Annons

"Måste ta ansvar för att ha förgiftat oss"

Har invånarna i Kallinge och Ronneby drabbats av en personskada genom att dricka vatten förorenat med kemikalier?
Det är den stora knäckfrågan i det uppmärksammade PFAS-fallet i Blekinge.
– Någon måste ta ansvar för att ha förgiftat oss, säger Herman Afzelius, ordförande för PFAS-föreningen.
Publicerad 2 mars 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
Under tisdagen avslutades rättegången i det uppmärksammade PFAS-målet i Blekinge tingsrätt "Någon måste ta ansvar för att ha förgiftat oss", säger Herman Afzelius, ordförande i PFAS-föreningen. Arkivbild.
Under tisdagen avslutades rättegången i det uppmärksammade PFAS-målet i Blekinge tingsrätt "Någon måste ta ansvar för att ha förgiftat oss", säger Herman Afzelius, ordförande i PFAS-föreningen. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT

Kallingebon Herman Afzelius var lättad när den elfte och sista förhandlingsdagen var över i Blekinge tingsrätt i målet där 165 privatpersoner stämt det kommunala vattenbolaget i Ronneby för att i åratal ha pumpat ut dricksvatten som var förgiftat med PFAS-kemikalier.

– Vi har hållit på med detta i sju år och nu har vi ändå nått en stor milstolpe. Nu är vi färdiga med den här huvudförhandlingen som vi ville få till för många, många år sedan, säger Afzelius.

"Känns orimligt"

Annons

Han är ordförande för PFAS-föreningen, som samlar de privatpersoner som dragit kommunen inför rätta. Afzelius har förhoppningar om att rätten i sin dom den 13 april kommer att gå på deras linje – att kommunen är skadeståndsskyldiga.

– Det känns så orimligt att det i Sverige 2021 skulle vara tillåtet enligt lagstiftningen att förgifta folk och slippa ansvar helt och hållet, säger Herman Afzelius.

En dom från Högsta domstolen i juni 2018 slog fast att dricksvatten är att betrakta som en produkt och att de som levererar vattnet därmed har ett långtgående ansvar för alla typer av personskador som kan orsakas av ett undermåligt dricksvatten.

Den stora knäckfrågan i Ronnebyfallet är dock: vad är en personskada enligt lagens mening?

– En framtida risk för skada eller sjukdom är inte tillräcklig, menar vi, för att nå upp till svenska rättskrav för vad som konstituerar en personskada, säger kommunjuristen Mathias Kågell-Landgren till TT efter den sista rättegångsdagen.

– Här pratar man om att den höga halten av PFAS i kroppen är en skada i sig, men vi menar att det inte finns stöd för det i svensk skadeståndsrätt, fortsätter han.

Förgiftning en skada i sig?

PFAS-föreningens advokat Göran Starkebo är av en annan åsikt.

– Det framgår inte av svensk lag vad en personskada är. Men vi anser att förgiftning är en självständig personskada och det är också en personskada att ha en skadlig dos av giftiga ämnen i kroppen, säger Starkebo.

För de som har druckit förorenat vatten i Ronneby under en längre tid visar svensk forskning att det på en gruppnivå finns måttliga riskökningar för sällsynta cancerformer som njur- och testikelcancer samt förhöjda kolesterolhalter i blodet. Det finns även en måttligt ökad risk för polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS), som är en godartad gynekologisk sjukdom som kan göra det svårt för kvinnor att bli gravida.

Kommunen anser dock att det inte är tillräckligt att påvisa risker för sjukdomar på gruppnivå utan att det måste ske på individnivå.

Annons

– Här har man inte i ett enda fall visat på en sjukdom som en individ har. Inte en enda av de här 165 personerna har uppvisat något läkarintyg eller framfört någon annan bevisning, säger Mathias Kågell-Landgren.

Hoppas på förlikning

En omöjlighet, anser PFAS-föreningen.

– Vi har ett antal personer som är sjuka med exempelvis testikelcancer, sköldkörtelsjukdomar och PCOS. Men du kan inte få en läkare att skriva ett intyg på att en viss sjukdom är orsakad av PFAS eftersom det här är sjukdomar som förekommer i samhället. De är inte unika för PFAS, säger Göran Starkebo.

I nuläget handlar målet i Blekinge om att fastslå om det kommunala vattenbolaget är skadeståndsskyldigt eller inte. Rätten kommer i sin dom inte att slå fast några eventuella skadeståndssummor.

– Jag lever fortfarande med förhoppningen om att rätten kommer att gå på vår linje och då hoppas jag att vi kan nå en förlikning med motparten utanför domstolen, säger Herman Afzelius.

Daniel Kihlström/TT

Kommunjuristen Mathias Kågell-Landgren på väg in i rättssalen när rättegången drog i gång den 8 februari i år. Arkivbild.
Kommunjuristen Mathias Kågell-Landgren på väg in i rättssalen när rättegången drog i gång den 8 februari i år. Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT
Fakta: PFAS

Fakta: PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

Två kända PFAS- ämnen är PFOS och PFOA. Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.

Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket

Bakgrund: Upptäcktes 2013

Bakgrund: Upptäcktes 2013

Hösten 2013: Länsstyrelsen i Blekinge genomför en utökad provtagning av miljögifter i grundvatten i länet.

November 2013: En första indikation på att det finns kraftigt förhöjda halter av perflourerade ämnen i grundvattnet i Kallinge.

16 december 2013: Brantafors vattenverk i Kallinge stängs. Det kommunala bolaget Ronneby Miljö och Teknik har funnit höga halter av PFAS, ett samlingsnamn för högfluorerade kemikalier, i dricksvattnet. Misstanken väcks att en närliggande brandövningsplats på F17 är utsläppskällan.

Januari 2014: Försvarsmakten inleder ett fördjupat utredningsarbete på F17 och senare konstateras höga halter i grundvattnet liksom läckage ut i Ronnebyån.

20 september 2016: PFAS-föreningen stämmer Ronneby Miljö och Teknik AB (Miljöteknik) vid Blekinge tingsrätt.

27 juni 2017: Tingsrätten beslutar att frågan om vilken lag som ska tillämpas ska hissas upp till Högsta domstolen, som får ta ställning till om prövningstillstånd ska beviljas eller inte.

14 juni 2018: Högsta domstolen fattar beslut om att dricksvatten är en produkt som omfattas av produktansvarslagen.

10 september 2020: Rättegången skulle ha inletts i Blekinge tingsrätt, men skjuts upp till februari sedan kommunen lämnat in nya bevis.

2 mars 2021: Efter elva förhandlingsdagar avslutas rättegången i tingsrätten. Den 13 april kommer rätten med sin dom.

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons