Annons

Risk för mentala problem efter covid-19

Patienter som haft covid-19 löper en förhöjd risk att drabbas av psykiatriska problem efter infektionen. Ju svårare sjukdom, desto högre är risken.
Publicerad 7 april 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
Att ha fått sjukhusvård, och då framför allt intensivvård, på grund av covid-19 ökar risken för att drabbas av psykisk sjukdom efter att infektionen läkt ut. Arkivbild.
Att ha fått sjukhusvård, och då framför allt intensivvård, på grund av covid-19 ökar risken för att drabbas av psykisk sjukdom efter att infektionen läkt ut. Arkivbild.Foto: Staffan Löwstedt/SvD/TT

Ångest och nedstämdhet, men också stroke och demens, drabbar patienter som haft covid-19 i högre utsträckning, jämfört med patienter som exempelvis haft säsongsinfluensa.

I den aktuella studien, som är den största i sitt slag, har forskare jämfört uppgifter från fler än 230 000 före detta covidpatienter, med drygt 100 000 patienter som haft säsongsinfluensa, och med 230 000 som haft någon form av luftvägsinfektion.

Annons

Resultatet, som nu presenteras i The Lancet Psychiatry, visar att var tredje (34 procent) covidpatient hade fått en psykiatrisk diagnos inom sex månader efter virusinfektionen.

De vanligaste diagnoserna var ångestproblematik (17 procent av patienterna), nedstämdhet (14 procent), missbruk (7) och sömnsvårigheter (5 ).

Liten risk – trots allt

Forskarna, verksamma vid Oxford University i Storbritannien, tror dock inte att mentala problem drabbar var tredje person som insjuknar i covid-19. De patienter som fanns med i det aktuella hälsoregistret, det USA-baserade TriNetX, är ofta patienter som drabbats av svårare sjukdom. En övervägande majoritet av dem som får covid-19 får bara mild sjukdom, och kommer inte med i något register över huvud taget.

Trots det visar undersökningen att risken för en psykiatrisk diagnos är förhöjd efter covid-19, jämfört med andra luftvägsinfektioner, konstaterar forskarna. Jämfört med vanlig influensa handlar det om en riskökning med 44 procent, till exempel.

– Även om den individuella risken för de flesta diagnoser är liten, så kan påverkan på sjukvården och hälsosystemen bli betydande med tanke på storleken av pandemin, säger artikelns huvudförfattare, professor Paul Harrison, till tidskriften.

Tydlig gradient

Därutöver såg forskarna en tydlig gradient. Ju svårare sjukdom, desto högre var risken att drabbas.

Jämfört med en förekomst på 34 procent i hela gruppen, var den 38 procent bland dem som hade vårdats på sjukhus, 46 procent för dem som fått intensivvård och hela 62 procent bland som hade haft delirium (encefalopati) under sin covidinfektion.

Denna gradient fanns även för en rad diagnoser; som hjärnblödning, ischemisk stroke (blodpropp) och demens. Exempelvis drabbades 2,7 procent av dem som hade fått intensivvård och 3,6 procent av dem med delirium av hjärnblödning, jämfört med 0,3 procent bland de covidpatienter som inte hade lagts in på sjukhus. För ischemisk stroke var motsvarande andel 6,9 respektive 9,4 procent, att jämföra med 1,3 procent, och avseende demens var andelen 1,7 respektive 4,7 procent, jämfört med 0,4 procent bland dem som inte vårdades på sjukhus.

– Vår studie tyder på att hjärnsjukdomar och psykiatriska tillstånd är mer vanligt förekommande efter covid-19, än efter influensa eller andra luftvägssjukdomar, även om man tar hänsyn till andra riskfaktorer, säger Max Taquet, en annan av forskarna bakom den aktuella studien.

Av dem som fick en psykiatrisk eller neurologisk diagnos inom sex månader efter covidinfektionen, var det 13 procent som aldrig tidigare hade haft en sådan diagnos tidigare.

Johan Nilsson/TT

TT
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons