I ivern att förvägra landets samtliga elever deras rätt till närundervisning förlorar Lars J Eriksson (LJE) sitt sinne för proportioner på köpet. LJE vill i sitt svar 15 januari på mina anförda tvivel om skolstängningars nytta och proportionalitet låta påskina att de 90 utbrotten i grundskolan vecka 50 minsann innebär många fler människor. Nåväl, låt oss göra antagandet att varje utbrott innebär 5 smittade (förmodligen högt räknat). Det skulle innebära 450 smittade jämfört med hela grundskolans 1 225 000 elever och lärare, d v s mindre än 0,04 procent! Dessutom är det använda PCR-testets tillförlitlighet starkt ifrågasatt av experter, nu även av FHM. Testets utvecklare avrådde också från dess användning att upptäcka smitta. Likväl ska vi enligt LJE stänga skolorna trots de enorma problem som då uppstår.

LJE tror inte på FHM. Nähä, men han kanske tror på New England Journal of Medicine, som den 6 januari publicerade en rapport från flera läkare, bl a Jonas F Ludvigsson (professor i klinisk epidemiologi), vari det framgår att såväl barn som lärare i mycket låg utsträckning drabbats av allvarlig covid-19. Ludvigsson kommenterar dessutom i SVT det av LJE åberopade inlägget från ett antal forskare. Han påpekar att dessa endast refererar till ett par artiklar, hänvisar själv till 54 artiklar och drar därav slutsatsen att det inte är befogat att stänga grundskolorna.

Ta del av statistiken, uppmanar LJE. OK, här kommer lite mer! Enligt SCB:s preliminära siffror är Allmänna dödstalet för år 2020 knappt 9,4 per 1000. Det är lägre än samtliga år från 2013 och bakåt så långt tabellen sträcker sig (samtliga år till 1980, plus åren 1975, 1970, 1960)! År 1993 då vi drabbades av Pekinginfluensan, var dödstalet 11,1, men inga skolor stängdes då, ingen statsminister larmade på tv, inga tidningar spred panik. Var finns proportionerna, LJE?

Läget är värre än tidigare, larmar LJE: IVA-platserna är belagda till 80-90 procent, fler behöver sjukhusvård. Det pressade läget för sjukvården kan ju bero på att Sverige enligt Eurostat har den lägsta andelen sjukhusplatser i Europa, 214 per 100 000 invånare. Polen har som jämförelse 654 platser, Tyskland 800. Antalet IVA-platser är också jämförelsevis lågt: 5 per 100 000 år 2019, jämfört med USA 34, Italien 12, Spanien 9 (siffror från 2012, svårt att få fram färsk statistik på grund av att det rör sig om strategiska data). Enligt Trading Economics låg Sverige i absoluta bottenskiktet i Europa 2014.

Vid varje större säsongsinfluensa, vid varje semester är det kris i sjukvården, och så har det varit i decennier. Kronisk kris är det även inom kommunernas underfinansierade äldrevård. Ska vi stänga ner hela samhället i allmänhet och skolan i synnerhet för att Sverige har en uruselt organiserad sjukvård? Ska vi begränsa människors sammankomster i sina egna hem, deras gym-, ishalls-, restaurang- och butiksbesök bara för att svensk vård varit underbemannad i årtionden, trots ett av världens högsta skatteuttag? Nej, utkräv ansvar av de styrande politiker som orsakat dessa felprioriteringar; se till att skydda de grupper som inte klarar en virusattack men stäng inte ner samhället till priset av kollapsande ekonomier och framförallt med stort mänskligt lidande som följd.

Ernst Herslow

Hästveda

Svar direkt

Ernst Herslow retirerar och erkänner att han blandade ihop utbrott av covid19 smitta med antal individer som drabbas. Kanske är det fem som han nu antar, men det kan vara fler. Att det var 90 smittoutbrott i grundskolor under en enskild vecka följs av nya utbrott vecka för vecka om vi inte lyckas bryta smittkedjan eftersom varje smittat skolbarn smittar ner andra personer. Därför bör grundskolorna vara stängda några veckor.

Herslow försöker jämföra dödstal mellan 2020 och andra år. Men det blir att blanda äpplen och päron. På grund av restriktionerna och social distansering har vi inte haft stora utbrott av vanlig influensa och vinterkräksjuka, vilket reducerat dödligheten. Dessutom har pandemin lett till rekordlågt antal dödsolyckor i trafiken och färre självmord. Ändå dog enligt SCB 6 202 fler svenskar år 2020 jämfört med snittet för 2015-2019, trots minskad dödlighet av andra orsaker.

På en punkt håller jag med Ernst Herslow, att det har skett en ansvarslös minskning av antalet IVA-platser i vårt land.

I hela världen genomförs hårda åtgärder mot pandemin. Ernst Herslow lever med uppfattningen att det vi upplever är en vanlig "säsongsinfluensa" medan t.ex nyvalde president Biden och alla statligt anställda i USA måste arbeta med munskydd. Tänk att världens ledare kan ha så fel och Herslow så rätt.

Lars J Eriksson

politisk redaktör

Victor Obáns Fidesz har valt att lämna den konservativa gruppen EPP i Europaparlamentet, efter att den ändrat sina stadgar så att partier kan uteslutas med enkel majoritet. Fidesz valde att gå innan de blev utkastade, så att de kunde säga att det var deras eget beslut och kallar stadgeändringen en fientlig handling. Det har de rätt i. Det är inte längre rimligt att ett parti som Fidesz sitter i EPP om gruppen vill kunna behålla sin trovärdighet. Motvilligheten kring att kasta ut dem slutgiltigt har krasst handlat om röster i parlamentet.

Moderaterna och Kristdemokraterna har till deras försvar verkat för ett uteslutande av Fidesz länge. Man bör inte blanda klassiskt konservativa partier med populistiska. Det är två olika politiska djur och det skadar de klassiska partierna att låtsas som något annat. Risken finns att man tvingas kompromissa i populistisk riktning för att göra gruppmedlemmar ute på högerkanten till lags. Till det kommer att de svenska högerpartierna redan ofta röstar mer konservativt i parlamentet än hemma, så längre ut på kanten bör de inte gå.

Ungern och Polen rör sig allt längre bort från de krav som finns på länder som vill vara med i EU. De största problemen är med rättsväsendet, som blir mindre och mindre oberoende och det fria ordet/den fria pressen. Gränsen är nådd, men EU har ännu inte markerat tillräckligt kraftfullt för att det ska bli märkbart. Uteslutningen ur EPP är ett litet steg på vägen mot att tvinga Fidesz och dess polska motsvarighet PIS att välja mellan sitt nationalistprojekt på hemmaplan och sitt medlemskap i unionen.

En stor del av ansvaret för Ungerns och Polens framtid i EU ligger hos dessa länders väljare. EU skickar höga bidrag i Visegradländernas riktning. Vill väljarna ha fördelarna med EU-medborgarskapet och EU-pengarna måste de visa det genom att välja bort auktoritära ledare som hotar ländernas möjligheter att vara kvar i EU. Under flera år har man försökt äta den auktoritära kakan och medlemskapet kvar. Det måste få ett slut. Väljarna kan få antingen Orbán eller EU, inte båda.

Anders Tegnell menar att vi är på väg mot en tredje våg av coronasmittan, trots att många nog inte hunnit uppfatta att den andra vågen skulle vara över. Vad en tredje våg innebär i form av restriktioner och begränsningar är oklart.

Socialminister Lena Hallengren säger i en intervju med Dagens Nyheter att det kommer att bli besvärligt med en tredje våg bland annat för att folk inte kommer att orka följa restriktionerna. Frågan är om det är där skon klämmer. Kanske handlar det om att det är svårt att minnas restriktionerna, eftersom det lapptäcke av småbegränsningar som lagts fram innebär ett antal siffror att hålla reda på: åtta personer på bio, fyra personer vid ett restaurangbord, en person om man vill äta på en galleria och handla ska man göra ensam.

Det har blivit allt svårare att förstå vad som förväntas av oss i kampen mot corona. Man kan gå in i matbutik med hundra personer där ens beteende inte styrs av något annat än en uppmaning till hänsyn, medan restaurangägare får vite för att folk står för nära även när de håller bättre avstånd än i mataffären.

Hallengren menar att det kan bli aktuellt med ytterligare restriktioner under den tredje vågen och utesluter inte åtminstone partiell nerstängning, vilket man kommer att kunna fatta beslut om efter regeländringar. Hon har tyvärr rätt i att många europeiska länder har stängt ner fullständigt och ändå inte fått stopp på smittan. Det är oklart varför vissa länder får god effekt och andra länder återgår till spridning så fort man öppnar upp.

Oavsett hur det blir är det viktigt med tydliga instruktioner. Det finns i alla fall en fördel med en total nedstängning: ”stanna inne” är lättbegripligt. Sverige ska inte stängas ner utan synnerligen goda skäl, även om det är vettigt att möjligheten finns om läget blir katastrofalt. Men om man väljer en medelväg mellan stängt och öppet måste det vara något enkelt och överskådligt. Folk orkar inte komma ihåg fler siffror.

Professorer och psykiatriker påpekar på Svenska Dagbladets debattsida att Sverige, till skillnad från till exempel Danmark och Finland, inte prioriterar att vaccinera svårt psykiskt sjuka. Den som lider av svår psykisk sjukdom löper en ökad risk både för att drabbas av och bli allvarligt sjuk i covid-19.

Debattörerna pekar på resultatet av en studie från Umeå universitet och Karolinska institutet, som visade att dödligheten i covid- 19 för äldre med svår psykisk sjukdom var upp till fyra gånger högre än hos äldre utan psykiska problem. Psykiatripatienter borde alltså prioriteras eftersom de bevisligen är en utsatt grupp. Man kan jämföra detta med personer i behov av stöd från LSS på grund av olika funktionsvariationer, som var med i den allra högst prioriterade vaccinationskategorin.

En del av problemet är säkert att gruppen med svårt psykiskt sjuka på grund av sin problematik kan ha svårt att tala för sig och därför som här behöver läkare och annan omsorgspersonal som talespersoner.

Man har kunnat märka en olustig ”vaccinavund” på senare tid, som vi borde akta oss för. Personer som inte själva är i riszonen ondgör sig över att personer som är det får ”gå före i kön”. Konstigast var kanske när det uppstod en debatt i sociala medier om att det var orättvist att socialt utsatta skulle få gå före den som ”gör rätt för sig”. Översatt betyder det alltså att den som tjänar bra med pengar borde komma före den som inte gör det. Tursamt nog lever vi inte i ett sådant samhälle, utan i ett samhälle som tycker att de som bäst behöver skyddet i bästa fall ska få det först.

Fördelen med att prioritera vaccinering av sårbara är dessutom att det gynnar även de som står sist i kön om de inte blir sjuka alls.

Den som står sist i vaccinkön borde vara glad och nöjd över det. Det innebär att man är frisk, har god ekonomi, god psykisk och fysisk hälsa och inte är den som löper störst risk att avlida i covid om man smittas.

Grupper som tydligt tillhör de mest utsatta bör alltså komma före, även om det innebär en snabb omprioritering.

I en historisk dom får Frankrikes förre president Nicolas Sarkozy fängelse för korruption. Ex-presidenten har enligt domstolen försökt muta sig till information kring en utredning om illegala kampanjbidrag. Sarkozy ska ha lovat bort en prestigefylld tjänst i utbyte mot informationen. Han kommer förmodligen inte att rent fysiskt sitta i fängelse: två av de tre åren är villkorligt och det sista sker förmodligen med fotboja, men det är första gången en fransk före detta president döms för ett brott av den grovleken. Han kommer att överklaga domen, men frågan är om skadan för en gångs skull redan är skedd.

Domen har väckt förvåning eftersom det nästan är en politisk tradition i Frankrike att politiker frikänns från korruptionsanklagelser genom att anlita skickliga advokater. Även Sarkozy själv lär vara förvånad, eftersom han avfärdat anklagelserna och rättegången som en ”förolämpning mot hans intelligens”. Förolämpningen är nu alltså en fängelsedom, som förhoppningsvis omöjliggör den politiska comeback många tror att han satsade på i det kommande presidentvalet.

Domen mot Sarkozy kan tolkas som ett paradigmskifte i Frankrike, där korruptionsanklagelser kanske inte längre är något som politiker och presidentkandidater kan rycka på axlarna åt. För de konservativa Republikanerna håller det på att bli en katastrof: Sarkozys premiärminister François Fillon har också dömts för korruption och straffade därmed ut sig som presidentkandidat i den förra valrörelsen. Partiet behövde en kandidat som kunde konkurrera både med högerextrema Marine Le Pen och Macron i mitten -- även om han har rört sig åt höger för att kunna konkurrera med högerns kandidat.

Det borde går att hitta bättre presidentkandidater än personer som begått oegentligheter, även för högerpartiet Republikanerna, som har en tendens att producera politiker som sedan hamnar i domstol.

Socialdemokraterna i Lund föreslår att gratis mensskydd ska finnas på skolor och fritidsanläggningar. Det finns redan på Katedralskolan.

Det är en god idé av flera skäl. Precis som att det finns toalettpapper och numera handsprit är det rimligt att blödande flickor och kvinnor kan hålla sig rena under dagen även om olyckan skulle vara framme. Det kan vara jobbigt för en ung person att försöka låna mensskydd från främlingar och i många fall är det svårt för flickor lämna skolområdet för att köpa mensskydd för pengar de kanske inte har med sig.

Det är också en ekonomisk fråga. Genom att ha gratis mensskydd behöver unga från familjer med dålig ekonomi vara nervösa för den extra utgiften.

Kritiker menar att man istället bör satsa på hållbara lösningar, som menskoppar som kan återanvändas. Det är svårt att se hur det skulle gå till: det kan inte ligga en full uppsättning menskoppar på skoltoaletterna. Det är en dyr produkt som skoleleverna sedan måste skoleleverna hålla reda på. Att dela ut menskoppar till unga är en annan politisk fråga än gratis mensskydd, eftersom det handlar om vilka hygienartiklar som ska vara standard på offentliga toaletter som besöks av blödande kvinnor.

Sannolikt kommer tillgången på mensskydd på offentliga toaletter bli standard, på samma sätt som att toalettpapper. Debatten i Lund är intressant att följa som ett steg på vägen dit.

Av dem som dör i covid-19 i de rika länderna är 9 av 10 äldre personer. I fattiga länder är det däremot barnen som dör i samma höga utsträckning, men då på grund av de restriktioner som införts mot coronapandemin. I många fattiga länder har ovanliga sjukdomar, som polio och tbc, börjat komma tillbaka eftersom sjukvården har tvingats prioritera ner vaccinationer mot dessa sjukdomar och i stället satsa tid och pengar på att bekämpa covid-19. Barnen dör också i vanliga sjukdomar som malaria, lunginflammation och diarré.

Även i de rika länderna drabbas barnen när samhället stänger ner. De får inte gå i skolan, eller de sätts framför en dator i hemmet och får distansundervisning. De kan inte utöva de fritidsaktiviteter som de brukar och tenderar att gå upp i vikt och mår dåligt över att inte kunna träffa sina kompisar i samma utsträckning som tidigare.

I Sverige ökar antalet orosanmälningar och samtalen till Bris likaså. Att inte få gå i skolan drabbar många på olika sätt. Distansundervisning kan fungera för många, men inte under så lång tid och allt beror på hur tekniken fungerar och hur väl läraren kan utforma undervisningen digitalt.

Vi borde fokusera mer på de unga under pandemin. Att dagligen berätta hur många som dött och hur smittspridningen ser ut, som görs i nyhetsprogrammen på tv, borde bytas ut mot information kring de unga. De deprimerande siffrorna gör ingen som helst nytta, utan nyhetsredaktionerna borde lyfta sig i håret och bli mer konstruktiva. Inte konstigt att människor blir deprimerande när vi blir matade av detta negativa hela tiden.

Behövs det byggas stora vindkraftsparker till havs eller på land? Vad ska det vara bra för att leta mineraler för att i ett senare skede göra dagbrott eller gruvor? Måste det byggas nya fängelser just här? Vad ska vi ha höghastighetståg till? Frågorna kan vara många när enskilda grannar och markägare drabbas av förändringar i sin närhet. Förändringar som blir en försämring för dem som bor i närheten, men som leder till en stor samhällsnytta.

Eftersom Trafikverket nu har en samrådsprocess kring en sträcka av en ny stambana mellan Hässleholm och Malmö är frågan högaktuell. Dessutom har Trafikverket precis presenterat olika alternativa förslag på sträckningar, byggmetoder och kostnader för regeringen. De boende längs de olika sträckningarna i Skåne samlar sig för att protestera. Det är en fara för jordbruket, för den biologiska mångfalden, för möjligheterna till friluftsliv, för rörligheten med mera. Och självklart har de som protesterar rätt, i varje enskilt fall. Men stora projekt som har en total samhällsnytta måste köra över de enskilda fallen för att kunna bli verklighet. Därför är det extra viktigt att ta in så mycket fakta och information som möjligt inför besluten.

Regeringen behöver lyssna in alla argument, men sen måste man våga ta beslut. Det kan vara svårt, särskilt om det är en minoritetsregering som Sveriges, och mycket beror på vilka som klarar att skrika högst. Eller på regeringens förmåga att lyssna på dem som inte hörs alls: i det här fallet de som vill slippa flyga när de ska resa långt. På den nya stambanan ska tågen kunna köra fortare än på den gamla, så fort att inrikesflyg inte ska behövas. Det är bra för klimatet, vilket även de som protesterar mot de nya banorna borde uppskatta.

En ny stambana mellan Stockholm och Malmö är till för att kunna resa fortare mellan Skåne och vår huvudstad, såpass mycket fortare att det blir ointressant att fundera på att ta flyget. Den är också till för att stockholmare, östgötar och jönköpingsbor ska kunna ta tåget ner i Europa. När den nya förbindelsen över Fehmarn Belt är klar blir anslutningarna i Sverige viktiga. Att snabbt ta sig till Hamburg för vidare färd genom Europa vore en välgärning för klimatet.

Den enighet kring höghastighetståg som fanns inom de borgerliga partierna när Alliansen regerade har tyvärr upphört, så den nuvarande regeringen har inte helt lätt att manövrera i denna viktiga fråga. Moderaterna bedriver numera en populistisk politik och vill inte satsa på nya stambanor längre. Hur man kan tro att det ska gå att renovera de gamla banorna för en ny tid är en gåta. Liberalerna är ängsliga och vill att Moderaterna ska vara med, annars vill inte L. Och visst är det önskvärt med breda överenskommelser i stora infrastruktursatsningar, men frågan är så viktig att beslut inte kan vänta mycket längre.

Det är lätt att fastna i frågan om kostnader för en ny stambana, men regeringen måste tänka utanför boxen och hitta okonventionella lösningar för att komma framåt. En satsning på att bygga den nya banan på så kallade landbroar, alltså på pelare, sägs vara betydligt billigare. Det skulle också lösa problemet med att mycket mark tas i anspråk och att spåren blir en barriär i landskapet.

Nackdelen med stora beslut med samhällsnytta är att tillståndsprocessen är lång. Det är en avvägning mellan rättssäkerhet och att investeringar går helt i stå i en lång process av överklaganden. Här borde regeringen se över processerna rent principiellt för att göra dem kortare i framtiden. Det är inte rimligt att viktiga beslut ska ta tiotals år innan de blir verklighet.

Att enskilda personer och markägare drabbas är tyvärr ofrånkomligt om man vill att samhället ska utvecklas. Ersättningen till dessa måste därför motsvara intrånget. Nutida politiker behöver också öva sig på att stå upp mot kampanjer i sociala medier och inte falla till föga för en förment stor folkstorm. Det är inte lätt att lyssna på dem som inte säger något, men det borde vara ett ledord för varje politiker att tänka in denna grupp innan de fattar viktiga beslut. Rädda politiker som saknar ryggrad är inte bra för något samhälle.

Sverige avviker från andra europeiska länder i synen på bildning. Av oklara skäl tycker man inte det är någon vits med att kunna något för sakens egen skull. Utbildning för att passa till en viss tjänst är bra, bildning är onödigt.

Avtalet mellan Svenskt Näringsliv, PTK, Kommunal och IF Metall om ”utvecklingstid”, det vill säga vidareutbildning för vuxna med 80 procent bibehållen lön, är på väg vidare till diskussioner med regeringen. Eftersom Miljöpartiet är upphovshen ropas det om friår och hur folk kommer att utnyttja det för att gå tramskurser för att få ledigt. Reglerna är långt ifrån så generösa som kritikerna menar: för att få utvecklingstid måste man ha arbetat minst tio av de senaste 15 åren och ha fem år kvar till den lägsta åldern för allmän pension. Utbildningen man söker måste vara studiestödsgrundande. Att man oroar sig för att folk ska gå knypplingskurser är löjligt.

Ska ett vårdbiträde kunna läsa filosofi? Ja, menar Johan Ingelskog, avtalssekreterare på Kommunal. Vårdpersonal som går en universitetskurs i etik och moralfilosofi för att bättre kunna bemöta sårbara personer de tar hand om skulle kunna kvalificera sig för etikpaneler eller värdegrundsarbete.

Arbetarrörelsen sysslade en gång med folkbildning med tanken att det skulle förbättra arbetarnas liv, hälsa och välmående. Främst ska utvecklingstiden se till att man får en starkare position på arbetsmarknaden eller ge en möjlighet att byta bransch, men att oroa sig för att medlemmar i Kommunal skulle läsa humaniorakurser för skattepengar visar att man inte förstår vad man lär sig på en sådan kurs. Ingen har någonsin blivit sämre på sitt arbete genom att lära sig tänka kritiskt, skriva bättre svenska och få ny information om världen. Bildning, inte bara utbildning, är en tillgång för arbetsgivaren.

Kommunal har rätt i att ett vårdbiträde ska kunna läsa filosofi. Det är glädjande att arbetarrörelsen blåser liv folkbildningstraditionen och motarbetar svenskt bildningsförakt.