GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hon svarar när larmet går på 112

Skarpt fokus. Att få hjälpa människor i kris. Och ett jobb som tangerar flera av de sammanhang hon tidigare jobbat i. Det uppskattar Agnes Brandt i sitt arbete som larmoperatör på SOS Alarm.
I dag, den 11 februari, är den internationella 112-dagen.
Publicerad 11 februari 2021 • Uppdaterad 24 november 2021
Agnes Brandt har varit larmoperatör i ungefär ett år.
Agnes Brandt har varit larmoperatör i ungefär ett år.
Foto: Håkan Jacobsson

I många av världens länder är 112 det nummer man ringer när man vill kontakta polis, brandkår eller ambulans i ett akut läge.

112-dagen uppmärksammas med olika arrangemang i hela Europa, för att göra människor medvetna om vad sifferkombinationen står för, vad man ska använda den till och inte använda den till. Och att man valt att göra det den 11 februari är uppenbart.

Om man slår numret, var som helst i landet, kan det vara Agnes Brandt som tar emot samtalet. Hon arbetar sedan ungefär ett år på SOS Alarm i Hyllie i Malmö.

Intensivt

Hon känner sig hemma med intensiteten, att arbeta med den fokusering det innebär att ta emot samtal från människor i en krissituation.

– Det är väldigt sällan man inte kan hjälpa dem på något sätt, säger hon.

Att ha oregelbundna arbetstider bekommer henne inte:

– Det har jag alltid haft.

Och hon tycker att det här ett arbete där har hon får användning för sina styrkor:

Snabba beslut

– Jag kan vara ganska snabb och handlingskraftig. Jag kan se lösningar och helhet. Så länge jag lyssnar på inringaren är det bra med snabba beslut.

Hon tycker att det är bra att hon tidigare haft yrken i världar som hon nu ibland kommer i kontakt med som larmoperatör. Människor i olika former av kris har hon stött på tidigare, i flera olika sammanhang.

Hon är uppvuxen i Helsingborg - att det inte hörs förklarar hon med att familjen från början kommer från Stockholm.

Likheter med Ikea

Efter fem år på Ikea i Helsingborg har hon arbetat med funktionshindrade och i demensvården, inom rättspsykiatrin. Hon har gått en utbildning till kriminolog och arbetat i polisens växel, på 114 14.

Det var därifrån hon sökte sig till SOS Alarm.

– Jag var inte riktigt utmanad där jag var. Och jag hade hört mycket gott om företaget, jag har bekanta som har jobbat här.

Hon säger att hon upplever likheter med Ikea:

– Här finns starka värderingar, det är rätt tydligt vad företaget står för när man kommer hit.

Ringer man 112 kan det vara Agnes Brandt som svarar.
Ringer man 112 kan det vara Agnes Brandt som svarar.
Foto: Håkan Jacobsson

När vi talar med Agnes Brandt beskriver hon sin senaste arbetsdag som en vanlig dag på jobbet, inget utöver det vanliga. Det vill säga ur hennes perspektiv; för dem som ringer in och larmar handlar det ju alltid om extraordinära händelser. Och, säger hon, som larmoperatör vet man ofta inte hur saker och ting utvecklats sedan till exempel ambulansen har kommit fram och vårdpersonalen tar över.

Hon berättar att den stora majoriteten av samtal gäller vård, människor som har ont, som har skadat sig. De här senaste dagarna har till exempel en hel del av samtalen handlat om människor som halkat i vinterväglaget och skadat sig.

Utbildning

Som larmoperatör kan det gälla att avgöra vilken insats som behövs, till exempel om en ambulans ska skickas ut och hur pass bråttom det i så fall är.

Hon berättar att operatörerna, som ofta redan har erfarenhet från vårdyrken, får en utbildning i bland annat sjukvård och räddningstjänst, så att de vet vilka frågor som behöver ställas i olika situationer, och varför.

Ibland måste man ge snabba råd om vad som måste göras i väntan på ambulans.

– Behöver vi stöttning kan vi ta in en sjuksköterska direkt.

Sköterska stöttar

Det kan i princip fungera så att operatören samtalar med uppringaren, samtidigt som hen i lurarna har en sjuksköterska som säger vilka frågor som behöver ställas.

– Det händer att sköterskan tar över helt, om det behövs, säger Agnes Brandt.

Och säger att ja, visst finns det samtal som är känslomässigt svårare än andra. Och att hon själv kan bli överraskad av vilka samtal det är som hänger sig kvar.

– Vissa ärenden är svåra att släppa.

Det kan handla om människor som är förvirrade eller ensamma, eller bådadera. Bortglömda.

Tysta samtal

Svårt kan det också vara med så kallade tysta samtal, det vill säga när ingen svarar i andra änden. Det kan handla om fickringningar, men det får man inte utgå ifrån - det kan också vara så att uppringaren helt enkelt är oförmögen att tala. Man får försöka spåra samtalet eller få igång någon form av kommunikation.

Människor som ringer in kan vara upprörda, eftersom de är mitt uppe i en stressande situation. Och det händer att de låter sin sinnesstämning gå ut över operatören.

– Även om någon är hotfull och arg lägger vi ju inte på. De är i affekt, de mår dåligt och man har ju rätt till sin egen reaktion. Jag känner mig väldigt trygg, för jag sitter ju långt därifrån, i telefon.

Snacka av sig

– Vi har en teamledare här, som också ansvarar för hur vi mår. Man får snacka av sig om man behöver det.

– De enda som riktigt förstår är ju kollegorna, att prata om det hemma är inte samma sak.

Sekretessbestämmelserna gör för övrigt också att man måste vara försiktig med vad man yppar hemmavid.

– Det bästa sättet att komma över ett jobbigt samtal är att ta nästa, få något nytt att fokusera på.

Profilen

Namn: Agnes Brandt

Ålder: 32 år

Yrke: Larmoperatör på SOS Alarm i Malmö. Utbildad kriminolog.

Familj: Sambo, ett bonusbarn.

Bor: Lägenhet i centrala Malmö.

Hobby: Bygger möbelmodeller till dockhus.

Aktuell: Den 11 februari, är den internationella 112-dagen. Den uppmärksammas i många länder. I Sverige sker det genom ett virtuellt seminarium, där bland andra inrikesminister Mikael Damberg medverkar.

Även om det är ett intensivt jobb så är det stillasittande, så Agnes Brandt är gärna ute i naturen med familjen och rör på sig när hon är ledig.

Eller så sitter hon hemma och pillar.

– Under pandemin kan jag inte göra så mycket av det jag brukar, så då kan jag i alla fall pyssla hemma.

– Jag tycker om att jobba med händerna. Jag håller på med miniatyrer till dockhus.

– När jag flyttade hemifrån hade jag inte råd att köpa de möbler jag ville ha - så jag gjorde modeller i stället, förklarar hon.

– Det är skönt att ha en hobby där man får vara lite ensam och välja sina egna intryck.

En del av sin fritid använde Agnes Brandt åt att tillverka miniatyrmöbler till dockhus.
En del av sin fritid använde Agnes Brandt åt att tillverka miniatyrmöbler till dockhus.
Foto: Håkan Jacobsson

Har då corona och covid 19 märkts hos SOS Alarm?

– Jag kan ju inte riktigt jämföra, eftersom jag började här ungefär när pandemin startade. Men kollegor som varit här längre säger att det är skillnad. Och det märktes tydligt när den andra vågen kom i höstas.

Den drabbade henne själv.

– Jag fick covid 19 i december, låg jul och nyår i ett rum utan smak och lukt. Jag kunde isolera mig i sovrummet.

– Jag var väldigt trött efteråt, det var som att inte ens sömn hjälpte de första veckorna.

Svårt att gå förbi

Hon var aldrig så dålig att hon behövde ringa 112. Det har hon däremot gjort vid andra tillfällen:

– Jag var utsatt för rån två gånger i Helsingborg, för ungefär tio år sedan.

Hon har också svårt att bara gå förbi om hon ser någon ligga på en bänk; hon går fram och kollar om personen går att väcka. Lyckas inte det kallar hon på hjälp:

– Jag har ringt ganska många gånger.

Agnes Brandt trivs med ett intensivt jobb.
Agnes Brandt trivs med ett intensivt jobb.
Foto: Håkan Jacobsson
Håkan JacobssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.