Lagfarter Nsk

96 kvadratmeter stort hus i Sibbhult sålt

Kategorier:
Lagfarter Nsk
Lagfarter Nsk 1 020 000 kronor fick Ahmed Jarjour, 48, och Hadil Trapolsia, 39, boende på Lille Mats Väg 10 Vån i Sibbhult ge för huset på Lille Mats Väg 10 i Sibbhult. Huset byggdes 1979 och har en boyta på 96 kvadratmeter. Köpet från säljarna Morgan och Lena Nilsson blev klart i mars 2021.

Lite mindre än en kilometer därifrån såldes nyligen ett annat hus, på Källgatan 6. Där landade priset på 595 000 kronor för det 124 kvadratmeter stora huset.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

91:an Karlsson på Malmöbesök

91:an Karlsson och vännen 87:an besöker Malmö i senaste numret av den klassiska serien. Där möter de bland andra Nisse Hellberg och Jalle Lorensson från Wilmer X.
Foto: Illustration: Görgen Kronberg
Kultur och nöje
Serier Mikael Wiehe, Jan Malmsjö, Nisse Hellberg och Jalle Lorensson - alla är det med i senaste numret av serieklassikern 91:an där den välkända soldaten besöker Malmö för en helg.

Nya numret av 91:an Karlsson utspelas helt och hållet i Malmö. 91:an och bästa vännen 87:an vinner nämligen en resa till staden i serien ”Storstadsweekend”. Bakom seriefigurernas Malmöbesök står 91:an-författaren Pidde Andersson som bodde i Malmö i 10 år.

– "Storstadsweekend" är en klassisk fars med förvecklingar och oväntade vändningar. Malmö är en stad som sällan förekommer i tecknade serier, men här får staden chansen att visa upp sig i all sin prakt. Det äts falafel, alla heter Möller, och den ständiga avskedsfrasen är "Sä'r vi!", berättar Pidde Andersson i ett pressmeddelande.

Äter falafel

Under 91:ans och 87:ans vistelse i Malmö äter de bland annat falafel på Möllevångstorget, dricker drinkar på Malmö Skybar, passerar biografen Spegeln och stannar till vid Rådhuskällaren.

Även ett gäng välkända Malmöprofiler dyker upp - från Mikael Wiehe och Jan Malmsjö, till Ullabella från Solstollarna. Och på en parkbänk sitter Nisse Hellberg och Jalle Lorensson i Wilmer X. Dessutom pryds omslaget till tidningen av skulpturen Optimistorkestern.

Alla heter Möller

Inspirerad av ord som ”mölla” och det klassiska efternamnet ”Möller” bestämde sig Pidde Andersson för att alla Malmöbor i serien ska heta Möller. Något som skapar en del förvirring och missförstånd för 91:an och 87:an ...

”Storstadsweekend” är tecknad av den Malmöbaserade serieskaparen Görgen Kronberg och finns att läsa i 91:an nr 9-10 som finns ute från och med den 15 april.

Kultur och nöje

Turkisk domstol friger Ahmet Altan

Den turkiske författaren och journalisten Ahmet Altan ska friges efter att ha suttit fänglad i fyra år. Arkivbild.
Foto: Heiko Junge/NTB
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den turkiske författaren Ahmet Altan ska enligt ett turkiskt domstolsbeslut friges efter att ha suttit fängslad i mer än fyra år för sin påstådda inblandning i det misslyckade kuppförsöket 2016.

Beslutet om frigivandet kom en dag efter Europadomstolen ECHR:s slagit fast att åtalet mot Ahmet Altan saknar grund.

71-årige Ahmet Altan är en av Turkiets mest lästa författare. Han fängslades 2016 för att under en tv-intervju ha stött upproret genom att "sprida subliminala meddelanden till allmänheten" och tvingades sitta frihetsberövad i tre år innan han 2019 dömdes till tio års fängelse.

Altan själv har hela tiden nekat till anklagelserna som han menar är ”groteska”.

En rad svenska kulturpersonligheter har uttryckt sitt stöd för den fängslade turkiske författaren och journalisten. I ett upprop som sampublicerades i Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Journalisten i februari krävde 17 namnkunniga personer att Altan omedelbart skulle friges.

I förra veckan släpptes hans utsmugglade fängelsememoarer "Jag kommer aldrig mer se världen" på svenska.

Ekonomi

Så här ser satsningarna ut

Ekonomi
Ekonomi Vårändringsbudgeten innehåller en rad åtgärder – de flesta med koppling till pandemin. Till exempel får vården, företagen och kollektivtrafiken mer pengar, men även landsbygden, klimatet och rättsväsendet.

Jobb- och utbildningspaket för unga, 1,8 miljarder kronor

Mer resurser till testning och smittspårning, 1,65 miljarder

Merkostnader i vården för covid-19 och till uppskjuten vård, 2 miljarder

Mer till vaccininköp, 1 miljard

Förstärkning till regioner för vaccineringar, 700 miljoner

Undantag i sjukpenning på grund av uppskjuten vård förlängs, 330 miljoner

Läkarintygsfri tid till och med dag 14 förlängs, 330 miljoner

Mer till korttidsarbete, 3,2 miljarder

Mer till hyresstöd, 3 miljarder

Matchningstjänster, extratjänster, introduktionsjobb, 448 miljoner

Kollektivtrafik, 1 miljard

Övrigt transporter, 180 miljoner

Landsbygdsprogrammet, 417 miljoner

Undervisningsstöd i skolan, 350 miljoner

Åklagare, Kriminalvården med mera inom rättsväsendet, 250 miljoner

Civilsamhället för pandemiinsatser, 140 miljoner

Mediestöd, 100 miljoner

Stöd till solceller, 250 miljoner

Andra klimatåtgärder, 90 miljoner

Insatser mot våld i nära relationer, prostitution, människohandel, 37 miljoner

Nyligen lämnade regeringen över årets sjätte extra ändringsbudget till riksdagen, bland annat med förlängda krisstöd till företag, förstärkningar av socialförstärkningarna och stöd till kultur och idrott. Den innehöll satsningar på runt 23 miljarder.

Totalt innebär åtgärderna i vårändringsbudgeten plus den extra ändringsbudgeten satsningar på 45 miljarder kronor.

Källa: Finansdepartementet

Kultur och nöje

Fouad Youcefi leder SVT:s nya politiksatsning

Fouad Youcefi leder SVT:s nya inrikespolitiska program 'Politikbyrån'. Pressbild.
Foto: SVT
Kultur och nöje
Kultur och nöje SVT:s nya programsatsning "Politikbyrån" beskrivs som nördigare och med andra infallsvinklar än "Agenda". Programledaren Fouad Youcefi ska guida tittarna genom svensk inrikespolitik, med gäster som inte "levererar politiska floskler".

Som vikarierande korrespondent för SVT bevakade Fouad Youcefi under fjolåret USA-valet och det amerikanska samhällets hantering av coronapandemin. När Kapitolium i Washington stormades tidigare i år var han SVT:s utsände på plats.

Men nu ska korrespondenten på hemmaplan leda programsatsningen "Politikbyrån", som av SVT beskrivs som ett djuplodat program om den svenska inrikespolitiken och samhällsdebatten.

Dramatisk förändring

"Det kan verka som en rejäl omställning att gå från att bevaka ett av de mest dramatiska åren i USA:s moderna historia till att låsa in sig själv i en studio för att snacka svensk politik. Men det är det inte. Det svenska politiska landskapet är inne i en dramatisk förändring, och bakom varje ord från politikerna finns en tanke, en strategi, och ofta en risk", säger Fouad Youcefi i ett pressmeddelande.

Tittarna känner honom kanske främst från SVT:s nyhetssändningar från USA, men Youcefis journalistiska cv innefattar även arbete på bland annat "Uppdrag granskning". Han är dessutom ordförande för Föreningen grävande journalister och nominerades 2014 till Guldspaden.

Om – inte med

I sitt nya arbete på "Politikbyrån" nördar han ner sig inrikespolitiken med olika experter vid sin sida. Tillsammans ska de prata om politikerna och inte med dem.

"Om 'Agenda' tar upp ett ämne på ett sätt – så kan vi ta upp samma ämne, men med ett helt annat perspektiv, en annan ton, och aldrig med gäster som levererar politiska floskler. Det blir ett nördigt program om svensk inrikespolitik", säger Fouad Youcefi.

Oskar Carlsson/TT

Sport

Borås och Östersund upp i rekordstor basketliga

Basketligan för damer utökas från 12 till 14 lag. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Sport
Sport

Damernas basketliga slår nästa säsong rekord i storlek, med 14 lag. Det står klart efter att Borås och Östersund får ta steget upp i högsta serien, efter beslut i Svenska basketbollförbundets styrelse.

"Det är glädjande att damsidan fortsätter att växa, det var inte länge sedan vi gick upp till 12 lag och nu blir det alltså två till. Det är viktigt för basketen att vi får en bred geografisk täckning", säger förbundets generalsekreterare Fredrik Joulamo.

Seriespelet i basketettan avslutades i förtid på grund av coronapandemin och därmed försvann den sportsliga möjligheten för Borås och Östersund att säkra avancemang.

"Det Borås och Östersund presenterade var stabila organisationer med realistiska planer på hur de ska etablera sig på den högsta nivån. Sportsligt var de ju förhindrade denna säsong att kvalificera sig men givet den basketkultur som finns på respektive ort ser vi stora möjligheter för dem att bygga konkurrenskraftiga lag", säger Olle Lundén, tävlingsansvarig.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Kultur och nöje

Få kultursatsningar i vårbudgeten

Kulturarvsverksamheter och hemslöjd får nya pengar i årets vårbudget. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje Kulturarvsverksamheter och hemslöjd får mer pengar i vårbudgeten, som är ovanligt tunn för kulturens del. De miljarder i krispengar som går till en bransch på knä har redan presenterats.

Till de få nysatsningarna i vårbudgeten hör en höjning på 20 miljoner kronor till kulturmiljövården, eftersom pandemin har slagit hårt mot ideella kulturarvsverksamheter. De är viktiga för att bevara och tillgängliggöra det gemensamma kulturarvet i hela landet, enligt kulturdepartementet, och betyder också mycket för besöksnäring och företagande i lokalsamhället.

Pandemin drabbar även slöjdare och kulturhantverkare, och anslaget till hemslöjden höjs med två miljoner kronor. Pengarna ska gå till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och för projekt inom hemslöjdsområdet.

Samtidigt minskas bidraget till allmän kulturverksamhet och internationellt kulturutbyte med 22 miljoner kronor. Men de pengarna uppges inte drabba någon verksamhet och används till satsningar för att mildra de ekonomiska konsekvenser som coronapandemin har betytt för kulturverksamheter.

Det var i början av april som Kulturdepartementet meddelade att det fria kulturlivet ska få ytterligare 1,3 miljarder i krisstöd, och dessutom föreslogs ett nytt evenemangsstöd på 3 miljarder kronor, som dock går till betydligt mer än enbart kultur.

Elin Swedenmark/TT

Ekonomi

Budgetsatsning på 15 000 sommarjobb

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar vårbudgeten i dag.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Ekonomi
Ekonomi Regeringen är bekymrad över arbetslösheten i pandemins spår.
Därför föreslås ett "jobbpaket" bland annat för unga i vårändringsbudgeten.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar regeringens vårändringsbudget för 2021.

Många av förslagen handlar om olika förlängda krisstöd till företag, mer pengar till vården och mer pengar till kollektivtrafik på grund av pandemin.

Sammanlagt innehåller vårändringsbudgeten och den senaste extra ändringsbudgeten åtgärder för 45 miljarder kronor under 2021.

Det mesta av det är känt sedan tidigare.

– Nytt för i dag är ett jobbpaket, säger Andersson.

Fler sommarjobb

Paketet innehåller olika åtgärder, bland annat riktade mot unga. Paketets prislapp är på 1,8 miljarder kronor.

Bland annat gör regeringen bedömningen att unga kommer att ha fortsatt svårt att hitta sommarjobb.

Regeringen vill lägga 180 miljoner kronor på 15 000 fler sommarjobb i sommar.

– Det är inte bra för unga att börja sitt nya vuxna liv i passivitet. man ska jobba eller plugga, säger Andersson.

I vårändringsbudgeten står att unga med socioekonomisk svag bakgrund kan ha sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Delar av tillskottet bör därför riktas särskilt mot denna grupp.

Fler sommarkurser

I vårändringsbudgeten står också att medel tillförs för åtgärder som tillfälligt kommer att öka utbudet av utbildning, exempelvis medel för fler sommarkurser på universitet och högskola, medel för utökning av utbildningsplatser på folkhögskola samt satsningar inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Nya medel föreslås till 6 000 fler platser på sommarkurser på universitet och högskolor. Det innebär att mer pengar också måste skjutas till för studiemedel.

Även folkhögskolor får mer pengar.

Bland satsningarna på jobb finns också mer pengar till så kallade kombinationsutbildningar – yrkesutbildningar som varvas med SFI-studier. Regeringen, C och L lägger 779 miljoner kronor på detta i budgeten.

Känt sedan tidigare är att medel tillförs för att öka långtidsarbetslösas möjlighet att få jobb. Regeringen vill därför tillföra 448 miljoner kronor för matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.

Viss optimism

I måndags presenterade Magdalena Andersson en ny ekonomisk prognos för svensk ekonomi. Och även om regeringen har blivit lite mer optimistisk och räknar med rejäl fart i ekonomin från och med i höst, så är den höga arbetslösheten fortfarande ett stort problem.

I år spås arbetslösheten hamna på 8,7 procent och nästa år 7,9 procent. Särskilt mörkt ser det ut för de unga, utrikesfödda och personer utan gymnasieutbildning.

Tusentals nya långtidsarbetslösa tillkommer nu vecka för vecka. Om inte utvecklingen bromsas sprängs snart nivån 200 000 personer som varit utan jobb i ett år.

Sedan pandemin startade i början av förra året har regeringen och samarbetspartierna lanserat en rad krispaket. Dels för att hantera själva sjukdomen, dels för att rädda jobb och företag som drabbats av pandemin. Totalt handlar det om krisåtgärder för omkring 400 miljarder kronor så här långt. Men då har inte dagens vårändringsbudget räknats in.

Maria Davidsson/TT

Peter Wallberg/TT

Ekonomi

Halvledarjätte går urstarkt

Qualcomm är en av många IT-jättar som behöver enorma mängder halvledare. Arkivbild
Foto: Richard Drew
Ekonomi
Ekonomi

Den taiwanesiska halvledarjätten TSMC rider på den kraftiga efterfrågan på datachips världen över. Vinsten under första kvartalet steg med nästan 20 procent till motsvarande 42 miljarder kronor. Intäkterna steg med 25 procent.

Bland kunderna finns IT-jättar som Apple och Qualcomm. Nyligen meddelade bolagsledningen att man tänker investera 100 miljarder dollar de närmaste tre åren för att möta den ökade efterfrågan på halvledare.

Olle Lindström/TT

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL