Annons

Det går långsamt att säkra järnvägsövergångar

En majoritet av alla järnvägsövergångar är obevakade.
Arbetet med att rusta upp dem är både dyrt och långsamt.
– Det kan ta sex, sju år innan vi får spaden i marken, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket.
Publicerad 17 januari 2021 • Uppdaterad 24 november 2021
Bild från en dödsolycka vid en obevakad järnvägsövergång 2013. Arkivbild.
Bild från en dödsolycka vid en obevakad järnvägsövergång 2013. Arkivbild.Foto: ULF PALM / TT

Plankorsningar, järnvägsövergångar där vägen och spåren är i samma plan, är farliga. Det är ingen nyhet för Trafikverket.

Av totalt 6 500 plankorsningar i landet är ungefär 3 500 obevakade. Utan bommar eller ljussignaler. Cirka 6–7 personer omkommer vid obevakade plankorsningar varje år.

Annons

Det var vid en sådan som ett tåg på söndagen körde på en skoter med släp utanför Timrå, där två tonårsflickor miste livet.

Arbetet med att förbättra säkerheten vid obevakade plankorsningar pågår.

– Vi har ungefär tre miljarder kronor i nationell plan öronmärkta för att jobba med säkerheten på järnvägen och en hel del handlar om att förbättra de obevakade plankorsningarna. Det finns en systematik där man tittar på de med högst risk och åtgärdar dem först, säger Maria Krafft.

20-25 miljoner

Men arbetet är inte bara dyrt – att bygga en övergång för gående kostar 20–25 miljoner kronor – utan det är långsamt också.

– Många gånger äger vi inte marken och då ska den friköpas. Sedan ska den demokratiska processen fortgå. Det kan ta sex, sju år innan vi får spaden i marken. Därför kan vi inte bara sätta i gång där vi vill.

TT: Vems ansvar är det när sådana här olyckor sker?

– Det är vårt. Sen är det ett delat ansvar att man ska se sig för, men det yttersta ansvaret är vårt, svarar Krafft.

"Höja golvet"

Anledningarna bakom olyckorna är blandade men ofta sker de vid platser där det ganska sällan går tåg, säger Maria Krafft.

– Järnvägssystem måste vara mer robust och fungerande. Målsättningen är att vi inte ska lägga över hela sannolikheten på att individen tar rätt beslut i de lägena. Det är så förödande när det sker något.

Många tåg har GPS och att använda modern teknik vid de platser där fysiska investeringar inte är prioriterade är en möjlighet. En sådan möjlig lösning som Maria Krafft hoppas på är att man får en varning i mobilen när tåget närmar sig.

Annons

– Då handlar det snarare om att höja golvet. Det blir aldrig så säkert som med ljus och bommar, men det är ett sätt att påskynda processen. Att vi agerar från två håll.

Patrik Dokk/TT

Fakta: Säkerheten vid järnvägskorsningar

Fakta: Säkerheten vid järnvägskorsningar

Ungefär 3 000 av 6 500 plankorsningar i Sverige är utrustade med bommar, ljus- och/eller ljudvarning.

Enligt Trafikverkets uppgifter bedöms ungefär 180 plankorsningar ha förhöjd olycksrisk och ska åtgärdas fram till och med 2025.

Sedan två år tillbaka pågår en satsning med att åtgärda bristande sikt vid 100 obevakade plankorsningar per år fram till och med 2025.

Årligen omkommer mellan 13 och 22 personer i skyddade och obevakade plankorsningar.

Källa: Trafikverket

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons