Riksdagskamp om maxtid i häkte fortsätter

– Jag tycker inte att vi ska ha några gränser överhuvudtaget, säger Johan Forssell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna och ledamot i justitieutskottet.

– Risken med det här är att gängen kommer att använda sig av 16-17-åringar för att begå brott och säga till dem att om du håller tyst i tre månader så kommer polisen att vara tvungen att släppa dig, säger Forssell.

Men utskottets ordförande, Fredrik Lundh Sammeli (S), håller inte med.

– Att det skulle tryckas ner i åldrarna är inte vår bild, säger han.

– Gränsen kommer inte på något sätt att förhindra utredning av gängkriminalitet eller organiserad brottslighet, eftersom det finns en ventil för att i svårare ärenden kunna förlänga häktningar.

Finns det synnerliga skäl ska en 17-åring kunna vara häktad mer än tre månader.

Lundh Sammeli framhåller att utskottet ändå har skickat ut förslaget på remiss. Det skedde efter det att M, KD och SD krävt det. Syftet är att få bland annat polisens och åklagares syn på riskerna för att skillnaden i regler i förslaget kan få äldre att använda yngre för att begå brott. Den under 18 år skulle inte riskera lika lång tid i häkte.

Utskottet har snart arbetat i ett år med regeringens proposition om effektivare häktningar och isolering, utan att ännu skåda slutet.

Det är i sig ovanligt.

Kanske unikt är dessutom att utskottet för andra gången på egen hand försöker skriva om en viktig del av regeringens förslag. Det handlar om att skärpa eller slopa tidsgränser.

Det första försöket och remissen stoppades av Lagrådet och nu är det nya , omarbetade utskottsförslaget ute på remiss. I det första ville utskottet, även regeringspartierna, sätta den övre gränsen för häktning före åtal för vuxna till nio månader. Regeringen föreslog sex. För unga under 18 gick utskottet på regeringens förslag och satte gränsen till tre månader.

Men Lagrådet underkände nio månader för vuxna, eftersom det inte fanns underlag som pekade på ett behov av mer än sex.

I det omarbetade förslaget har utskottet helt tagit bort en tidsgräns för vuxna häktade. För unga föreslås fortsatt tre månader.

– Det är en orimlighet att ha en gränsdragning för unga där, anser dock Adam Marttinen, SD-ledamot i utskottet.

Han motiverar det med att också unga personer begår mycket grova brott, som kan vara svårutredda och ta lång tid, med risk för att utredningar försvåras om en misstänkt måste släppas.

Det är bättre då, enligt Marttinen, att satsa mer resurser på polis, åklagare och likaså Nationellt forensiskt centrum, som analyserar prover från utredningar. Då kan utredningstider kortas och därmed även tiden för misstänkta i häkte fram till att åtal väcks.

En avsikt med propositionen var att svara på den kritik som Sverige har fått från internationella organ och här hemma om att misstänkta ofta sitter häktade länge i väntan på åtal, då de också är isolerade. För närvarande finns inga maxgränser.

– Utan tidsgräns för vuxna finns det fortsatt risk för internationell kritik när gäller häktningstider vuxna, säger Fredrik Lundh Sammeli (S).

Utskottet har under beredningen begärt in nyare statistik över häktningstider, från 2019. Jämfört med den från 2015, som regeringen hade som grund för propositionen, visar den nya på att häktningstiderna har ökat betydligt på senare år för vuxna.

När det gäller unga satt åtta av 71 misstänkta häktade i mer än tre månader 2019.

Lars Larsson/TT