Mannen. som sitter häktad sedan sommaren 2020, har via sin webbkamera instruerat vuxna i barnens närhet om övergrepp som han velat skulle utföras, under tiden som han masturberat framför datorn i sin bostad i Malmö. Brotten har skett mot betalning och övergreppen, som filmats, sparade mannen sedan på sin dator, enligt stämningsansökan vid Malmö tingsrätt.

I bevisningen mot mannen ingår bland annat drygt 50 inspelade övergreppsfilmer samt omfattande chattkonversationer med vuxna i barnens närhet. Alla barn är inte identifierade.

Mannen åtalas även för grovt barnpornografibrott,

Anna Karolina Eriksson/TT

22-åringen som greps efter att ha skjutits av polis i Vetlanda anhölls under natten, säger Rullman.

– Polisen har gjort ett omfattande utredningsarbete med informationsinhämtning på olika sätt.

Man har hållit många förhör och tagit en del föremål i beslag, säger Adam Rullman. Man har även gjort en husrannsakan hos den misstänkte mannen där man också har gjort beslag.

Rullman kan inte bekräfta vilket medborgarskap 22-åringen har, men säger att han "i alla fall har koppling till annat land".

– Men han har varit boende på orten där det hände.

Polisen har uppgett att mannen är känd sedan tidigare för ringa brottslighet.

Har förhörts

Det har hållits ett förhör med 22-åringen.

– Han är hörd kort i ett så kallat delgivningsförhör, när man informerar om brottsmisstanken, och så har det hållits ett kort förhör med honom under natten.

Gällande uppgiften om att man även utreder terrormisstankar säger Adam Rullman att den nuvarande brottsmisstanken är mordförsök och inget annat.

– Misstanke om terrorbrott utreds alltid av Säpo och åklagare vid Riksenheten för säkerhetsmål, de har informerats om utredningen och bedömt att de inte ska ta över den. Och terrormisstanken är inget jag kan använda mig av som vanlig operativ åklagare, utan nu är misstanken försök till mord.

Följs av Säpo

Ärendet följs dock fortsatt av Säpo, säger han.

– Säpo kommer naturligtvis att vara delaktiga på något sätt, och oavsett vilket kommer det vara väldigt viktigt att utreda motivbilden. Skulle det framkomma ytterligare saker kommer det bli ett omtag om den misstanken, men för närvarande är misstanken försök till mord. Det finns inget konkret som pekar i någon annan riktning just nu, men vi är extremt tidigt i utredningen.

Det var vid 15-tiden i går som polisen fick flera samtal om att en man gick till angrepp med någon form av tillhygge mot personer i närheten av järnvägsstationen i Vetlanda.

Hur händelseförloppet utspelade sig har polisen inte berättat om i detalj, men cirka 15 minuter efter det första larmet kunde mannen, som då fortsatt var beväpnad med ett tillhygge, stoppas av en polispatrull. I samband med det blev han skjuten av polis.

Skadade sju

Innan dess hade mannen hunnit skada sju personer i attacken, som verkar ha skett på flera olika platser i centrala Vetlanda. Sammanlagt hade polisen spärrat av fem olika brottsplatser utomhus. Mellan avspärrningarna var det några hundra meters mellanrum.

Tre personer vårdas med livshotande skador efter händelserna, men läget för dem uppges vara stabilt. Ytterligare två personer bedöms fortsatt ha allvarliga skador. Två vårdas för måttliga skador och en person vårdas med lindriga skador, meddelar Region Jönköping.

Gärningsmannen hör till en av dem som vårdas efter att ha skjutits av polis, men man bedömer inte skadorna som livshotande.

Inga barn skadades

– Av de åtta personer som skadades i attacken i Vetlanda så var fem personer i behov av intensivvård, säger Martin Takac, sjukhusdirektör för kirurgisk vård i regionen, till Jnytt.

De skadade uppges vara mellan 20 och drygt 70 år. Inga barn ska ha skadats i attacken, enligt tidningen.

Morgan Miledal, samordnare för kommunens krisberedskap, säger till Smålands-Tidningen att samtliga som attackerades är hemmahörande i Vetlanda kommun.

Klockan 15 håller polisen en pressträff för att informera om utredningen.

Marc Skogelin/TT

Undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreomsorg är den största yrkesgruppen i Sverige med 132  300 anställda, enligt SCB. Det finns också undersköterskor som arbetar exempelvis på sjukhus. Ofta arbetar undersköterskorna allra närmast brukaren eller patienten, och deras kompetens spelar därför stor roll för verksamheternas kvalitet och patientsäkerheten.

Likvärdig kunskap

I remissen till lagrådet föreslår regeringen att endast den som har ett undersköterskebevis ska få använda titeln i yrkesverksamhet.

Socialminister Lena Hallengren anser att poängen med en skyddad yrkestitel är att inte vem som helst kan arbeta som undersköterska.

"Genom att skydda yrkestiteln får vi ordning och reda på kompetenskraven och bara den som har ett bevis får kalla sig undersköterska. Det bidrar till att alla som arbetar i yrket har likvärdig kunskap och kompetens", skriver socialminister Lena Hallengren i ett mejlsvar till TT.

Får ansöka

Grunden för att få ett undersköterskebevis ska vara att man tagit del av utbildningsinnehållet i gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram som påbörjas efter den 30 juni 2021. Enskilda ska ansöka om beviset hos Socialstyrelsen.

Men enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna ska personer som den 1 juli 2023 har en tillsvidareanställning med yrkestiteln undersköterska få fortsätta att använda titeln under 10 år. Därefter behöver de ansöka om och beviljas ett bevis för att fortsatt få använda yrkestiteln.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Petronella Uebel/TT

De två visselblåsarna larmade om barn i Båstad som misstänks ha farit illa utan att socialtjänsten ingripit. Sedan fick de sparken. En av dem stämde kommunen för brott mot visselblåsarlagen. Nu får hon rätt i domstol.

Malmö tingsrätt förklarar uppsägningen av visselblåsaren som ogiltig. Dessutom ska kommunen betala ett skadestånd på 200 000 kronor till kvinnan.

Båstad anmälde sig själv till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) sedan medarbetarna slagit larm om bristande rutiner och felaktig handläggning inom den enheten, Barn och unga. Först handlade det om nio fall där allvarliga fel misstänks vara begångna, senare har medarbetare pekat på ännu fler fall. Bland annat ska en orosanmälan om ett barn som fick stryk hemma ha hittats i en handläggares skåp efter två år, har HD/Sydsvenskan tidigare rapporterat.

Kommunen har under processen medgivit att man betalar skadestånd till kvinnan, men att man inte straffat visselblåsaren med en uppsägning.

Klockan 14.54: Polisens regionledningscentral fick in ett flertal telefonsamtal från Vetlanda, med uppgifter om att flera personer blivit attackerade med ett tillhygge på eller i närheten av Bangårdsgatan.

Enligt uppgifter till bland annat Vetlanda-Posten och P4 Jönköping blev personerna angripna med kniv, vilket polisen dock inte bekräftat ännu.

En kvart senare var den första polispatrullen på plats och ett par minuter efter det greps den misstänkte gärningsmannen. I samband med gripandet blev mannen skottskadad av polisen.

Enligt de första uppgifterna blev fyra personer attackerade. Senare uppgav polisen att det handlar om åtta skadade personer, en siffra som ytterligare ett par timmar senare justerades till sju skadade brottsoffer samt den skottskadade gärningsmannen.

Polisen har lokaliserat fem olika brottsplatser där attackerna ägde rum.

Tre personer vårdas för livshotande skador. Enligt den senaste uppdateringen från Region Jönköping på torsdagsförmiddagen var läget dock stabilt för alla tre.

Två ytterligare personer bedöms ha allvarliga skador, två uppges ha måttliga skador och en person är lindrigt skadad.

De sju brottsoffren samt den skottskadade misstänkte vårdas på Höglandsjukhuset i Eksjö, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping samt Värnamo sjukhus.

En man i 20-årsåldern. Han är känd av polisen sedan tidigare för småbrott, och är skriven i en ort på det småländska höglandet. Han sköts av polisen i samband med gripandet, men ska inte vara livshotande skadad.

Mannen anhölls på torsdagen misstänkt för mordförsök.

Händelsen rubriceras som försök till mord. Strax före klockan 19 på onsdagskvällen meddelade polisen visserligen att ärendet rubricerats om som ett misstänkt terrorbrott. Efter en pressträff på kvällen förtydligades dock informationen. Förundersökningen gäller försök till mord, men detaljer i utredningen gör det kan finnas eventuella terrormotiv.

Åklagaren Adam Rullman uppgav på torsdagen att fallet i nuläget inte utreds som ett misstänkt terrorbrott. Ärendet följs dock fortsatt av Säpo.

Jens Bornemann/TT

Den fyra år gamla barnvåldtäkten är på väg att lösas. Händelsen har varit omskriven och skedde vid Husiegårdens idrottsplats mitt på dagen i juli 2016. Nu åtalas en man i 40-årsåldern för grov våldtäkt mot barn vid Malmö tingsrätt.

Cirka 400 män fick lämna DNA-prov genom topsning men det blev ingen träff. Men ett DNA-test på en 39-årig svensk medborgare som tidigare greps i Tyskland för sexualbrott gav också träff på Malmövåldtäkten, något som Sydsvenskan var först att skriva om.

Enligt stämningsansökan finns flera vittnen finns som styrker barnets berättelse. I bevisningen mot mannen finns bland annat spår av hans dna. Enligt stämningsansökan ska den misstänkte mannen dock haft kännedom om förundersökningen mot honom och lämnat landet efter brottet.

Mannen erkänner enligt åtalet att han haft sex med flickan, men förnekar att han använt våld.

Anna Karolina Eriksson/TT

Ett av fjälldestinationen Vemdalens största hotell, Storhogna högfjällshotell, har stängt anläggningen efter ett coronautbrott på hotellet, skriver Aftonbladet med flera medier.

Det är personal som har smittats och smittspårning pågår, enligt nyhetskanalen.

Ett tiotal anställda har testat positivt, enligt hotellet.

– Personalen är nu i husisolering och vi har stängt eftersom vi inte har tillräckligt med personal att täcka upp med, säger Charlotte Mannerson, hotellets vd och delägare, till TT.

Hotelledningen bestämde i går eftermiddag att stänga hotellet, och de 90-talet vuxna gästerna fick checka ut på torsdagsmorgonen.

– Vi vidtalade alla gäster i går. De tog det på ett väldigt bra sätt, säger Mannerson.

Hur eventuell smittspridning bland gästerna ska kontrolleras är upp till smittskyddet att avgöra, fortsätter hon.

– Det här var verkligen något som stack ut, säger Kristina Sundquist, professor vid Lunds universitet och en av forskarna bakom rapporten, till TT.

– Det krävs mer forskning för att se vilka orsaker den här överrepresentationen kan bero på. Vi måste ta reda på vad som karaktäriserar de invandrare som begår våldtäkter.

Studien, som Kvällsposten var först att rapportera om, är utförd av forskare vid Lunds universitet och publicerad i Forensic Sciences Research. Den har tittat närmare på 3 039 personer som dömts för våldtäkt i Sverige under perioden 2000–2015.

Dömda för våldsbrott

Majoriteten – 60 procent – av gärningsmännen var antingen första eller andra generationens invandrare. Nästan hälften var födda utanför Sverige.

Men våldtäktsmännen skiljde ut sig även på andra sätt.

Halva gruppen var tidigare dömda för våldsbrott, och en av tre gick på socialbidrag. De hade även oftare låg inkomst och det var vanligare att de bodde i socioekonomiskt utsatta områden.

Forskarna identifierade två olika grupper bland gärningsmännen där den mindre av dem – ungefär en fjärdedel av samtliga – kännetecknades av mer utbredd kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa, medan den andra hade en förhållandevis låg brottslighet.

– Det betyder att majoriteten av våldtäktsmännen kan falla under radarn litegrann, och att det kan vara en grupp som det är svårare att jobba förebyggande i, säger Kristina Sundquist.

Alla anmäls inte

Att invandrare är överrepresenterade kan ha flera orsaker, enligt forskarna.

– Vi tror att en del av förklaringen kan bero på ökad psykisk ohälsa, missbruk, social utsatthet, dåliga skolbetyg och så vidare, säger Kristina Sundquist.

Men skevhet i urvalet kan också spela in. Många som blir utsatta för sexualbrott tros inte anmäla det och de dömda våldtäktsmännen skulle med den logiken bara utgöra några få procent av förövarna.

Enligt Brå kan överrepresentationen delvis vara kopplad till anmälningsbenägenhet.

– Det kan vara så att man är mer benägen att anmäla något man blivit utsatt för, om brottet utförts av någon man känner sig mer främmande för, och som har låg social status, säger Stina Holmberg, forskningsråd på Brå, till Aftonbladet.

Dömda för brott

Men det kan också finnas kulturella förklaringar, enligt Brå.

– Det är också tänkbart att invandrare begår mer våldtäkter, utifrån att de kan komma från en kultur där kvinnorna inte beter sig som svenska kvinnor. De får inte festa och dricka alkohol till exempel, och då kan en del killar tolka det som att tjejer som gör det underförstått har sagt ja till sex, säger Stina Holmberg.

Kristina Sundquist är inte främmande för den tanken.

– Även i Sverige har vi en väldigt annorlunda syn på våldtäkt i dag än vad vi hade för inte alls så länge sedan. Länge ansåg man att kvinnans beteende, klädsel, om hon var berusad eller hade följt med mannen hem var förmildrande omständigheter. Men så ser man inte på det i dag.

Syftet med studien är att lägga fakta på bordet.

– Det är bara genom att ta fram fakta och presentera dem som man kan lösa problem. Man ska nog inte se det som att man stigmatiserar en grupp, utan man ska tänka att med rätt insatser kan man skydda personer från att bli förövare, för att inte tala om de kvinnor som utsätts, säger Kristina Sundquist.

Anja Haglund/TT