GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Djurräddare slår ett slag för råkorna

Catharina Göransson Lundberg led av fågelfobi, kunde vakna av mardrömmar. Men så fick hon se en råkunge som trillat ur boet och kunde inte låta bli att ta hand om den.
Nu älskar hon fåglar - i alla fall råkor - och nu har hon kommit ut med boken ”Ett år i råkans värld”, liksom barnboken ”Kurres sommar”.
Publicerad 10 februari 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
Catharina Göransson Lundberg har en stark kärlek till djur; på flyttlasset från Söderslätt till Österlen fick fem får följa med. De hade farit illa i en tidigare tillvaro.
Catharina Göransson Lundberg har en stark kärlek till djur; på flyttlasset från Söderslätt till Österlen fick fem får följa med. De hade farit illa i en tidigare tillvaro.
Foto: Håkan Jacobsson

Catharina tycker att något saknas där hemma:

– Vi har ingen råkkoloni - det är problemet. Men de finns runt omkring här och jag håller på och matar in dem.

Så vi får se.

Hon uppskattar råkornas sällskap och hon vill gärna förmedla sin fascination för de här fåglarna till andra människor.

Hon är van att ha råkor inpå knuten. I 28 år bodde hon i Mellangrevie prästgård och där hade hon hela tiden en råkkoloni inpå sig; antalet bon varierade mellan 50 och 90, ungefär.

Överges

Och från början var hon alltså rädd, på riktigt.

– Jag blev troligen skrämd av en höna när jag var liten. Jag kunde vakna av mardrömmar på nätterna och skrika, upp i vuxen ålder.

Den som botade henne var Kajsa Kavat.

Det var råkungen som hade trillat ner på marken - och råkungar som trillar ner på marken kan inte räkna med någon mer uppmärksamhet från sina föräldrar.

Catharina Göransson Lundberg tycker att råkor är trevliga fåglar med personlighet och vill att andra också ska uppskatta dem.
Catharina Göransson Lundberg tycker att råkor är trevliga fåglar med personlighet och vill att andra också ska uppskatta dem.
Foto: SkD arkiv

Här tog djurräddaren i Catharina över. Är man engagerad i KFV, Katastrofhjälp för fåglar och vilt, duger det inte att bara titta på när ett djur går under - även om det ju faktiskt är de flesta fågelungars uppgift här i livet att bli mat åt andra djur.

Så hon tvingade sig att övervinna sin rädsla och fick en ny vän och en fantastisk tid när hon fick vara med om fågelns utveckling.

Rikedom

Kamratskapen med Kajsa Kavat gjorde också att hon fick insikter om råkors liv.

– Det är en trevlig fågel, intelligent, vänlig.

Som läsaren redan har förstått tillhör Catharina inte den del av den skånska allmänheten som med jämna mellanrum kommer med krav om att råkornas bon ska rivas ner. För att fåglarna för oväsen, för att fågelträcket förstör bilarnas lack. Det har skrivits åtskilliga artiklar om det.

Catharina ser råkorna som en rikedom, och tycker att några månaders högljuddhet under häckningstiden är något man får ta om man väljer att bosätta sig på landet, att det därtill är ett tecken på att det är ett levande landskap.

Peter Elfman har gjort omslagsbilden till Catharina Göransson Lundbergs ”Ett år i råkans värld”.
Peter Elfman har gjort omslagsbilden till Catharina Göransson Lundbergs ”Ett år i råkans värld”.
Foto: Håkan Jacobsson

Hon berättar alltså om råkans år i sin bok, som har teckningar av Peter Elfman och fotografiska bidrag från flera håll.

– Jag har ju funderat på det i väldigt många år, hade många anteckningar. Så blev jag pensionär och fick tid.

Och det har faktiskt inte bara blivit en bok, utan två. Förutom ”Ett år i råkans värld” har hon skrivit ”Kurres sommar”, en barnbok om en råkunge med illustrationer av konstnären - tillika hennes granne - Ulla Bolin.

För tätt i sydväst

Grannskapet är relativt nytt. 2016 flyttade hon och maken till en gård lite öster om Gärsnäs.

– Vi kände att det började bli lite tättbefolkat i våra trakter. Vi är riktiga lantisar.

Fast, invänder undertecknad, Mellangrevie har ju inget pulserande liv, precis.

– Nej, men vi upplever det som att den livsstil som fanns på Söderslätt för 20 år sedan, den finns här i dag, på Österlen.

Jurist

Catharina är också uppvuxen på en lantgård, i Gessie, i kusttrakterna söder om Malmö. Hon var mycket intresserad av djur redan då och tog till sin uppgift att få förvildade katter tama igen.

Yrkesmässigt gick hon dock åt ett annat håll. Hon utbildade sig till jurist och arbetade som det fram till pensioneringen.

Yrket kan ha varit en fördel när hon kämpade för sin råkkoloni i Mellangrevie i miljödomstolen.

Profilen

Namn: Catharina Göransson Lundberg

Ålder: 68 år

Yrke: Pensionerad jurist

Familj: Make, en son

Bor: Gård lite öster om Gärsnäs.

Intressen: Djur och natur. Är engagerad i KFV, Katastrofhjälp för fåglar och vilt.

Aktuell: Har just kommit ut med två böcker, ”Ett år i råkans värld” och ”Kurres sommar” - den senare en sagobok för barn - som finns att få tag i på Books on demand.

Övrigt: Äter inte kött från producerade djur, men vilt går an. Fast inte råkor.

Vid sidan av sitt förvärvsarbete lade hon också ner mycket tid på att hitta nya ägare åt hundar; de kunde vara upphittade eller kanske bedömdes deras ägare inte kunna ta hand om dem, eller de kunde helt enkelt ha övergivits - det händer att folk kör ut i skogen och släpper sin hund där för att bli av med den.

Tillsammans med kollegan Ingrid Carnegie kunde hon hitta nya ägare till ett hundratal hundar om året, i samarbete med polisen och Djurskyddet Malmö.

Prisad

För detta sitt arbete blev hon för övrigt utsedd till Djurens hjälte 2013 och fick 25 000 kronor i pris..

2001 hade hos fått titeln Årets gåsmor av Skånes ornitologiska förening, för sitt arbete med att rädda skadade fåglar.

Hitta nya husar och mattar åt hundar sysslar hon inte med längre. Förutom att hon själv tagit hand om en hund sedan hennes förra hund, tiken Bengan, dött.

– Jag har en schäfer som jag hämtade för ett år sedan från ett djurhem. Jag ringde dit ett par veckor efter att Bengan gått bort.

På gården har hon också fem får.

Stor voljär

Hon arbetar fortfarande för KFV. Till den änden finns på den nya gården en stor utomhusvoljär, det vill säga en fågelbur.

– Just nu är där tomt. För någon vecka sedan hade vi en ormvråk .

En glada har hon också haft hand om.

– Glador är fantastiskt trevliga. När en glada känner sig hotad kastar den sig ner och spelar död. Efter ett par, tre dagar dör den inte längre när man kommer in i buren - då har den vant sig.

Men hon saknar alltså en råkkoloni inpå knuten. Hon arbetar på att få de svarta fåglarna att förstå hur välkomna de är.

Ulla Bolin har gjort illustrationerna till sagoboken om råkungen Kurre.
Ulla Bolin har gjort illustrationerna till sagoboken om råkungen Kurre.
Foto: Håkan Jacobsson
Håkan JacobssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.