Funäsfjällen – för lugn och ro i backen

Fjällkänslan är total. Utsikten sträcker sig över isfrusna sjöar, vitpudrade granskogar och kända fjälltoppar som Helags, Flatruet och Mittåkläppen. Vi har god tid på oss att njuta av panoramat. Den tvåsitsiga och närapå museala sittliften masar sig mycket sakta mot toppen av berget Hemkröket.

Liften byggdes på 1960-talet av byalaget, som därmed lade grunden för vinterturismen i Tännäs i västra Härjedalen. Fler backar och liftar tillkom och på 1980-talet hade Tännäskröket utvecklats till en populär skidort. Men området blev också omtalat bland tyska jägare och 1992 lades skidanläggningen ned efter att marken sålts till en tysk jägare som ville använda den till privat jakt. Tännäsborna saknade dock sin skidanläggning, började samla in pengar och med hjälp av en investerare väcktes det slumrande skidsystemet till liv igen i början av 2000-talet. Sedan dess har det satsats stort. I dag omfattar anläggningen 17 nedfarter, 20 off pist-repor, ett minifäbodland för barn och fina längdspår. De senare är en del av Nordic Ski Center, ett över 300 kilometer långt spårsystem som binder samman hela Funäsfjällen.

Väl uppe på toppen av Hemkröket värmer vi oss i toppstugan, som är samtida med 1960-talsliften. I en tid då mycket i fjällvärlden har moderniserats och effektiviserats till max känns toppstugans rejäla furumöbler och sävliga betjäning som en inte helt oäven rest från en annan tid. Våfflorna tar tid, men vad gör väl det när man har halva Härjedalens fjällvärld utanför fönstren?

För den som föredrar lagad mat och moderna faciliteter finns restaurang Árran vid foten av berget. Här äter vi flera vällagade och prisvärda rätter under veckan och när liftarna har stängt återvänder vi för en hemma-afterski med sällskapsspel och kall hantverksöl från Härjebrygg nästgårds.

Trots att Tännäskröket har storsatsat de senaste åren är det fortfarande en doldis som många bara passerar på vägen till de mer kända skidorterna i Funäsfjällen. Det gör att det aldrig blir trångt i backarna. Trots att allt boende är fullbokat behöver vi aldrig stå i kö, oftast kan vi susa rakt in i liften.

Efter ett par dagar i Tännäs längtar vi efter omväxling och fortsätter till Funäsdalsberget, drygt 20 minuter bort. Här finns sedan några år en gondol som snabbt tar åkarna upp på toppen. Vissa tar sig upp utan skidor bara för att få njuta av 360-gradersvyn från toppstugan. Skidsystemet har över 300 meters fallhöjd, vilket är högst i området, och inkluderar en stor park med hopp och rails och flera pister som är betydligt mer utmanande än de i Tännäs.

Efter en solig heldag på Funäsdalsberget tar vi igen oss på Nya Jonssons bageri & konditori nere i byn. Här drev Erik Jonsson, mer känd som ”Bagar-Jonsson”, ett populärt bageri under 16 år i mitten av 1900-talet. För tre år sedan tog barnbarnsbarnet Andrea Skott Dahlgren över verksamheten.

I konditoridisken finns chokladkakor bakade efter ”Bagar-Jonssons” recept, tjusiga citrontartletter, mintdammsugare och svartvinbärsbiskvier. Mycket är närproducerat. Bären kommer från Andreas föräldrars trädgård eller de omgivande skogarna, skinkan från Bruksvallarna, rensalamin från Hede och lingondrickan från Sveg.

– Jag försöker hitta råvaror så nära det går, säger Andrea. Finns det inte i närheten ska det åtminstone vara Kravmärkt.

Kaféet är mysigt ombonat: På väggarna hänger gamla skolplanscher och svartvita fotografier på ”Bagar-Jonsson” och hans anställda. I ett brunt träskåp står omaka finkoppar och ovanpå skåpet tronar bagarens gamla tårtlåda. Från början var tanken att bageriet främst skulle leverera bröd till Funäsfjällens hotell och restauranger, men kafédelen blev betydligt populärare än Andrea hade kunnat ana.

– Det är jätteroligt. Tidigare var det nästan bara vinterturism här, men nu kommer det turister även sommar och höst. Samtidigt är det fler som flyttar hit.

Från Funäsdalen är det ungefär lika nära till Tännäskröket som till skidsystemen i Ramundberget och Tänndalen. Vi hinner testa samtliga under veckan och blir extra förtjusta i skogsåkningen i Ramundberget och den uppvärmda sexstolsliften i Tänndalen. Men trängseln förtar lite av glädjen. Vi har till exempel stora problem att hitta lediga lunchbord i både Ramundberget och Tänndalen – något som kan bli svårt när antalet platser är mer begränsade.

Vi återvänder till Tännäs och konstaterar att ställets slogan, ”Ett eget ställe i fjällen”, stämmer rätt bra.

Annika Goldhammer/TT