Riksdagen sätter tidsgränser för häktade

– Vi har haft många turer, dubbla remissvändor och är nu övertygade om att tidsgränser behövs både för barn och vuxna, säger Fredrik Lundh Sammeli, socialdemokrat och ordförande i riksdagens justitieutskott, till TT.

– Jag bedömer att det finns en klar majoritet för det här. Men det ska heller inte försvåra för rättsprocessen eller att man ska behöva släppa människor som skulle behöva vara häktade, säger Lundh Sammeli.

Han ser framför sig att riksdagen uppmanar regeringen att noga följa effekterna av tidsgränserna. Det ska finnas en möjlighet att förlänga häktningar bortom tidsgränserna, men åklagare och polis har uttryckt oro för att skälen för att göra det blir för strikta. Regeringen ska få i uppdrag att följa hur denna ventil fungerar.

Enligt Lundh Sammeli står, förutom regeringspartierna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Liberalerna bakom förslaget. Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill inte ha några tidsgränser alls, en ordning som i princip gäller nu.

– Det här är den fjärde positionen regeringspartierna och de som stödjer dem tar på ett år. De spelar bingo i en av de mest avgörande rättspolitiska frågorna just nu, säger Johan Forsell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna.

Han anser att det är "helt oseriöst" att gå vidare med tidsgränser. Därmed struntar regeringen och majoriteten i utskottet i framförallt Åklagarmyndighetens farhågor att det kan försvåra brottsutredningar om misstänkta behöver släppas vid en viss tidpunkt.

Talet om bingo syftar på att det är flera olika förslag om gränser för tid i häkte som utskottet har laborerat med sedan regeringens proposition om effektivare häktningar och minskad isolering. Bakom förslagen ligger att Sverige sedan lång tid kritiseras av internationella organ för långa häktestider, som också innebär att en person skärs av från omvärlden i hög grad.

Det är dock relativt sett få häktningar som går över de gränser som utskottet föreslår.

I regeringens proposition föreslogs tre månader för unga och sex månader för vuxna, med möjlighet till förlängning om utredningar drar ut på tiden och det kan försvåra om en misstänkt släpps. Utskottet ändrade, med regeringens goda minne, till tre och nio månader. Det slog dock Lagrådet ned på eftersom utskottet inte hade visat underlag som motiverade att nio månader behövdes.

Utskottet tänkte om och försökte med tre månader för unga och ingen gräns alls för vuxna. Det fick hård kritik, från olika utgångspunkter. Åklagarmyndigheten pekade på att det kan leda till att äldre brottslingar utnyttjar yngre för att begå brott eftersom de riskerar kortare tid i häkte än äldre.

Och nu bestämmer sig utskottets majoritet för att åter gå fram med tre och nio månader.

Lundh Sammeli räknar med justering av betänkandet om några veckor och beslut i kammaren därefter. Det betyder i så fall att förslagen om tidsgränser kommer på plats från den 1 juli.

Lars Larsson/TT