GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Efterklokskap kan vara klokt

Krönika • Publicerad 18 januari 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
YTUBL72O82WoL1AFC4pFrTNLBtE.jpg
YTUBL72O82WoL1AFC4pFrTNLBtE.jpgFoto: BERTIL ERICSON

Söndagens TV-sända Coronautfrågning sammanfattade på ett utmärkt sätt den svenska pandemibekämpningens förtjänster och tillkortakommanden och inte minst, vilka oerhört svåra avvägningar som har gjorts och som fortfarande görs. Det kom fram många kloka synpunkter, och särskilt kloka är de efterkloka.

Det sista skriver jag helt utan ironi. Efterklokskapen ska inte förringas. Alla med makt och ansvar måste ha förståelse för synpunkterna från läktarplats. Visst, det är alltid lättare att komma med lösningar när det finns ett facit, men det tillhör maktens ofrånkomliga baksida att bli granskad. En granskning som är helt nödvändig för att kunna dra rätt slutsatser inför framtiden.

Som sagt, det är idag enkelt att räkna upp tillkortakommanden. Allt för sent förstod de ansvariga virusets kraft och förmåga att sprida sig. Första vågen underskattades, och likaså den andra vågen. Och så det som alla är ense om, att de mest sårbara inte fick tillräckligt skydd.

För min egen del är bristen på stöd till de boende och de anställda på kommunernas äldreboenden det mest smärtsamma. Det saknades skyddsutrustning och det saknades i början förståelse för personalens utsatta situation.

Jo, det är lätt att idag se bristerna, men det är inte lika enkelt att se vad som borde ha gjorts istället. Visst, de särskilda boendena borde ha varit högprioriterade, och många menar därför att besöksförbudet borde ha kommit tidigare. Så kan det vara, men det är inte säkert att det hade reducerat den totala mängden mänskligt lidande. Även i ljuset av efterklokskapen är avvägningarna svåra.

Trots allt, det förefaller på goda grunder finnas ett starkt stöd för den svenska strategin. Skillnaderna mellan olika länders strategier ska visserligen inte överdrivas, men det verkar finnas stöd för ett relativt sett större inslag av individuellt ansvarstagande och det verkar definitivt finnas stöd för rollfördelningen mellan politiker och experter. Även i Sverige är det politikerna som har det yttersta ansvaret, men det finns starka skäl för modellen med självständiga myndigheter. Statsepidemiolog Anders Tegnell är ingen övermänniska, men det har varit en fördel att det är hans och Folkhälsomyndighetens rekommendationer som legat till grund för besluten, och det är definitivt en fördel att vi alla har kunnat ta del av experternas avvägningar och slutsatser.

Samspelet mellan förtroendevalda och förvaltning förefaller alltså ha fungerat. Jag är mer tveksam till samspelet mellan förtroendevalda. Över huvud taget är gränsen mellan opposition och regering för skarp. Alla politiker och partier har ett ansvar för att försöka bidra till att lösa vardagens frågor. I en krigs- eller krissituation är det gemensamma ansvaret ännu mer uppenbart.

Jag säger inte att oppositionen ska överge sin granskande roll, än mindre att det ska läggas en våt filt över all debatt och allt ifrågasättande. Men jag hävdar att i krislägen är det särskilt viktigt att regeringen ger alla en möjlighet att vara delaktiga.

Därmed är jag framme vid en av krisens kanske mest uppenbara slutsatser: en kris avslöjar vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra i vardagen. Om det politiska samtalet fungerar dåligt till vardags, då är risken stor att det fungerar dåligt i krislägen.

Lars Stjernkvist
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.