GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Våtmarker är hennes element

När Marika Stenberg började läsa biologi tänkte hon sig en framtid på ett laboratorium på något läkemedelsföretag. Men undervisningen innehöll en del utevistelse också, och det trivdes hon med. Hon har kommit att syssla med sötvatten och de djur som lever där, speciellt groddjur och kräftor. Hon har varit med om att anlägga en mängd våtmarker i Skåne.
Den 2 februari är Internationella våtmarksdagen.
Publicerad 2 februari 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
Det här grunda vattnet är en av flera våtmarker som Marika Stenberg varit med om att skapa längs kusten mellan Malmö och Höllviken, för att främja grönfläckig padda och strandpadda.
Det här grunda vattnet är en av flera våtmarker som Marika Stenberg varit med om att skapa längs kusten mellan Malmö och Höllviken, för att främja grönfläckig padda och strandpadda.
Foto: Håkan Jacobsson

– Förekomsten av groddjur är en indikation på om ett vatten är bra; de har en typ av hud som släpper igenom det mesta. Groddjur är ett indirekt mått på vattenkvalitet, säger Marika Stenberg.

Vi har stämt möte med henne för fotografering vid en grund damm som grävts på kustängarna väster om Tygelsjö, söder om Malmö, för att ge bättre livsbetingelser för grönfläckig padda och strandpadda.

Utbyte

Marika Stenberg berättar att det grävts liknande våtmarker längs hela den här kuststräckan, för att ge möjlighet till utbyte mellan olika djurbestånd.

Marika Stenberg är född 1970 och växte upp i Teckomatorp, när orten var i blickpunkten för hela nationen i och med BT Kemi-skandalen.

Hon vill inte gå så långt som till att säga att det var den händelsen som väckte hennes eget intresse för miljön, men medger att visst kan den allmänna stämningen i hemtrakten ha påverkat henne.

Krokig väg

Hon hade barnets vanliga fascination för naturen:

– Jag hade ju grodyngel och vandrande pinnar hemma, till mammas förskräckelse.

Och hon kom alltså att studera biologi på universitetet. Men hon hade en krokig väg dit.

Marika Stenberg trivs med att så mycket av hennes arbete sker utomhus.
Marika Stenberg trivs med att så mycket av hennes arbete sker utomhus.
Foto: Håkan Jacobsson

– Jag arbetade som undersköterska på ortopedens akut i Malmö. Men så stängde de den och jag fick börja på ett ålderdomshem.

Hon ville tillbaka till den typ av jobb hon haft innan, men det visade sig svårt. Så hon bestämde sig för att göra något annat.

– Jag tänkte läsa till lärare, med inriktning på matte och NO-ämnen.

– Men jag ångrade mig och började studera biologi i stället.

Laboratorium

– Jag tror att jag förställde mig att jag skulle ägna mig åt vit biologi, läkemedelsforskning.

Men vit biologi menas att man arbetar i laboratorium, i vit rock. Har man mycket av sin gärning ute i det fria sysslar man med grön biologi.

Och utevistelse ingick i utbildningen.

– Jag tyckte att det var mycket roligare ute.

Följer vattnet

Så hon fortsatte på det spåret. Till en början ägnade hon sig mest åt landsidan, men så småningom gled intresset över på vattenmiljöer.

– Jag tyckte det var roligare med vatten. Varför? Kanske för att det på något sätt är mer slutna system, man kan följa vattnets väg genom naturen.

Så småningom blev hon doktor i limnologi och marinekologi.

–Jag doktorerade om födosöksbeteendet hos bottenlevande fiskar i sjöar med olika näringshalt.

För sin forskning hade hon matningar och kameror på botten av bland annat Ringsjön, Sätoftasjön, Krageholmssjön och Yddingen.

Konsultföretag

Medan hon doktorerade fick hon och en kollega en förfrågan från Länsstyrelsen om att skriva en rapport om lökgrodan i Skåne.

– Vi upptäckte att det fanns en efterfrågan på den sortens expertis. Så vi startade eget.

Det blev konsultföretaget Ekoll, som föddes 2006 och där nu fyra personer arbetar. De sysslar med vattenvård överlag.

– Vi arbetar mycket åt Länsstyrelsen, åt kommuner, Trafikverket. Och vi är ofta underkonsulter åt stora konsultföretag som inte har egna vattenexperter.

Många skäl

De kan till exempel ge synpunkter på hur en väg ska dras, de kan planera anläggning av våtmarker. Sådana behövs av flera skäl, till exempel för att främja en naturlig mångfald, för att minska övergödningen i haven, för att ta hand om regn- och smältvatten.

– 90 procent av de skånska våtmarkerna är bortdränerade till förmån för åkermark - det är inte konstigt att det blir översvämningar, säger Marika Stenberg.

Och berättar att fastän det anlagts ungefär 1 100 våtmarker av olika storlek i Skåne sedan 1990 så motsvarar det bara någon enstaka procent av vad som försvunnit genom utdikning.

Marika Stenberg har varit med om att anlägga ett 125-tal av dem, på många håll i landskapet.

Profilen

Namn: Marika Stenberg

Ålder: 50 år

Yrke: Fil dr i limnologi och marinekologi, deläger och arbetar i Ekoll, ett konsultföretag med expertis inom vattenvård. Undervisar vid Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Familj: Make och son

Bor: Villa i södra Malmö

Aktuell: Den 2 februari är Internationella våtmarksdagen.

I Sverige finns 13 arter av groddjur, av dem finns tolv representerade i Skåne och flera av dem är hotade.

– De flesta tycker att det är kul, svarar Marika Stenberg på frågan om hur markägare brukar reagera när de får reda på att de har sällsynta groddjur på sina marker.

– En vanlig fråga blir ju ”Vad blir det för restriktioner för mig nu då?”

Beskedet är faktiskt ofta att de kan arbeta på ungefär som förut:

– De finns här för att ni behandlar marken bra.

Trivs ute

Marika Stenberg trivs med utearbetet, till exempel med att vara ute på nätterna och inventera groddjur.

– De flesta av dem är nattaktiva.

Under sommarhalvåret kan bortåt 80 procent av arbetstiden tillbringas utomhus, uppskattar hon.

– Nu är det kanske tio procent.

Hon ger sig gärna ut på fritiden också:

– Då går jag gärna ut och går i skogen med hunden och maken. Gärna Bokskogen eller Stenshuvud.

Våtmarksdag

Den 2 februari är utnämnd till Internationella våtmarksdagen. Detta för att det var detta datum 1971 som man undertecknade en internationell konvention i den iranska staden Ramsar vid Kaspiska havets strand. Ramsarkonventionen har till syfte att bevara våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda marina områden och nyttja dem på ett hållbart sätt samt hjälpa till att öka allmänhetens medvetenhet om vikten och värdet av våtmarker.

För Sveriges del är kanske datumet inte optimalt; det är helt enkelt inget drag i våtmarkerna så här års. På många håll är de frusna, och även om de är öppna är fåglarna borta, liksom groddjuren, som övervintrar uppe på land.

Men en sak åskådliggörs i alla fall bra så här års:

– Man kan ju förstå vikten av våtmarker när man ser översvämningarna i januari och februari, säger Marika Stenberg.

Det här grunda vattnet är en av flera våtmarker som Marika Stenberg varit med om att skapa längs kusten mellan Malmö och Höllviken, för att främja grönfläckig padda och strandpadda.
Det här grunda vattnet är en av flera våtmarker som Marika Stenberg varit med om att skapa längs kusten mellan Malmö och Höllviken, för att främja grönfläckig padda och strandpadda.
Foto: Håkan Jacobsson
Marika Stenberg.
Marika Stenberg.
Foto: Håkan Jacobsson
Håkan JacobssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.