GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Hemstaden har förlåtit honom

Det verkar som om Eslöv till slut har förlåtit honom. Den reflektionen gör konstnären Fredrik Larsson - också känd som Fredrik Axwik - när han nu har fått kommunens kulturpris.
Länge förnekade han nämligen sitt ursprung.
Publicerad 26 mars 2021 • Uppdaterad 24 november 2021
Fredrik Larsson har bland annat använt stadens vattentorn i ett av sina konstprojekt.
Fredrik Larsson har bland annat använt stadens vattentorn i ett av sina konstprojekt.
Foto: Håkan Jacobsson

Det hela bottnar i det där gamla epitetet ”Sveriges tråkigaste stad”, som journalisten Hans Ostelius en gång bestod Eslöv med. Även om han senare har påstått att det har han aldrig sagt - han menade Landskrona. Eller Trelleborg. Det finns olika varianter på den historien.

Hur som helst; Fredrik Larsson tillbringade sina första år i denna stad. Alltså Eslöv. Men han kom att växa upp lite annorstädes; i Glumslöv, i Höganäs, i Ängelholm.

– När jag kom till skolan i Höganäs frågade de andra killarna ”Var kommer du ifrån?”.

Nödlögn

Han var rädd att få på flabben, eller åtminstone bli grovt hånad, om han avslöjade att var från Sveriges tråkigaste stad.

– Så jag svarade ”Lund”. Det var ju sant - jag föddes på BB där.

Sedan följde gymnasium och militärtjänst.

– Jag sade fortfarande att jag var från Lund. Det lät ju bra, det är ju en känd stad.

Han började jobba, i Trollhättan. Där fick han samma fråga. Nu var han i 25-årsåldern och tyckte att det fick vara nog:

– Jag tänkte: Nu säger jag som det är. Nu tar jag striden!

Så han svarade att han var från Eslöv. Och möttes av noll hån.

– Där hade jag ljugit i onödan i en massa år.

Saabjobb

Att Fredrik Larsson hamnade i Trollhättan berodde på att han åkte till England och råkade träffa en flicka från Grästorp, bara ett par mil från Saabstaden.

Och det var på Saab han började arbeta och där han blev kvar ett bra tag, även om det tog slut med tjejen från Grästorp rätt snart efter flytten norrut. Han började med att bygga bilar och blev efter ett år illustratör, hade hand om framställning av verkstadshandböcker.

Han hade ett liknande arbete på Volvo i Göteborg, han arbetade en tid i reklambranschen och ägnade sig också åt journalistik.

Fredrik Larsson har tillbringat många arbetsår i den västsvenska bilindustrin, på både Saab och Volvo.
Fredrik Larsson har tillbringat många arbetsår i den västsvenska bilindustrin, på både Saab och Volvo.
Foto: Håkan Jacobsson

Han bodde hela tiden i Trollhättan, pendlade till sitt konsultjobb på en webbyrå i Göteborg när it-bubblan sprack strax efter millennieskiftet.

– Det var första gången jag var arbetslös utan egen vilja. Jag funderade på att börja lite mer med konst.

Han hade studerat oljemåleri hos en konstnär i Trollhättan, först på en kvällskurs, sedan privatlektioner.

Ingen oljemålare

Men han upptäckte att han inte är mentalt disponerad för oljemåleri.

– Det är ju rätt jobbigt. Det tar tid, och jag har ju en ny idé varje vecka. Man ska vänta på att det torkar, man kan aldrig ta ut vad det kostar.

Han hade pluggat konstteori på Valands konsthögskola i Göteborg. Läste på om ljuskonst och ljudkonst.

Han berättar att webbyrån han jobbade på - det här var i slutet på 1990-talet - hade en idé om att dammsuga internet för att se vad andra gjorde:

– Så skulle vi göra det bättre.

Enklav

Av en slump hittade han Ladonien, det rike som konstnären Lars Vilks utropat på Kullahalvön. Inom gränserna finns hans skapelser Nimis och Arx.

Fredrik Larsson sökte och fick medborgarskap. Han avancerade snabbt till statssekreterare och utnämndes också till Konstminister.

Sedermera har han också blivit Hopp- och konstminister i Ladonien. Det uppdragets mest kända del - eller enda kända del - är att han enligt en viss ritual hoppar i vattnet för att protestera mot tingens ordning. Vilka ting och vilken ordning får åskådarna själva bestämma; de får skriva på listor om vad hoppen ska göras i protest mot.

Han brukar hoppa vid Kullaberg - alltså i Ladonien - någon gång varje år, men han har också gjort vad man skulle kunna kalla statsbesök eller vänortsbesök och berättar att han har hoppat i de stora vattendragen i Sverige, liksom i Finska viken och Stilla havet.

Profilen

Namn: Fredrik Larsson, också känd som Fredrik Axwik

Ålder: 57 år

Yrke: Teknisk informatör, performancekonstnär.

Familj: En dotter

Bor: På gård lite öster om Löberöd.

Aktuell: Har just fått Eslövs kommuns kulturpris.

Men var var vi? Jo, Fredrik Larsson hade alltså blivit av med jobbet.

– Jag hade bott i Trollhättan i 20 år och började längta hem till Skåne.

Att han träffat en kvinna som bodde i Kävlinge och som han skulle ha barn tillsammans med spelade ju också in. De letade efter någonstans att bo och fann en gård utanför Löberöd. Och:

– När vi hade skrivit på papperen upptäckte vi att vi hade hamnat i Eslövs kommun.

Att han missat det är inget att höja på ögonbrynen åt; det är faktiskt inte så självklart om man tittar på kartan.

Revanschchans

Men nu hade han chansen att revanschera sig för sitt förnekande av sitt ursprung. Han började med att förse sin hemstad med identiteter som både badort och vintersportort, han genomförde ljuskonstprojektet Silo, silo:

– Jag skulle göra ett konstverk av Eslöv. Jag fick satt upp starka strålkastare på höga byggnader och de syntes väldigt väl på nätterna.

Han berättar att han fortfarande, sådär femton år efteråt, får uppskattande kommentarer om det evenemanget.

Eiffeltorn

Fredrik Larsson har också sett till att det har byggts ett Eiffeltorn i Eslöv. Liksom en ringmur, ett kallbadhus, en strandpromenad, en pir, ett skeppsvrak.

Han har uppträtt tillsammans med neopunkgruppen Neurobash

Bland annat.

Fredrik Larsson har bland annat sett till att Eslöv fått sitt eget skeppsvrak, regalskeppet Leijonet. Det skedde 2015. På bilden får han hjälp med bygget av Bella Tinghammar.
Fredrik Larsson har bland annat sett till att Eslöv fått sitt eget skeppsvrak, regalskeppet Leijonet. Det skedde 2015. På bilden får han hjälp med bygget av Bella Tinghammar.
Foto: Helena Svensson

Och jo, han har ett ”vanligt” jobb också:

– Jag är tillbaka i mitt gamla gebit. Jag arbetar med teknisk information på Källström Engineering i Eslöv. Vi bygger maskiner åt batteritillverkare, exporterar över hela världen.

Där är han måndag-torsdag. På fredagarna är han tillsyningsman på slottet i Löberöd.

– Sedan försöker jag se om mitt eget hus. Det är en gammal Skånegård; där ska ju snickras och renoveras hela tiden.

Hemligt

Och så ska det byggas något spektakulärt i Eslöv i maj igen, är det meningen.

– Vad det blir har vi inte bestämt, och när vi har gjort det är det ändå hemligt.

Eslöv får helt enkelt se. Det verkar ju i alla fall som om staden tycker att Fredrik Larsson har betalat sin skuld.

Fredrik Larsson Axwik, mars 2021
Fredrik Larsson Axwik, mars 2021
Foto: Håkan Jacobsson
Fredrik Larsson Axvik
Fredrik Larsson Axvik
Foto: Håkan Jacobsson
Håkan JacobssonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.