Lokal debatt SkD

Debatt: Vi glömmer inte människorna på Vipeholm

På Vipeholm fanns omkring 1000 patienter. Många av dem blev vanvårdade och borde i efterhand få en ursäkt, menar företrädare för DHR.
Foto: TT
Lokal debatt SkD
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det behövs både ett erkännande av övergreppen i det förflutna och ett hopp om framtiden. Därför bör staten be tidigare institutionsintagna om ursäkt och samtidigt påbörja arbetet med att göra FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning till lag.

DHR arbetar för att alla de människor med funktionsnedsättning som placerades på Vipeholmsanstalten och andra institutioner ska få en offentlig ursäkt från staten. Den 10 mars arrangeras ett riksdagsseminarium i frågan, där institutionsvården förr och LSS-boendena i dag lyfts fram. DHR kommer också att träffa socialministern för att förklara varför en ursäkt behövs.

Det är viktigt att vi inte släpper frågan och än en gång låter den falla in i historiens skuggor. Institutionsvården är nämligen en del av Sveriges historia som sällan berättas. Än i dag tystas vittnesmål ned och tas inte på allvar, och det blev därför stor uppmärksamhet när Sveriges Radio sände dokumentärserien om Vipeholmsanstalten hösten 2020. Äntligen fick de utsatta människorna en röst, till slut sattes deras lidande i blixtbelysning.

När Vipeholmsanstalten var som störst på 1950-talet fanns där plats för tusen patienter. De människor som var intagna där skulle i dag benämnas som personer med intellektuell funktionsnedsättning. På den tiden kallades de för sinnesslöa, obildbara idioter som ansågs ligga samhället till last.

Många tror att det som skedde på Vipeholmsanstalten var ett hemskt undantag, men så är det inte. Under 1900-talet fanns det många anstalter och institutioner runt om i Sverige som var hem för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar.

Alla de människor som sattes på dessa institutioner och deras familjer förtjänar en offentlig ursäkt. De behöver få upprättelse och erkännande och bli lyssnade på. Hur en ursäkt och ett erkännande skulle gestaltas spelar mindre roll; staten skulle kunna skapa en offentlig plats för de människor som varit utsatta, ett museum eller en minnesplats. Att det görs är det viktiga. Men lika viktigt är att samtidigt förhindra att något liknande sker igen. I dag byggs det återigen nya boenden för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Det kan vara LSS-boenden för barn eller gruppboenden för vuxna, naturligtvis mycket bättre än forna tiders institutioner – men det är fortfarande institutioner, om än i modern form. Där sätts gruppens behov och personalens vilja före individens behov och önskemål, och individen har inte alltid möjlighet att bestämma över sin vardag eller sin hemmiljö. Orsaken är att det inte anses viktigt, ekonomiskt hållbart eller möjligt resursmässigt. Hemmet ska vara individens trygga plats, men alltför ofta framkommer det att människor far illa på boenden runtom i landet.

DHR menar att de övergrepp som har begåtts har sin grund i att alla människor inte anses ha lika värde eller lika rättigheter. Trots att Sverige har skrivit under och ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterföljs den inte. Därför är det viktigt att Sverige nu går ett steg längre och gör konventionen till svensk lag.

Om staten ber tidigare institutionsintagna och deras familjer om ursäkt och samtidigt påbörjar arbetet med att göra konventionen till lag, ger det både ett erkännande av kränkningarna i det förflutna och hopp om framtiden.

Carolina Nordbeck, ordförande, DHR Skåne läns distrikt

Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet

Debatt

Höghastighetståg bra för Skåne

Illustration av station för höghastighetståg
Debatt
Lokal debatt SkD
Lokal debatt Nsk
Debatt Höghastighetstågen är bra för Skåne, skriver fyra profilerade miljöpartister.

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Nya stambanor för höghastighetståg möjliggör hållbart resande och knyter ihop de södra delarna av vårt land. Det är en satsning som gynnar hela Skåne.

Klimatkrisen är akut. I Sverige står trafiken fortfarande för en stor del av utsläppen. Att minska trafikens utsläpp är en högt prioriterad fråga för Miljöpartiet. För att minska utsläppen i tillräckligt hög takt måste transporter flyttas från väg och flyg till järnväg. Politiken bör skapa bättre förutsättningar för klimatsmart resande, som kopplar ihop Sverige – och Europa.

Järnvägen har en otroligt viktig roll att spela i klimatomställningen. I dag är det trångt på spåren i Sverige. Vi behöver öka kapaciteten. Att bygga järnväg är en långsiktig investering. När den byggs ut bör vi därför satsa på moderna och snabba tåg, istället för att låsa fast oss i omodern teknik. Nya stambanor för höghastighetståg skapar dessutom goda förutsättningar för den regionala trafiken, eftersom kapacitet frigörs på banor som redan finns. Vi miljöpartister vill också bygga ut och rusta upp järnvägen i hela landet. Höghastighetståg kombinerat med andra viktiga järnvägsinvesteringar kommer innebära att det blir enklare och smidigare att resa på ett hållbart sätt.

Skåne är en flerkärnig region. Det gör att det är otroligt viktigt med bra, snabb och kapacitetsstark infrastruktur. Höghastighetståg gör det enklare för alla skåningar att nå exempelvis Jönköping eller Stockholm snabbt. Så sätt blir det enklare för alla skåningar att leva klimatsmart.

Höghastighetståg är inte bara bra för klimatet, det underlättar människors vardag och bidrar till större arbetsmarknadsregioner, vilket gynnar hela Skåne. Att bygga banor för höghastighetståg gör det också möjligt att koppla ihop Sverige med Europa.

Nya stambanor för höghastighetståg skulle dessutom underlätta underhåll av järnvägen och förbättra förutsättningarna för järnvägstrafiken. När det är trångt på järnvägen är det svårt att genomföra nödvändigt underhåll.

Ekot rapporterade 6 oktober om kritik som inkommit under Trafikverkets samråd för sträckan Lund-Hässleholm. En kritiker menade att de nya banorna kommer att bli som en Berlinmur genom Skåne. Berlinmuren var en symbol för förtryck och ofrihet. Syftet med höghastighetståg är det motsatta. Miljöpartiet vill att människor ska mötas utan att klimatet och våra livsvillkor försämras. Att öka kapaciteten på järnvägen och korta restiderna ökar människors frihet!

En invändning som lyfts fram är att nya banor skulle innebära sämre framkomlighet i landskapet och innebära ingrepp i naturen. Att hantera framtidens transporter genom att bygga motorvägar innebär mycket större negativa konsekvenser. Motorvägar tar större yta i anspråk än järnväg och innebär därmed ett större ingrepp i naturen. Ett dubbelspår på järnväg motsvarar 15 filer bilväg. Dessutom är det möjligt att minska intrånget i naturen och barriäreffekter genom att bygga stambanorna på så kallade landskapsbroar.

Självklart innebär alla byggprojekt klimatpåverkan under byggtiden. Men till skillnad från utbyggnad av motorvägar leder höghastighetsjärnväg därefter till minskade utsläpp. Klimatnyttan under hela järnvägens livslängd kommer vara mycket större än klimatpåverkan under byggtiden. I bästa fall blir projektet klimatneutralt redan 4 år efter att trafiken startat. Därefter kommer banorna för höghastighetståg att generera klimatnytta i över 100 år!

Nya stambanor för höghastighetståg vore en bra investering för Skåne. Det skulle underlätta klimatsmart resande, förbättra arbetspendlingen i regionen och bidra till en större arbetsmarknadsregion. Höghastighetståg ökar människors frihet! Det skapar förutsättningar att ställa om transportsektorn och kopplar ihop Skåne med resten av Sverige och Europa.

Axel Hallberg,

riksdagsledamot och trafikpolitisk talesperson (MP)

Mätta Ivarsson,

gruppledare, Region Skåne (MP)

Karin Svensson Smith,

oppositionsråd, Lunds kommun (MP)

Dolores Öhman,

gruppledare, Hässleholms kommun (MP)

Lokal debatt Nsk

Debatt: Enklare vaccination för äldre

Inför ett liknande vaccinationsprogram för äldre som för barn, föreslår SKPF pensionärerna.
Foto: Eugene Hoshiko
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

I dag finns inget nationellt vaccinationsprogram för äldre i Sverige. Med pandemin har vikten av vaccination hamnat i fokus på ett sätt som saknar motstycke. Trots detta har Sverige låg täckningsgrad för vaccinationer på drygt 50 procent för personer 65 år och äldre, jämfört med WHO:s målsättning på 75 procent.

Mycket är positivt i Sverige när det gäller vaccination. Förtroendet för barnvaccinationsprogrammet är högt. Sverige har en av de högsta täckningsgraderna i världen när det gäller barn. Nu är det dags att förbättra vaccinationstäckningen för andra grupper. Ingen region når upp till WHO:s mål om 75 procent vaccinerade mot influensa. Sverige ligger i snitt på 50 procent för personer över 65 år och ännu lägre för övriga riskgrupper. Täckningsgraden för pneumokockvaccin är troligen mycket lägre då det saknas data för den typen av vaccin.

Sedan 2016 finns ett färdigutrett förslag till vaccinationsprogram från Folkhälsomyndigheten. Ingenting har hänt. Folkhälsomyndigheten rekommenderade regeringen att ge alla äldre och riskgrupper tillgång till vaccin kostnadsfritt och oberoende av region. På så sätt blir sjukvården mer jämlik.

Därför föreslår vi ett liknande allmänt nationellt vaccinationsprogram som för barn, anpassat för äldre mot pneumokocker, influensa och bältros. Det minskar smittspridning och lidande och är samhällsekonomiskt effektivt. Frånvaron av infektioner minskar i sin tur användningen av antibiotika – minskad antibiotikaresistensen bör vara en prioriterad fråga för alla.

I Danmark finns sedan ett år ett kostnadsfritt vaccinationsprogram för äldre, där reformen underlättat arbetsbördan i sjukvårdssystemet under pandemin.

Ett införande av ett nationellt vaccinationsprogram för äldre gör att hela landet får en fungerande infrastruktur för kallelser, genomförande av vaccination och uppföljning – på samma sätt som för barnvaccinationsprogrammet. Hög vaccinationstäckning innebär ökat skydd för hela befolkningen, vilket frigör resurser inom vården.

Vi föreslår att allmänna samlingslokaler används på landsbygden för vaccination, så äldre slipper resa långa sträckor. Det ska vara lätt att ta sig till vaccinationsplatsen.

Alla oavsett digital kunskap eller Bank-ID ska känna trygghet, kunna boka vaccinationstid och tala med en människa i vården. Vårdcentralerna, 1177 Vårdguiden ska vara lättillgängliga och ha bemannad service.

Kravet på ett nationellt vaccinationsprogram skulle enligt vår mening vara en vinst för både enskilda och samhället samt därmed väl motiverat.

Karl-Erik Oredsson, Distriktsordförande SKPF Pensionärerna Skåne

Liza di Paolo-Sandberg, Förbundsordförande SKPF Pensionärerna

Lokal debatt Nsk

Debatt: Många skåningar för tunga för att åka ambulans

Alltfler tunga patienter och tyngre utrustning skapar problem för ambulanspersonalen.
Foto: Johan Nilsson/TT
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

För att kunna rädda fler liv utrustas ambulanser med allt mer utrustning. Tyvärr riskerar den utrustningen, i kombination med att hela fem av tio skåningar är överviktiga, leda till att ambulanser blir överlastade och därmed en trafikfara. Lättare ambulansutrustning behövs för att öka säkerheten för patienter, ambulanspersonal och andra trafikanter, skriver Anders Gustafsson, vd på Mirola.

Både skåningarna och utrustningen i ambulanserna blir allt tyngre. Enligt Folkhälsomyndigheten är i dag fem av tio skåningar överviktiga. Att en patient är överviktig ska självklart inte vara ett hinder för att den ska få åka med i en ambulans när olyckan har inträffat och akut vård behövs.

Om ambulanspersonalen och patienten är medelviktiga, alltså väger 75 kilo, blir vikten för enbart dem och utrustningen i normalfallet 475 kilo. Det är långt över den tillåtna lastvikten för många ambulanser, som har en maxgräns på omkring 400 kilo, och innebär därmed en trafikfara.

För att kunna ge bästa möjliga vård krävs att ambulanser är välutrustade, vilket ställer krav på att utrustningen är väldesignad och väger så lite som möjligt. Att då exempelvis byta ut en syrgasutrustning som väger 20 kilo mot en modern som bara väger 1,5 kilo gör att patienter och anhöriga i högre grad kan åka ambulans utan att maxvikten överskrids.

Tung utrustning innebär inte bara en trafikfara, den utgör också ett arbetsmiljöproblem för blåljuspersonal. Att minska på vikten för den utrustning som ibland ska bäras upp flera våningar är en långt mer hållbar lösning än att kräva att alla ambulansförare ska ta körkort för tyngre fordon, eller att anhöriga får ta egen transport till sjukhusen.

För att öka säkerheten och samtidigt rädda fler liv bör politikerna i Region Skåne:

1. Ställa höga krav på viktreserven i ambulanser vid upphandlingar, det vill säga den viktdifferens som är kvar mellan en fullt utrustad ambulans och ambulansens maxvikt.

2. Byta ut tung och otymplig utrustning. Mindre och lättare utrustning både ökar säkerheten och gör plats i ambulansen för mer moderna högteknologiska lösningar.

3. Utvärderar utrustningen som används utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det är av yttersta vikt att minska antalet arbetsrelaterade skador, så som nack- och ryggskador, till följd av tung och otymplig utrustning.

Överbelastade ambulanser är en trafikfara och tung utrustning ett arbetsmiljöproblem. Politikerna i Region Skåne behöver snarast se över hur utrustningen i ambulanserna kan moderniseras.

Anders Gustafsson, Vd, Mirola

Lokal debatt Nsk

Misslyckad privatisering

Högstadieelever.
Foto: JESSICA GOW / TT
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Lokal debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Flera moderater föreslår att utbyggnadstakten av fängelseplatser skulle kunna öka genom att privata aktörer, i likhet med vård och skola tillåts driva verksamheten. Och analogin är slående, för de som tycker att privatiseringen av vård och skola blivit lyckad.

Privatiseringen var ursprungligen en besparingsidé. En grupp nationalekonomer fick i uppdrag av statsministern att föreslå åtgärder för att lösa en mycket svår ekonomisk kris. Ett förslag gick ut på att spara i den offentliga sektorn genom att utsätta den för konkurrens. Men nationalekonomers prognoser blir inte alltid rätt och inte heller har de specialkunskaper inom medicin och pedagogik. Det är därför vi har politiker som ska väga in olika aspekter och styra upp det som blir fel.

Innovationer uppkommer normalt i konkurrens, där dåligt icke bärkraftigt slås ut, men detta är något helt annat. Att få betalt från det allmänna oavsett resultat för tankarna till gamla Östeuropa.

Besparingsarbetet lanserades som en frihetsreform, med sådan framgång att nästan alla partier numera anammat systemet. Detta trots att vård och skola som är skattefinansierade samhällsinsatser, med mål att ge mest till dem med störst behov, i detta system istället ger mest till dem som vet bäst.

Traditionell marknadsekonomi, med dels en skattefinansierad sektor som styrs av politiker och dels ett näringsliv som måste göra vinst för att överleva, verkar under helt olika förutsättningar med olika regelverk. När man adderar en tredje finansiell gren som är en hybrid av de båda andra, uppstår per automatik intressekonflikter.

Privatiseringen har lett till att många beslutsfattare råkat hamna på oförenliga poster. Att då inta politiska ställningstagande som utmanar dessa starka ekonomiska krafter, är naturligtvis inte helt bekvämt. Om då samtidigt månadslönen är knuten till partilinjen förstår man att ängsliga politiker hukar sig i sina partiers mainstream. Det förklarar också åsiktsskillnaden mellan politiker och professionerna.

På skolområdet ska vi ha ett system som ger möjlighet att vara bra för alla grundskolebarn och inte bara för dem med ambitiösa föräldrar. Även barn till föräldrar utan tid, utan kunskap, barn till dåliga föräldrar och barn utan föräldrar ska ha en bra skolgång.

Bäst skolgång har elever som i sin vardag får träffa barn med olika bakgrund och denna mix kan varken boendet eller föräldrarna skapa. Det finns inget annat sätt att få ordning på alla grundskolor än att systematiskt gruppera om eleverna.

Valfriheten är lika illa som det sammanhållna högstadiet, en del klarar sig bra, men väldigt många faller igenom. När nu så många debattörer i och utanför skolan spyr sin galla över rådande system, blir man häpen över att de alla avslutar sina långa inlägg med att de inte är emot valfrihet. Alla dåliga erfarenheter som radas upp emanerar från det fria skolvalet och upplägget med skolpeng.

Nu krävs:

1. Att staten tar befälet över hela grundskolan, som ska vara likvärdig och lyder under en pliktlag.

2. Att det fria skolvalet och skolpengen avvecklas inom grundskolan.

3. Att man överlåter till myndigheten att placera ut eleverna för optimal blandning, i grundskolan.

4. Att man nivågrupperar och differentierar alla högstadieskolor med grupper/linjer som går fram olika fort och med olika mycket inslag av praktiska och estetiska ämnen, för att kunna möta alla elever.

5. Att ämbetsmannaförtroendet för lärarnas professionalitet upprättas genom ändamålsenlig krävande utbildning, god service av bland annat lärarassistenter, god arbetsmiljö, bra lön och tillit istället för New Public Management.

Med detta kan svensk grundskola få den ställning i samhället som alla efterfrågar. Det finns trots allt en minsta gemensamma åsikt om hur skolan ska fungera för alla barn i Sverige, även om just mitt barn naturligtvis är viktigast.

Rickard Nordström

Lokal debatt Nsk

Studenterna förtjänar ett högskolepedagogiskt lyft

Lunds universitet.
Foto: Arkivbild
Lokal debatt Nsk
Lokal debatt SkD
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Det har under det senaste året gjorts stora satsningar inom utbildningssektorn för att motverka arbetslöshet och stimulera omställningen under coronapandemin. Fokus har framförallt varit på livslångt lärande och Lunds universitet har varit en självklar del i satsningarna. Satsningarna på livslångt lärande är bra, men Lunds universitets studentkårer vill uppmärksamma att det saknas fokus på högskolepedagogisk utveckling och kräver nu ett ordentligt omtag i frågan, både nationellt och lokalt. Vi vill inte se fler utredningar, vi vill se åtgärder som visar att såväl regeringen som Lunds universitet tar frågan om högskolepedagogisk utveckling på allvar. Det kan inte bara vara vi studenter som tycker att framstående forskare ska bidra till inte bara dagens forskning och utveckling, utan också morgondagens?

God pedagogik är, märkligt nog, inte en självklar del av utbildningen på högskolenivå. Föreläsare och lärare kan vara framstående forskare men helt sakna verktyg för att förmedla den kunskapen. Lunds universitet har i tjugo års tid kämpat med brister med den högskolepedagogiska utvecklingen, men trots det är frågan fortsatt lågt prioriterad. 2015 gjordes ett tappert försök genom en omorganisation som tyvärr inte uppnådde önskat resultat, och 2020 gjordes till slut en omfattande utredning med åtgärder som var tänkta att sättas i verket innan årsskiftet. Så blev det inte. Istället lades ännu en utredning på hyllan, och Lunds universitet fortsatte att bortse från behovet av att höja den undervisande personalens kompetens, trots studenternas påtryckningar. Den låga prioriteringen av högskolepedagogisk utveckling påverkar allvarligt kvaliteten hos högre utbildning. Det förefaller för oss ironiskt med omfattande nationella utbildningssatsningar för livslångt lärande, när satsningar på lärandet i sig uteblir.

SUHF har sedan 2016 ett nationellt mål på 10 veckors högskolepedagogisk utbildning. Lunds universitet satte för sig själva upp samma målsättning redan år 2003. Det har snart gått tjugo år sedan dess, men än har vi inte sett beslut som skulle leda till att målen uppnås. När coronapandemin fick ett grepp om Sverige visades behovet av pedagogisk utveckling ännu tydligare. En stor del av den undervisande personalen saknar dessutom grundläggande digital kompetens, vilket under det gångna året för vissa studenter sänkt utbildningens kvalitet och påverkat deras möjlighet till rättssäker examination. En inscannad pdf med lärarens anteckningar kan inte ersätta en föreläsning. Examination där examinatorn varken klarar av att själv använda eller förklara examinationsverktygen skapar inte förutsättningar för rättssäker examination. Men det är inte bara den enskilda studenten som påverkas. Brister i den pedagogiska kompetensen hos lärare riskerar leda till lägre genomströmning där färre tar examen, försämrad konkurrenskraft för svenska studenter och sämre rykte för svenska lärosäten på den internationella arenan. Utbildning som strävar efter att vara i världsklass måste se till att även utbildningen lever upp till den ambitionen.

Det är för oss förbluffande hur universitet med excellent forskning och miljonsatsningar på forskningsprogram och forskningsinfrastruktur inte förstår att högskolepedagogisk förmåga inte kommer gratis. Det förvånar oss också att de satsningar som Sverige gör på forskning och utbildning inte kommer med krav på att den kunskap som genereras ska förmedlas med de mest effektiva och moderna metoderna. Vid Lunds universitet kräver därför studenterna obligatorisk utbildning i digitala verktyg för all undervisande personal. På en högre nivå vill vi uppmärksamma den här för oss så påtagliga och mycket allvarliga bristen. Vi ser ett akut behov av att nationellt stärka kunskapsutvecklingen och den vetenskapliga grunden för det högskolepedagogiska området och uppmanar regeringen att omgående vidta åtgärder.

Högkvalitativ forskning är fantastiskt och viktigt, men för studenten spelar det i undervisningssituationen ingen roll om universiteten är fulla av excellenta forskare, kan de inte föra vidare sin kunskap blir det inte mycket värt ändå. Lunds universitet vill vara ett universitet i världsklass som förstår, förklarar och förbättrar vår värld och människors villkor. Det är dags att universitet dammar av sin egen målsättning om tio veckors högskolepedagogisk utbildning, för utan adekvat pedagogisk förmåga är det faktiskt svårt att förklara något alls.

För Lunds universitets studentkårer

Malin Bruce, Ordförande

Ella Sjöbeck, Vice ordförande

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awisee

Gör skillnad med Miljonlotteriet!

Miljonlotteriet Det är på alla håll i världen som det händer en hel del i dagsläget och det finns massor av människor som gör vad de kan för att hjälpa till. IOGT-NTO är rörelsen som står bakom Miljonlotteriet och de är särskilt inriktade på barnen som växer upp i svåra hemförhållanden.

Genom att spela på skraplotter och bingo på Miljonlotteriet så är man samtidigt med hjälper utsatta människor att klara av vardagen. När det händer saker i vårt samhälle så är det ofta barnen som får ta smällen och det är just detta som föreningen riktar in sig på som mest. Varje år anordnar IOGT-NTO möjligheten för barn att delta på bland annat läger och en hel del andra evenemang som skapar minnen för livet för många barn som växer upp i tunga hemförhållanden.

Kontoret ligger i Mölnlycke och nyligen valde Miljonlotteriet att satsa mer digitalt med sin marknadsföring. Detta ledde till betydligt bättre försäljning av lotter, men därmed slutade de helt med att marknadsföra sig via telefon. När detta hände så var det många som fick bluffsamtal som påstod sig vara Miljonlotteriet som ville att du skulle dela kontouppgifter så att vinst kunde betalas ut. Du kan läsa mer på Bingomania om Miljonlotteriet eller i Miljonlotteriets pressrum. I samband med att de digitaliserade gick lotteriet ut med varningar till sina spelare om dessa bluffsamtal, men tyvärr så var det trots det flera som blev lurade av bedragarna.

Vinst även vid nitlott

Eftersom att alla köp på lotter bidrar till många goda ting, så kan du oavsett vinst eller förlust känna dig som en vinnare. Man kan prenumerera på Miljonlotteriets skraplotter genom att beställa lotter på deras hemsida. Man kan dessutom registrera sina nitlotter för en extra dragning och då får man en ny chans att vinna. Du kan välja att få lotterna hemskickade så att de kan skrapas för hand. Idag är det många som väljer att skrapa sina lotter digitalt, då det anses både mer klimatsmart och många tycker att det är smidigt att kunna göra på det viset.

För att man ska kunna vinna på någon av lotterna så behöver man skrapa fram 3 likadana symboler eller siffror. Många föredrar att spela på just skraplotter på grund av att man får veta vinsten direkt och för att det också är spännande att skrapa. Miljonlotteriet skänker en hela sitt överskott till IOGT-NTO och har skänkt flera miljarder sedan år 2000. Syftet är att hjälpa utsatta barn och vuxna i Sverige. Bland lotteriets kampanjer så finner du många hjärtevärmande arbeten som du får vara en del av. Varje såld lott gör skillnad för någon av de hundratusentals både barn och vuxna som far illa på grund av alkohol och droger i Sverige.

Lokal debatt Nsk

Företag är ett måste för att Skåne ska klara krisen

Lokal debatt Nsk
Skåne
Lokal debatt SkD
Debatt

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

Den utveckling vi nu ser med ökad smittspridning och skärpta restriktioner drabbar företag och jobb både i Skåne och i hela landet. Klokt då att regeringen och samarbetspartierna vill förlänga viktiga krisåtgärder – men det räcker inte.

I en hemställan till regeringen i slutet av oktober tog vi från Svenskt Näringsliv upp tre behov för att inte livskraftiga företag ska gå under. Vi föreslog förlängning av omställningsstödet och möjligheten till korttidspermittering samt amorteringsmöjligheter för de som fått anstånd med skatteinbetalningar.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Lokal debatt SkD

Hörby behöver en omstart

Lars Ahlkvist, med ett förflutet som kommunstyrelseordförande och kommunalråd i Hörby, anser att Hörby behöver en omstart, och anser att SD och M har visat att de inte är dugliga till att leda kommunen.
Foto: arkivbild
Lokal debatt SkD
Hörby
LOKAL DEDBATT HÖRBY

Detta är en debattartikel som uttrycker en personlig åsikt. Den är inte skriven av tidningens journalister.

PREMIUM

Jag fick en broschyr i brevlådan. Två sverigedemokrater fotade snett nerifrån, vilket signalerar överlägsenhet.

Men vad har de att vara överlägsna om? Det gigantiska underskottet? Att chefer strömhoppar, och de som är kvar inte har förtroende för kommundirektören?

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Trygga och trivsamma bostadsområden

Bered väg för trädgårdsstäder, skriver Joakim Henriksson, vd för Obos Sverige.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Opinion
Lokal debatt SkD
DEBATT

De flesta svenskar vill bo i eget hus. Kommuner i Skåne som upplåter mark till enfamiljshus kan öka trivseln för sina invånare utan att bostadsförsörjning eller klimatmålen blir lidande.

Sju av tio svenskar vill bo i eget hus, ändå fokuserar byggandet i dag i stor utsträckning på förtätning och flerbostadshus. Det skriver Kristdemokraterna i Svenska Dagbladet och presenterar en vision om att skapa en ny egnahemsrörelse. KD river också välkommet ned felaktiga föreställningar om att satsningar på enfamiljshus skulle kräva för mycket mark, bli dyrt eller vara dåligt för miljön.

Ambitionen att värna villabyggandet är riktig, småhus som fler har råd med är ett reellt behov i samtliga Sveriges kommuner. Med det sagt, får målet inte vara att rulla ut stora, så kallade villamattor. Villorna bör istället vara del av en bebyggelse där både en- och flerfamiljshus får plats. Så kallade trädgårdsstäder, det vill säga bostadsområden med en blandning av ägande-, bostads- och hyresrätter, ger både ökad trivsel och trygghet eftersom de främjar möten mellan människor från olika delar av samhället.

De förslag som KD lägger fram – slopade amorteringskrav och fortsatt skattefrihet på fastigheter – går i helt rätt riktning, men vi behöver mer. För oavsett vad Kristdemokraterna eller andra partier i riksdagen tycker har vi sedan 1990-talet inte längre någon statlig bostads- eller byggpolitik i Sverige. På sikt vill vi gärna se en långsiktig partiöverskridande bostadspolitik där spelreglerna är tydliga.

I väntan på en nationell bostadspolitik är det dock kommunpolitikerna som sitter på nycklarna för att vi ska kunna säkerställa en varierad bebyggelse. För varken lagstiftning eller regelverk hindrar kommunerna från att planera för trädgårdsstäder. Enformiga bostadsområden är snarare resultatet av många kommunernas normer och förhållningssätt. Vi vill därför gärna se att Skånes kommunpolitiker agerar genom att:

koncentrera resurserna till de strategiska planfrågorna – var det ska bebyggas och med vilken sorts bostäder – för att säkerställa en blandad bebyggelse prioritera trygghet och trivsel när nya bostadsområden planeras

samordna med andra kommuner för att tillämpa byggreglerna på ett enhetligt sätt

underlätta för bostadsbyggare som utvecklar blandade bostadsområden

prioritera entreprenörer som bygger industriellt i trä, en byggmetod som kostnadseffektivt säkerställer likvärdiga byggnader och bidrar med minskad klimatpåverkan.

Genom att bereda väg för trädgårdsstäder kan Skånes kommunpolitiker öka trivseln och tryggheten, utan att försumma bostadsförsörjningsansvaret eller klimatmålen.

Joakim Henriksson, vd för Obos Sverige där Myresjöhus och Smålandsvillan ingår.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL