EU-ja till nya sanktioner mot Moskva
Rysslands fängslande av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj och det hårdföra agerandet mot hans demonstrerande anhängare har mötts av skarpa fördömanden från EU.
Då Ryssland bara ilsket skakat av sig all kritik och i stället kontrat med att utvisa EU-diplomater svarar nu EU med nya sanktioner.
– För första gången använder vi den nya människorättssanktionsregim, som vissa kallar Magnitskijregimen, och det kommer att bli klart inom kort. Vi har ett politiskt beslut som vi har fattat i dag, säger utrikesminister Ann Linde (S) efter samtal med sina EU-kollegor i Bryssel under måndagen.
Tunga namn
Exakt vilka det är som ska drabbas av inreseförbud till EU och frysning av eventuella tillgångar vill Linde inte gå in på. Till nyhetsbyrån Reuters berättar dock EU-diplomater om åtminstone fyra tilltänkta personer:
* Aleksandr Bastrykin, chef för landets mäktiga utredningskommitté, Sledkom.
* Riksåklagaren Igor Krasnov.
* Viktor Zolotov, chef för Nationalgardet.
* Aleksandr Kalasjnikov, chef för Rysslands federala kriminalvård, FSIN.
EU:s utrikestjänst ska nu ta fram vilka som ska drabbas. Inom en vecka räknar utrikesministern med att det formella sanktionsbeslutet kan vara taget.
Tog upp Nordstream
Inne på måndagsmötet tog Ann Linde även upp att den omdiskuterade rysk-tyska gasledningen Nordstream 2 också måste ifrågasättas i sammanhanget.
Det var hon tvungen till, sedan det krävts av en majoritet i riksdagens EU-nämnd i fredags, trots motstånd från regeringspartierna S och MP.
– Alltså är det Sveriges position, säger Linde, som dock inte fick mycket gehör inne på mötet.
– Det var flera länder som påpekade att de ansåg det olämpligt att ta upp det, eftersom det (Nordstream) handlar om energifrågor och att man inte ska sanktionera – som någon sade – 150 europeiska företag och rikta sanktioner som slår mot Europa och Tyskland, säger utrikesministern.
Inne på på mötet beslutades även om ytterligare sanktioner mot diverse makthavare i Venezuela och varning för detsamma mot kuppmakarna i Myanmar (Burma).
"EU är redo att vida sanktioner mot de direkt ansvariga för militärkuppen och dess ekonomiska intressen", heter det i ett gemensamt uttalande från Bryssel.
Halleluja?
Dessutom hölls ett längre samtal via webben med USA:s nye utrikesminister Antony Blinken – till stor förtjusning för många av dem som suckat tungt över hur det låtit från USA under Donald Trumps tid som president.
– Det känns ju så fantastiskt. Det kommer en erfaren utrikesminister som kan EU och Europa, som varit med och förhandlat om Iran-avtalet och som flera gånger säger: "Det här är komplicerat, det finns inga enkla lösningar". Att höra det från en amerikan i dag är fantastiskt, säger Linde.
– Det var lite halleluja-stämning, det måste jag säga.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta: EU:s människorättssanktioner
EU-länderna enades i december 2020 om ett nytt ramverk för sanktioner mot personer som "är ansvariga för, varit inblandade i eller kopplade till allvarliga människorättsövergrepp över hela världen".
Tidigare har EU endast kunnat införa sanktioner som varit specifikt inriktade på vissa konflikter eller problemområden, som exempelvis krigen i Syrien och östra Ukraina eller kopplade till FN-åtgärder som förbud mot kemiska vapen eller vapenembargo mot Libyen.
Det nya sanktionsramverket är i samma stil som USA:s så kallade Magnitskij-lag - döpt efter ryske advokaten Sergej Magnitskij, som avled i ett fängelse i Moskva 2009.
