar om, förtroende. Om förtroendet saknas finns därför inget annat alternativ än att avgå. Samma gäller om det är så att säga tvärtom, att den förtroendevalde inte längre kan stå för sitt förtroende. En politiker som administrerar beslut han eller hon inte tror på är ingen bra politiker.

Lundensaren Hanna Bäck och statsvetarkollegan Thomas Persson har forskat om ministrars avgångar och vad jag förstår är det varken skandaler eller samvetskval som orsakar flest avgångar. Flertalet lämnar därför att regeringen faller eller statsministern önskar förnyelse.

Det är inget konstigt med det, men jag tror de flesta håller med om att vi behöver politiker som står för en linje och som inte är beredda att göra vad som helst för att få behålla maktens privilegier.

Det är därför som jag beklagar Fredrick Federleys avgång. Jag känner förstås inte till alla omständigheter, men ingen har påstått att han har gjort något olagligt eller tvivelaktigt för egen del. Visst, han verkar ha varit aningslös, men han är knappast den förste nyförälskade som har agerat aningslöst och försummat att noggrant kontrollera föremålet för sin förälskelse.

I Sverige brukar vi vara noga med att hålla isår det privata och det offentliga. Det är klokt. Politiker förväntas inte vara några övermänniskor, helt utan fel och brister. Det viktiga är att de är dugliga företrädare för sina åsikter. Trovärdiga i sin roll.

Fredrick Federley var uppskattad i EU-parlamentet. Hade en stark ställning i sitt parti. I min smak är han alltför liberal, men jag uppskattar att han konsekvent och envist har drivit sina hjärtefrågor under åren. Det är orimligt att en om än minst sagt olämplig relation gör att allt förtroendekapital försvinner.

Självfallet kan jag förstå att pressen på honom gjorde honom slutkörd som människa, men han var knappast färdig som politiker. För mig är Fredrick Federley ett utmärkt exempel på att politiker ibland avgår av helt fel skäl. Och därför hoppas jag, när vi nu vänder blad och ser fram emot ett nytt och mycket bättre år, att han så småningom får en ny chans.

Lars Stjernkvist
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.