Polis inför rätta för George Floyds död
Den 46-årige George Floyd var obeväpnad när han i maj förra året greps misstänkt för att ha försökt att använda falska sedlar. I ett videoklipp från ingripandet i Minneapolis hörs den handfängslade Floyd upprepade gånger ropa att han inte kan andas. Efter över åtta minuter under Derek Chauvins knä tystnar han.
En privatbeställd obduktion har visat att Floyd dog av kvävning.
Derek Chauvin är åtalad på två dråpliknande punkter (second-degree murder och second-degree manslaughter), men nekar till brott. Nu ska fallet prövas i rätten.
Säkerheten inför måndagens rättegångsstart, då arbetet med att välja en jury inleds, har förstärkts i Minneapolis. Tusentals poliser och soldater kommer att patrullera gatorna för att stävja eventuella nya protester i samband med att strålkastaren återigen riktas mot det uppmärksammade fallet.
"Har inte blivit bättre"
Floyds våldsamma död utlöste chockvågor i världen och har fått många svarta amerikaner att vittna om rasism och polisövervåld i USA. En av dem är Jonathan Rollins, uppväxt i Florida men numera bosatt i Stockholm.
– De här händelserna av polisvåld visar hur livet i USA är för oss svarta och det har inte blivit bättre sedan i somras. Folk har all rätt att vara upprörda, säger han till TT.
Rollins är en många som kommer att följa rättegången med stort intresse. Men det ser ut att bli en utdragen process. De kommande två veckorna kommer en storjury att väljas ut innan rättegången drar i gång på allvar, enligt tidningen The New York Times.
Fler inför rätta
Domen mot Derek Chauvin väntas falla i april och i samband med det kan nya demonstrationer vara att vänta i USA.
– Döms han inte tappar jag helt tilltron till systemet, säger Jonathan Rollins, som anser att åtalspunkterna om dråp är allt för milda.
– Hade jag gjort vad han gjorde hade det säkert klassats som något mer allvarligt.
De tre poliser som höll fast Floyd medan Chauvin satte sitt knä på hans nacke är åtalade för medhjälp. På grund av pandemin kommer deras fall att gå upp i rätten först i augusti.
Ida Vanhainen/TT
Bakgrund: Protesterna mot rasism
USA har det senaste året skakats av protester mot diskriminering och rättsväsendets övervåld mot svarta. På många platser har aktivister krävt att hela polissystemet läggs ned, eftersom de anser att underliggande rasism gör att kåren måste organiseras om. På andra platser har krav på krympta polisbudgetar och mindre befogenheter ställts.
Vissa städer har hörsammat kraven och aviserat lägre polisbudgetar. Monument och statyer av ledare som anses ha haft rasistiska åsikter föll, i synnerhet statyer av sydstaternas förgrundsgestalter.
Parallellt har lagar som beskrivs som polisreformer diskuterats i både kongressen och flera delstatsstyren. Ett av president Joe Bidens vallöften var att ta itu med frågan om övervåld mot svarta på allvar.
Här är några av fall av polisvåld mot svarta som har utlöst protester.
13 mars 2020: 26-åriga akutsjukvårdaren Breonna Taylor skjuts ihjäl i tumultet efter att tre poliser slår in dörren till hennes lägenhet i Louisville i Kentucky. Polis hävdar att de tog sig in med anledning av en narkotikautredning men de två personer utredningen kretsar kring är redan gripna.
25 maj 2020: 46-årige George Floyd kvävs till döds under ett polisingripande i Minneapolis. Floyd är obeväpnad när han grips misstänkt för att ha försökt använda falska sedlar. Under ingripandet sitter en vit polisman med knäet på hans nacke i omkring nio minuter innan Floyd blir livlös. Ett filmklipp sprids i sociala medier och väcker fördömanden och avsky.
12 juni 2020: 27-årige fyrabarnsfadern Rayshard Brooks skjuts ihjäl av en polis utanför en snabbmatsrestaurang i Atlanta efter att ha testat positivt i en nykterhetskontroll och försökt fly med ett av polisernas elchockvapen.
23 augusti 2020: Polisen skjuter 29-årige Jacob Blake, inför hans tre barn, med sju skott i ryggen i samband med att Blake ska ha ingripit i någon form av konflikt i en bostad. Blake överlever men blir delvis förlamad.
