Krönikor

Tillvaron lika trist som det gråa vädret

hi_tpKirK7z7705O3q3stDx7lA4.jpg
Krönikor
KRÖNIKA

Strax före jul träffade jag en nära bekant över en fika. Normalt har vi mycket att tala om - det hade dessutom varit rätt länge sedan vi sågs - och ett möte kan bli ett intensivt samtal som flyter på under några timmar. Men efter en stund märkte vi bägge att samtalet övergick i alltfler pauser. Vi insåg att vi inte hade något intressant att berätta. För tillvaron i dessa pandemitider gör att vi lever isolerat och inte har många upplevelser att berätta om. Inga resor, inga fyndinköp och i min bekants fall inget som hänt på jobbet eftersom hon är vikarierande lärare på Komvux och inte har haft något att göra sedan i våras. Och att berätta om vad man senast sett på TV var ett rätt snabbt övergående samtalsämne.

Tillvaron känns ungefär som vädret, olika nyanser av grått. Så det är knappast förvånande att många människor, inte minst yngre, börjar må dåligt. Efter en arbetsvecka väntar helger där nästan ingenting händer, i alla fall om man följer rekommendationerna från regeringen och Folkhälsomyndigheten och inte springer omkring i köpcenter. För hur kul är det för unga att gå på t.ex krogen när den stänger klockan 20 och allt barhäng är förbjudet.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Ny konflikt mellan gammalt och nytt?

Billy Bengtsson är tidigare chefredaktör på Norra Skåne.
Foto: Jörgen Johansson
Krönikor
KRÖNIKA

En ny psalmbok är på väg. Många minns upprördheten förra gången, 1986, när Fädernas kyrka uteslöts. Den ansågs krigisk och nationalistisk. Även denna gång kommer äldre psalmer att ersättas av nya eftersom förnyelse fortfarande är drivkraft.

Men mellan varje ny psalmbok hinner Sverige förvandlas. Sedan 1986 har Sverige blivit en uttalat sekulär stat. Svenska kyrkan har förlorat medlemmar i en strid ström. Det är inte längre självklart med psalmsång och predikningar på skolavslutningarna. I sådana fall riskeras anmälningar till Skolverket. Morgonbönerna i radio och andra kristna inslag i medierna har också plockats bort.

År 1986 blommade ekumeniken vilket öppnade för bidrag från väckelserörelsens sidospår. Dit hörde O Salighet, O Gåtfullhet, O Kristi Törnekrona av Sven Lidman. Den siste ledargestalten från folkrörelsernas guldålder, Lewi Pethrus, bidrog med Löftena Kunna Ej Svika. Pingstpastorn Allan Törnbergs taktfasta psalm, Säg Känner Du Det Underbara Namnet, fick ny spridning efter en schlager-tonad inspelning med Christer Sjögren.

I samma psalmbok publicerades även verk av mera profana författare. Psalmboken fick karaktär vår mest spridda, folkliga och kära poesibok. Nobelpristagaren Harry Martinson medverkade med De Blomster Som I Marken bor, som snabbt blivit en populär sommarpsalm. Andra debutanter i psalmboken var riksdagsledamoten Kerstin Anér, författarna Ylva Eggehorn, Alf Henrikson, Arne H Lindgren (en gång bosatt i Visseltofta), Eva Norborg, Bo Setterlind, Sven Christer Swahn samt 1600-talspoeten och äventyraren Lars Wivallius, även han en bekanting från Visseltofta. (Minns Gertrud Grip på Björkeberga).

Vad sägs om en psalm av Loshults-sonen Anders Frostenson ersätts med exempelvis en hit av Håkan Hellström?

Vägen till ny psalmbok är lång och krokig. En omfattande förstudie har påbörjats. I år ska Kyrkostyrelsen och Kyrkomötet granska resultatet. Därefter börjar själva omarbetningen. Förväntningar har redan sports. Önskemål reses från bland annat Ekho, en organsiation för hbtq-grupper inom kyrkan, att även denna samhällsgrupp ska få göra sin röst hörd i förändringsarbetet. Att förändra är att beträda minerad mark. Vad sägs om en psalm av Loshults-sonen Anders Frostenson ersätts med exempelvis en hit av Håkan Hellström?

Tidningen fick ofta bevis på vilka starka band som läsarna knöt till psalmer när familjeredaktionen lanserade artikelserien Våra käraste psalmer. Barbro Karlsson i Örebro i sånggruppen Karlssons, berättade om sin pappa Allan Törnberg, hur han på 1930-talet hastigt skrev Säg Känner Du Det Underbara Namnet. Han brukade alltid rycka i första tråden när han komponerade. För säkerhets skull frågade han sångaren Einar Ekberg ”om man kunde sjunga sånt här”. ”Visst kan du det”, svarade Ekberg och väckelserörelsens sångskatt fick ytterligare ett smycke.

Mest minns jag en ung småbarnsmamma. Hennes man hade nyligen lämnat henne, livet var en avgrund av skilsmässa, arbetslöshet och sjukdom. Hon hade aldrig intresserat sig för andliga ting och sällan gått i kyrkan. Hur orkade hon?

– Jag tänkte på psalmen Blott en dag och särskilt versraden, ”Som din dag är skall din kraft ock vara”, svarade hon. Dom orden talade särskilt till mig.

Billy Bengtsson är tidigare chefredaktör på Norra Skåne.

Krönikor

1800-talsnormer på tvärs med karriärskrav

Sharon Wong är 22 år gammal och läser på läkarprogrammet i Lund.
Krönikor
KRÖNIKA

Det är den viktigaste dagen i livet. Det är pampiga klänningar, smycken som glimrar, håret är uppsatt i en fin uppsättning och korsetten ska vara så hårt åtdragen att lungorna får kippa efter luft. En ung kvinna ska på debutantbal i hopp om att senare kunna finna sin framtida make. Hela hennes liv hänger på detta. Att locka till sig friare och därmed kunna välja den bästa maken, helst med en ansenlig förmögenhet.

Framtiden är förlorad utan en man vid sin sida. Hon kommer inte att ha något värde och leva miserabelt och ensamt. Målet i livet är, precis som för alla andra kvinnor i hennes ålder, en uppgift: Att finna någon att ingå äktenskap med och sedan föda, helst många, barn.

Detta skildras i den nya tv-serien Bridgerton, som utspelar sig under 1800-talet i England. En ung kvinnlig bikaraktär, Eloise, sticker ut med sin avvikande åsikt. Eloise uttrycker upprepade gånger hur bisarrt det hela är. Varför ska hon vara beroende av en man och sedan leva ett liv som samhället har sagt till henne att leva? Hennes dröm är snarare att plugga på universitet, börja skriva och sedan vara självförsörjande. En dröm som tyvärr gick emot dåtidens sociala konventioner men som jag i nutiden har privilegiet att kunna se som en självklarhet att sträva efter.

För mig känns Eloises strävan som mer rimlig än majoriteten av de unga kvinnorna i deras äktenskapsjakt. Det handlar däremot inte om drömmen i sig, utan faktumet att hon försöker göra ett eget val och vill bestämma över sitt eget liv. Givetvis kan det vara ett frivilligt, personligt val att vilja skaffa en familj också. Skillnaden är att kvinnorna under inflytande av dåtidens förväntningar och normer, begränsas till de val som de erbjuds. Om du inte vet att det finns ett alternativ går det ju inte heller att överväga det.

Kvinnor som närmar sig trettioårsåldern börjar försiktigt få höra pikar om deras ruttnande äggceller.

Jag slås av den tydliga skillnaden från dessa kvinnors begränsningar och känner tacksamhet över att slippa dem. Samtidigt kan jag inte undgå att notera hur delar av det där fortfarande hänger sig kvar hela vägen in i vår framtid. Även om valmöjligheter för kvinnor har breddats tycks det fortfarande finnas en förväntning om äktenskap och barnafödande. Kvinnor som närmar sig trettioårsåldern börjar försiktigt få höra pikar om deras ruttnande äggceller. När de närmar sig fyrtioårsåldern får de istället frågorna direkt med mikrofonen framsträckt: Hallåå??? När hade du tänkt skaffa barn och leva ditt liv för någon mer än dig själv?

Karriärsdrivna kvinnor stressas alltså till att försöka hinna trycka in en graviditet i den fullspäckade kalendern utan att förlora jobbchanser eller prestera sämre. Ändå kan unga mammor, som frivilligt och lyckligt har valt den vägen, bli dömda för att vara ansvarslösa eller ambitionslösa. Det är som att 1800-talet som lever kvar i vår nutid skakar av rädsla för att kvinnor plötsligt kan bestämma över sina egna liv.

Vi kan välja att hitta en make, maka eller kanske bara katter. Vi kan välja att bilda familj tidigt, sent eller aldrig. Det är pampiga klänningar, linnen, byxor, håret uppsatt, utsläppt, rakat, och korsetten runt andra människors synpunkter så hårt åtdragen att åsikterna inte kan kippa efter luft.

Sharon Wong är 22 år gammal och läser på läkarprogrammet i Lund.

Krönikor

Destruktiva normer göder drängmentalitet

Stefan Olofson är allmänreporter på Norra Skåne i Hässleholm.
Krönikor
KRÖNIKA

Vad är egentligen en bra man? Destruktiva maskulinitetsnormer leder bland annat till våld och övergrepp, och mäns våld är i dag ett av våra största samhällsproblem. Män är misstänkta för 79 procent av alla misshandelsbrott och 97 procent av alla sexualbrott, och 83 procent av förövarna i alla lagförda misshandelsbrott under 2018 var män.

Många rycker på axlarna och säger att ”pojkar är pojkar” när kvinnor sexualiseras i rå jargong. . Det är sorgligt att den här trista och dygdlösa manligheten fortfarande är ett faktum. Den står i rak motsats till det traditionella, rediga mansidealet. Destruktiva subkulturella normer finns inom en rad områden där uppbyggliga föreställningar om vad som är en bra man av olika anledningar betraktas som feminisering. Man kan ju rentav bli betraktad som bög, om man inte spelar med i jargongen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Längesedan var ju alldeles nyss

Helén Fingalsson är journalist.
Foto: Stefan Sandström
Krönikor
KRÖNIKA

Idag, en sketen tisdag i januari tänker jag på tid. Ja, jag funderar på hur kort tid det var sedan det var länge sedan.

Antagligen är det så att när man börja bli lite rik på år så är det ju rätt längesedan man var ung. Ja, ni vet på den tiden när man inte behövde färga håret, kunde springa som en gasell(?!), vägde under 60 kilo och funderade på vad man skulle göra i framtiden. (Jo, jag har visst varit där, så sluta att le i mjugg. För er som inte vet vad le i mjugg betyder så är det när man ler i smyg.)

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Skönt. Det är äntligen snart över

Carl-Johan Bauler är chefredaktör på Norra Skåne.
Krönikor
KRÖNIKA

Så skönt. Det är över. I alla fall snart.

Presidentvalet i USA, alltså.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Krönikor

Jag har halkat in på SVT:s pandemisuccé

Krönikor
Krönika

Kvinnan på TV-skärmen sitter skönt nedsjunken i soffhörnan. Precis som jag denna lediga januarimorgon.

— Vi börjar med att ställa oss upp. I dag ska vi öva rörlighet. Mjukt och skönt, säger hon.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Lerin avvek från halvtrams och lättsinne

Krönikor
Bertils Bästa

God Fortsättning! Det ovissa året 2021 sköts in kraftigare än vanligt, åtminstone i Hässleholm och strax utanför. Var det positivt eller negativt? Hur kommer allting att se ut vid årsskiftet 2021/2022? Visa respekt för reglementet, tänk efter bättre än många politiker och ”direktörer”. Försök hålla ut några månader till.

Pandemin skapar nya mötesplatser. Utåt julaftons kväll samlades några grannar på Stattena på söder i Hässleholm till lite julmys – mitt ute på gatan. Den nästan bilfria gatan – där det bara bor en enda bilägare söderut – försågs med stolar och bord samt värmande sittunderlag. Folk hade sedan knytkalas på platsen. Mat och dryck medfördes dit. Stämningen var mycket god. Olika åldrar träffades och trivdes. De församlade kom överens om att göra om detta vid andra tillfällen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Krönikor

Gösta och Roland hade så väl behövts

Billy Bengtsson är tidigare chefredaktör på Norra Skåne.
Foto: Jörgen Johansson
Krönikor
KRÖNIKA

Ytterligare en nyhet som vi inte behövde under det förhatliga 2020; två spelemän och glädjespridare gick bort. Båda hade istället behövts, givetvis under smittskydd, för att ge glädje i de salar där våra äldsta och sköraste medborgare söker efter sina förlorade krafter. Nu saknas de mer än någonsin; Gösta Linderholm och Roland Cedermark.

Jag minns när Gösta Linderholm spelade upp både med sin jazzklarinett, sin visgitarr och sin berättarförmåga tillsammans med John Pohlman och andra musikanter i Hässleholm Kulturhus för snart tio år sedan. Melodier och roliga historier, prosa och poesi, virvlade omkring i den fullsatta Röda Salongen. Vi som minns Gösta från tidigt 1970-tal då han spelade New Orleans-mättad dixie i Sveriges Jazzband gladdes varje gång han återvände till sitt gamla idiom.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL