Bokrecensioner

Språkstark debut med för många trådar

Åsa Leijon.
Foto: Carlo Orrego Veliz
Kultur och nöje
Litteratur/Recension Helena Lie har läst Åsa Leijons debutroman Drunkna tyst.

Upplägget är som klippt ur en amerikansk krimserie: Ung flicka försvinner i byn. Familjen sörjer och förtvivlar samtidigt som de letar och fortsätter leta. Ett halvår blir ett år. Olika män misstänks, dolda hemligheter vecklas ut, dysfunktionella familjer intar olika positioner.

I Åsa Lejons spänningsroman Drunkna tyst, som är hennes debut som författare, sparas det inte på krutet. Ambitionen är hög och materialet tjockt. Vi rör oss i Uppland och tiden är 1980-talet tycks det i denna berättelse som är så mångröstad att jag ofta tappar kursen. Ungefär: Vänta, vem var nu det där? Och vem var nu Anders? Är Solveig och Solan samma person eller vad?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Erik och Lotta väcker gamla saker till liv

Den 9 mars är det premiär för programmet 'Återskaparna' där gamla saker får nytt liv med hjälp av hantverksspecialister. Pressbild.
Foto: Daniel Ohlsson
Kultur och nöje
Kultur och nöje I en tid av köp och släng kommer Erik Haag och Lotta Lundgren med ett program där folk får göra det totalt motsatta – plötsligt är en sak inte bara en sak, utan säger något om vilka vi är och var.

I TV4-programmet "Återskaparna" får människor lämna in föremål har som betytt extra mycket för dem och få det lagat av experter. Under programmets inspelning fick programledarna själva en tankeställare om vad som egentligen blev kvar efter farmor, om man har sparat något betydelsefullt till sina barn och hur man ska göra för att nästa generation ska vilja ta över ett föremål.

– Jag skulle älska om min dotter ville ta över något från mig och sedan hennes dotter efter henne, säger Lotta Lundgren.

Bland föremålen i premiäravsnittet finns ett ärvt golvur som slutat att gå och en sliten vespa som bär på många minnen. Allt repareras varsamt i verkstaden, och medan skavankerna rättas till får också föremålens ägare en chans att hedra personen de tillhörde.

– Vi gillar tanken på att man ska kunna hitta ett annat sätt att förhålla sig till saker än det här med att slänga och köpa nytt. Det känns som ett knäppt sätt att leva, säger Erik Haag.

Om att inte ha något kvar

Programledarduon, som i somras lämnade SVT för TV4, ser tillbaka på vilka saker de har kvar från sina respektive släkter och kommer fram till att det inte är mycket.

– Noll, säger Lotta Lundgren. Och fyller i:

– Det är en stor sorg att inte ha något kvar, mina föräldrars generation från sena 40-talet ville göra sig av med det gamla och skapa nytt.

Vad nästa generation ska se som betydelsefullt är svårt att styra över och det kanske inte alltid blir det man hoppats. Erik Haag berättar om sin farmor som ville skapa intresse för Värmland, men att hennes vilja skapade motsatt effekt. Och om stensamlingen.

– Hon hade en stor stensamling som hon ville att vi skulle ta över. Det var stenar hon plockat i Danmark och sedan visat upp på Arbetsförmedlingen där hon jobbade, hon var ju chef så ingen kunde säga vad de tyckte. Hon pratade alltid om Värmland och det var som en aversionsterapi.

– Men nu älskar jag Värmland, lägger han till.

Lösningen är, enligt Erik Haag, "omvänd psykologi" -- att göra det motsatta och inte trycka på för hårt.

Den yngre generationens intresse

Under programmets gång upptäckte de båda att det finns ett större intresse för släktklenoder än vad de först trott.

– Man förvånas, jag har tänkt att vi i Sverige lever så individualistiskt, men vi fick bevis på att många lever med sin släkt i åtanke och att unga människor är intresserade av att knyta an till äldre generationer. Det gör att man känner sig mindre ensam, säger Erik Haag.

Skamfilade saker fick nytt liv, och botade en del dåliga samveten.

– Många kom in med objekt som de hade otroligt dåligt samvete för, som de låtit förfalla och kanske kände att de hade svikit sina föräldrar som tagit så väl hand om sakerna. Det var fint att se att det dåliga samvetet försvann när de blev återställda, säger Lotta Lundgren.

Tea Oscarsson/TT

'Det är intressant det där med arvet man lämnar efter sig, det är svårt att styra det. Jag har kvar uniformer från min morfar som han kanske tyckte var tuffa, medan vi tyckte att det var knasigt och barnen klär ut sig i dem', säger Erik Haag som programleder 'Återskaparna' tillsammans med Lotta Lundgren i TV4.
"Det är intressant det där med arvet man lämnar efter sig, det är svårt att styra det. Jag har kvar uniformer från min morfar som han kanske tyckte var tuffa, medan vi tyckte att det var knasigt och barnen klär ut sig i dem", säger Erik Haag som programleder "Återskaparna" tillsammans med Lotta Lundgren i TV4.
Foto: Jessica Gow/TT

FAKTA

Fakta: "Återskaparna"

Programmet "Återskaparna" har premiär den 9 mars i TV4.

I programmet får tittarna träffa personer som har ett för dem betydelsefullt föremål som experter hjälper dem att laga.

FAKTA

Fakta: Erik och Lotta om att jobba tillsammans

Lotta Lundgren:

– Jag rekommenderar alla människor som är tillsammans att även jobba tillsammans. Det är toppenkul. Det gör också att om man har ett starkt behov av att prata om sitt jobb har man någon som både förstår vad man pratar om och är intresserad av att prata om det.

– Om man går 100 till 150 år tillbaka arbetade man tillsammans, att vara ett par både på jobbet och hemma var normen för inte allt för länge sedan.

Erik Haag:

– Jag tycker också att det är kul. Det är som min släkt från Värmland, min farmors pappa var skogvaktare. Jag och Lotta är skogvaktare ihop i en liten skog.

Kultur och nöje

Hov1 och Nea uppträder på P3 Guld

Linnea ”Nea” Södahl kan bli Framtidens artist på P3 Guld-galan. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Hov1 och Nea uppträder på P3 Guld den 20 mars. Galan sänds i år från Elite Hotel Marina Tower i Nacka och artisterna uppträder live. Popsångerskan Nea, eller Linnea Södahl som hon egentligen heter, har chans att vinna priset som Framtidens artist.

Rapparna i Hov1 har tidigare vunnit fem utmärkelser på P3 Guld men det här blir första gången de spelar live på galans scen.

P3 Guld sänds i Sveriges Radio.

Kultur och nöje

Makarna Bauer hotades av utpressare

Jönköpings läns museum har nu publicerat 300 brev ur makarna Bauers brevsamling. Pressbild.
Foto: Conchi Gonzalez
Kultur och nöje
Kultur och nöje 970 bevarade brev från konstnären John Bauer och hans fru Ester Bauer har nu blivit tydda och transkriberade på Jönköpings läns museum. Breven ger en inblick i deras liv och i den tid de levde i, skriver museet i ett pressmeddelande.

Utställningen "Trollbunden – John Bauer och den magiska naturen" på Waldemarsudde i Stockholm är förlängd till den 23 maj. Den som vill fördjupa sig i konstnärens liv kan nu ta del av makarna Bauers brevkorrespondens.

Makarna Bauer var periodvis ifrån varandra och kommunicerade då via brev. Ester Bauer fick en beundrare i en yngre arkitekt. Av breven framgår att en person som fått tag i ett brev från arkitekten hotar att skicka det till John Bauer om inte pengar betalas ut. Men Ester Bauer hade redan själv berättat om arkitekten för sin man.

John Bauer, ofta självkritisk, ibland troligen deprimerad, skriver om sitt arbete. Ester Bauer skriver om sin vardag och det som händer. Till sin svägerska skriver hon om sitt äktenskap.

Hittills finns 300 av breven publicerade på webbplatsen digitaltmuseum.se som publicerar resten under året.

Kultur och nöje

Meghan: Oro och samtal om Archies hudfärg

Meghan Markle, hertiginna av Sussex, med maken prins Harry, under intervjun med Oprah Winfrey.
Foto: Joe Pugliese/ Harpo Productions /AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Oprah Winfreys intervju med prinsparet Harry och Meghan väcker stor uppmärksamhet.
Meghan Markle hävdar bland annat att det diskuterades hur mörk hudfärg deras då ofödda barn skulle få, och säger att hon funderade på att ta sitt liv.
– Jag ville bara inte leva längre, säger hon.

Flera mediebolag rapporterade i realtid om vad som sägs i intervjun, som sändes av CBS i USA. Intervjun kommer sedan att sändas på tv i Sverige och på andra håll i världen, på bästa sändningstid.

Och prinsparet levererade nyhetsstoff. Stor uppmärksamhet riktas mot att Meghan Markle beskriver att det under hennes första graviditet fördes diskussioner bland den personal som sköter det administrativa arbetet runt kungafamiljen – den så kallade Firman – om hur mörk hudfärg sonen Archie skulle få.

– Under de månaderna jag var gravid, under samma tidsperiod, så hade vi samtidigt diskussioner om att han inte skulle få något skydd, att han inte skulle ges en titel, och också oro och samtal om hur mörk hans hud skulle bli när han föddes, säger hertiginnan, vars mamma är svart och pappa är vit.

Intervjuaren Oprah Winfrey frågar då om det fanns någon oro över att barnet skulle vara "för brunt".

– Om det är antagandet du gör, så är det ett ganska säkert (antagande).

Hade självmordstankar

Markle antyder i intervjun att oron för Archies hudfärg bidragit till att hovet inte velat att sonen skulle bli prins och få det skydd som det innebär. The Sydney Morning Heralds hovexpert påpekar dock att en regents barnbarnsbarn per automatik inte får en sådan titel, utan bara barnbarnen.

Meghan Markle målar också upp en bild av att hon känt sig djupt ensam innanför palatsets väggar.

– Jag ville inte leva längre, säger hon och svarar ja på frågan om hon haft självmordstankar.

Prins Harry, som ansluter senare till intervjun, säger att han inte berättade för någon i familjen om Markles problem.

– Det är en väldigt instängd miljö som många av dem är fast i, säger han.

Prinsen säger att han såg likheter i hur hans mamma, prinsessan Diana, behandlades och mådde.

– Jag tror att hon skulle ha varit väldigt arg över hur saker och ting blivit, men samtidigt så skulle hon vilja att vi ska vara lyckliga.

Gifte sig i hemlighet

Ett tidigt samtalsämne var parets tv-sända vigsel i Windsor Castle i maj 2018, som Meghan Markle beskriver som en utomkroppslig upplevelse. Hon avslöjar att prinsparet tre dagar innan hade gift sig i en hemlig ceremoni.

– Det här spektaklet var för världen, men vi ville att vår förening skulle vara för oss, säger hon enligt CBS.

Hertiginnan berättar också om sitt första möte med drottning Elizabeth, och att hon överraskades över att hon förväntades niga.

– Tydligen gjorde jag en väldigt djup nigning. Jag minns det inte, berättar hon, och säger sig vara tacksam över att hon hade gjort så mycket efterforskningar inför mötet.

Därefter gick träffen med drottningen bra.

– Vi satt bara där och pratade, säger hon.

Paret valde också att avslöja att de väntar en dotter.

– Vilket barn som helst hade varit fantastiskt. Men att ha en pojke och en flicka, vad mer kan man begära, säger prinsen.

"En slags hämnd"

Den förinspelade intervjun genomfördes inte i prinsparets hem, utan hos en vän till dem.

Vissa experter menar att intervjun kan skada den kungliga familjen, precis som splittringen mellan prins Charles och prinsessan Diana gjorde.

– Den här intervjun är en form av hämnd, säger experten Richard Fitzwilliams, enligt Reuters, och drar kopplingar till den brittiska monarkins kris på 1990-talet.

Gustav Sjöholm/TT

Kultur och nöje

Kvinnorna som gick i bräschen

Margit Nordin åkte som första kvinna Vasaloppet 1923. Hon kom i mål åtta minuter efter den siste mannen. Före målgången stannade hon och gjorde sig fin i håret. Arkivbild.
Foto: Wikimedia
Kultur och nöje
Kultur och nöje Hängivenheten kännetecknar de kvinnor som Eva-Karin Gyllenberg valt ut till sin bok "Svenska kvinnliga pionjärer". Mest gripen blev hon av Amalia Eriksson – polkagrisens skapare.
PREMIUM

En påse med mjuka, hårda, söta och salta karameller. Så beskriver journalisten Eva-Karin Gyllenberg sin bok. De allra mest självklara och redan omskrivna, som Alva Myrdal, Selma Lagerlöf och Ellen Key, har fått stå åt sidan. Andra något mindre välkända föregångare har dock fått vara med. Sexualupplysaren Elise Ottesen-Jensen är en av dem.

– Hon var näst yngst av 18 barn och blev helt förskräckt när hon såg sin mamma naken efter alla graviditeter, berättar Eva-Karin Gyllenberg.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Minifinder.se

Ökade våldsbrott i Skåne - vad säger brottsstatistiken?

Minifinder Nano GPS personlarm - telefon och larm i ett!
Minifinder.se I hela Sverige så har våldsbrotten ökat markant de senaste åren och det är egentligen inte förrän efter ett par år man kan se trenderna.

Statistiken över brott kan dock variera lite från år till år, men när man ser över statistiken med ett par års överblick så har brotten stigit sakta men säkert. I Skåne kan vi också tydligt se den här trenden.

En orsak till ökningen tros också vara benägenheten till att anmäla brott. Däremot så har inte vården märkt av trenden när det kommer till behandling av offer som blivit utsatt för våldsbrott och i de regionerna kan man inte se några tecken alls på ökad utsatthet när det kommer till misshandel. Det betyder med andra ord att anmälningsbenägenheten har ökat. Att ökningen inte märks av inom vården tros bero till största del på att fler anmäler och att det inte är någon högre andel av misshandelsfallen som anmäls som är av det grövre slaget.

Skåne ligger 3:a på listan över anmälda våldsbrott i Sverige

Södermanlands län och Stockholms län ligger lite högre än vad Skåne gör när det kommer till anmälda våldsbrott per invånare. Att det ser ut på detta viset beror till stor del på att det är i dessa län som vi hittar Sverige tre största städer.

Statistiken säger dock att det dör mindre människor i våldsbrott och går i linje med vad sjukvården menar på, Detta innebär med andra ord att även om våldsbrotten har ökat, så har inte de fallen av grövre misshandel ökat och inte heller har ett högre antal dött till sviterna från våldsbrott. Det finns flera faktorer som tros spela in till varför vi kan se en ökning av våldsbrott i Sverige.

Detta kan du göra för att känna dig mer trygg:

– Om du har barn så är det bra om du låter barnet ha en telefon att ringa med och som du kan nå dem via. Du kan också använda en GPS Tracker, dessa gör att du alltid kan se var ditt barn befinner sig. Detta ger trygghet och säkerhet till barn och föräldrar.

– Ett överfallslarm är bra att ha i fickan på sin jacka (man ska absolut inte vara rädd i onödan, men de är otroligt effektiva eftersom att de hörs väldigt högt).

- Håll dig lugn! Även om våldsbrott ökar statistiskt sett så ökar inte dödsfall eller personskador, vilket betyder att våldsbrott har ofta någon bakomliggande orsak och är ofta relaterade till dispyter mellan kriminella.

– Många gånger sker våldsbrott i nära relationer där det kan vara svårt att ta sig bort. Om du befinner dig i en situation där du blir misshandlad i hemmet, så prata med någon och sök dig till hjälp. Det kan vara svårt att berätta om, men det finns alltid professionella människor du kan vända dig till för att få råd, stöd och hjälp att bli fri din situation Om du är utsatt för våld i nära relation så kan du kontakta Malmös kriscentrum.

- Ha alltid med dig din telefon ifall du skulle råka illa ut på något sätt, så att du alltid kan ringa och be om hjälp eller för att bara prata med någon som kan lugna dig om du är orolig.

Om du är med om ett våldsbrott, oavsett om det är en av familjens medlemmar som skadar dig eller om du blir illa behandlad av någon du inte känner sedan tidigare så är det viktigt att anmäla. Genom att anmäla vad du blivit utsatt för så står du automatiskt upp för alla andra som också blivit utsatta för våldsbrott.

Kultur och nöje

Gör upp med en grabbig rockvärld

Kvinna med gitarr.
Foto: Rita Nordstrom
Kultur och nöje
8 mars Hur är det att vara tjej och spela rock? Alldeles underbart i många fall men också en kamp för att bara få vara musiker, om man frågar sångaren, gitarristen och låtskrivaren Ebba Bergkvist.
Internationella kvinnodagen till ära släpper nu Ebba Bergkvist & The Flat Tire Band tillsammans med Lundamusikern Ida S. Vollmer och fem andra kvinnliga rockmusiker låten ”Patience” som handlar om Ebbas egen resa i en grabbig rockvärld.

Lättklädda kvinnor på skivomslag och i musikvideor, sexistiska texter och en nedlåtande ton mot kvinnor som plockar upp gitarren. Musikern och låtskrivaren Ebba Bergkvist radar upp exempel efter exempel på hur rockbranschen fortfarande har långt att gå för att uppnå jämställdhet.

– Det är så tröttsamt, så jag har alltid velat göra denna typ av låt. Men det har varit svårt att få till en bra utan att det blir övertydligt klyschigt. Låtgrunden till ”Patience” gjorde vi när vi spelade in till skivan Spilt Milk som kom förra våren, men vi valde att inte ta med den då, säger Ebba Bergkvist.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Expert: De är verkligen sårade

Hovexperten Cyndy McCreery säger att det inte finns någon återvändo nu för prins Harry och Meghan Markle, efter intervjun i amerikansk tv.
Foto: Rick Rycroft/AP/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kritik mot andra medlemmar av kungafamiljen, självmordstankar och frågor om Archies hudfärgs betydelse. Det brittiska prinsparet höll inte tillbaka i intervjun med Oprah Winfrey.
– De klipper banden, säger experten Cyndy McCreery.
PREMIUM

Prin Harry och Meghan Markles intervju med Oprah Winfrey kommer att få betydelse för det brittiska kungahuset. Det tror Cyndy McCreery, doktor vid historieavdelningen av The University of Sydney, som medverkat i flera böcker där monarki stått i fokus.

– Jag är överraskad över diskussionen om hur kungafamiljens relationer brutit samman, mer än de förväntade pratet om hur "firman" hanterat Harry och hans fru, säger hon om intervjun till TT.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Skrev om 40 kvinnor som visat vägen

Eva-Karin Gyllenberg är aktuell med boken Svenska kvinnliga pionjärer.
Foto: Lena Djuphammar
Kultur och nöje
Litteratur Från Agnes Lagerstedt till Wilhelmina Skogh. 40 kvinnliga, svenska pionjärer inom allt från vetenskap till sport, politik, konst och litteratur ryms mellan pärmarna i journalisten Eva-Karin Gyllenbergs nyutkomna bok. - Det har varit ett så spännande och givande jobb men ibland har jag också tänkt - fasen, så här ska det inte behöva vara! Vilka uppförsbackar många av dem hade när de fick kämpa mot manliga kollegor till exempel, säger hon.

Allt började egentligen med en helt annan bokidé. Eva-Karin Gyllenberg har arbetat som journalist på Dagens Nyheter sedan 1980, då hon var tidningens första kvinnliga sportjournalist, och har sedan många år en populär spalt om Stockholm där läsarna kan skicka in frågor. Efter att ha skrivit ett par Quiz-böcker om Stockholm och Sverige började hon fundera på en bok med texter om Stockholm. Efter att ha bollat olika idéer med sitt förlag landade det till slut i en bok om Stockholmskvinnor.

- Jag skrev först fem texter som förlaget var nöjda med och sedan fem till. Då ringde förläggaren och sa att de hade tänkt om, berättar Eva-Karin Gyllenberg med ett skratt. Nu ville de istället att det skulle handla om kvinnor från hela landet. Så jag började rota.

Lundafödda författaren Elin Wägner var den andra kvinnan som valdes in i Svenska Akademien.
Foto: Pressens Bild

Brokig samling

Mellan pärmarna i Svenska kvinnliga pionjärer ryms en brokig samling svenska kvinnor, var och en pionjär inom sitt område. Några är välkända som till exempel skånska kanalsimmerskan Sally Bauer, författaren Elin Wägner och RFSU:s grundare Elise Ottesen-Jensen. Andra är - åtminstone för mig - helt nya bekantskaper. Under läsningen lär jag känna Eva Ekeblad som 1748, bara 24 år gammal, blev första kvinnan i Vetenskapsakademin. Sedan tog det drygt 200 år innan nästa kvinna valdes in. Här finns också Greta Johansson som tog OS-guld i simhopp 1912, Ellen Fries som var den första kvinnan som doktorerade på ett nordiskt universitet och många, många fler.

- Även om min bok kommer ut lagom till 8 mars och dessutom det år när det är 100 år sedan svenska kvinnor fick rösta för första gången så ville jag inte att den skulle vara direkt kopplad till kvinnokamp och rösträttsrörelse, säger Eva-Karin Gyllenberg. Det har det redan skrivits mycket om. Jag ville göra något annat och eftersom jag är intresserad av allt från idrott till konst och litteratur så tänkte jag att min bok får bli som en riktigt blandad godispåse.

Vill komma nära

Bokens 40 kvinnor presenteras i rikligt illustrerade kapitel på max åtta sidor, allt vackert formgivet av Lena Djuphammar. Formen för texterna varierar från kvinna tyill kvinna. En del, som Magdalena Ribbing och Ria Wägner, bygger på intervjuer som Eva-Karin Gyllenberg själv gjort med kvinnorna medan andra bygger på gedigen research som omfattar allt från biografier och lexikon till nyhetsartiklar, nekrologer och intervjuer med kvinnornas släktingar.

Ria Wägner är en av de kvinnor i bokens som Eva-Karin Gyllenberg har intervjuat.
Foto: Pressens Bild

- Det blir tråkigt om alla texter följer kvinnorna från vaggan till graven, säger Eva-Karin Gyllenberg bestämt. Jag ville heller inte ha för långa kapitel. Tanken är att man ska kunna läsa den här boken lite som man vill, kanske en kvinna om dagen. Jag ville heller inte samla kvinnorna områdesvis. Då är risken att den som inte gillar idrott väljer bort den biten. Nu får du i stället kanske en idrottskvinna mellan en konstnär och en karamellkokerska och läser förhoppningsvis om henne också. Sedan ville jag ha dem i bokstavsordning efter förnamnet också för att man ska komma riktigt nära.

Sigrid Fridman en favorit

Eva-Karin Gyllenberg började arbetet med Svenska kvinnliga pionjärer i mars förra året och det första kapitlet skrev hon om en av sina personliga favoriter - konstnären Sigrid Fridman.

- Jag är en inbiten Vasastadsbo och Sigrid Fridman har gjort Kentauren som står ovanför huvudbiblioteket här. Jag har alltid kunnat se den när jag gått i mina kvarter och tycker så mycket om den, berättar hon. När jag sedan började läsa mer om henne och hennes liv blev jag så arg. Hon är verkligen ett exempel på vilka uppförsbackar en del av dessa kvinnor hade, hon fick kämpa hårt mot manliga kollegors kritik.

Samtidigt som Eva-Karin Gyllenberg skrev om Sigrid Fridman slog coronapandemin till med full kraft i Sverige och hennes man, sportjournalisten Björn Gyllenberg blev ett av sjukdomens offer.

- Då lade jag bara allt arbete åt sidan. Visst var han skröplig och hade underliggande sjukdomar men det här gick så fort. Sedan när jag återupptog skrivandet blev det också en typ av sorgearbete. Det kanske låter sorgligt men jag känner att Björn har varit med mig och jag vet precis vad han skulle ha sagt nu - det där gjorde du bra tjejen!

Porträtt av modeskaparen Augusta Lundin.
Foto: Janerik Henriksson/TT

Fem skåningar

Svenska kvinnliga pionjärer är dedicerad till Björn Gyllenberg och han nämns naturligtvis också i förordet. Där tackar Eva-Karin Gyllenberg också bästa väninnan Pyttan Björkenström.

- Hon är inte alls i min bransch men jag skriver ofta om henne i mina kåserier och jag kollar ofta mina texter med henne. Hon är en bra, vanlig läsare. När jag frågade om hon ville hjälpa mig med den här boken var hennes enda krav att hon skulle nämnas i förordet.

Det var också tack vare Pyttan Björkenström som en av bokens fem skåningar, Charlotte Berlin, kom med.

- Pyttans bror bor i Ystad och när hon var där och hälsade på i somras var hon på Charlotte Berlin-museet och var helt exalterad över det.

Sally Bauer hjälps i land sedan hon slagit rekord i långdistanssimning över Ålands hav 1939.
Foto: DAGENS NYHETER

Bokens andra skåningar är Lundafödda författaren Elin Wägner, Helsingborgsfödda guiden och Gamla stan-försvararen Vera Siöcrona och modedrottningen Augusta Lundin från Kristianstad. Och så en en annan av Eva-Karin Gyllenbergs favoriter - kanalsimmerskan Sally Bauer.

- Man kan inte annat än imponeras av henne. Alltså, blunda och tänk efter. Vad gjorde du för 15 timmar sedan? Så länge simmade hon över Engelska kanalen, 15 timmar och 22 minuter. Det var 14 grader, otroligt strömt och salt. Man undrar verkligen vad hon hade för drivkraft?

Förberett föredrag

När vi pratas vid har Eva-Karin Gyllenberg redan hunnit med att fira sin bok med en släppfest hemma för fyra väninnor. Eftersom hon är en van föredragshållare hade hon förberett ett föredrag om åtta av bokens kvinnor, däribland Sally Bauer, som hon hoppas få tillfälle att hålla många gånger.

- Jag hoppas verkligen att folk tycker om boken och att jag får komma ut och prata om den, säger hon.

Och vem vet, kanske blir det en uppföljare så småningom?

- Vi får väl se hur det går med den här boken först. Men vem vet om ett tag kanske det börjar gnaga i huvudet igen. Det finns hur många spännande kvinnor som helst att skriva om.

FAKTA

... vad 8 mars betyder för henne: ”Jag har jobbat på tidning i så många år och där är det alltid samma panik inför 8 mars. Vad ska vi ha i tidningen då? Samtidigt kämpar vi på DN med att få fler kvinnor på sidorna och får rapporter dagligen om hur många procent kvinnor vi har och att det ligger alldeles för lågt. Så varför ska man fokusera på just en enda dag om året när det är något som behöver göras jämt? Jag är inte en sådan som är ute och demonstrerar men tycker självklart att det är viktigt att kvinnor lyfts fram. Och det finns så mycket kvar att göra. Det låter kanske floskelaktigt men kvinnor måste fortfarande vara så mycket bättre än män för att bli respekterade. Titta till exempel på Christina Jutterström (DN:s chefredaktör på 80-tal, reds. anm.) som granskades på ett helt annat sätt än våra manliga chefer. Jag skrev också för DN:s familjesida i tio år och ser man på nekrologer så går det fem gubbar på en kvinna och det är nästan bara män som skriver.”

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL