Plåtmat ren köksmagi
Räck upp handen alla som älskar att diska! Särskilt kladdiga karotter, slabbiga såsbyttor och ingrodda grytor. Nähä, tänkte väl det. Inte alltid så jättekul.
Det var därför de kulinariska köksgudarna skapade begreppet plåtmat. För sådana som oss. Vi som bara inte pallar att ta itu med all disk som samlas i travar så fort det är dags att laga middag. Det händer lätt att disken blir stående och hemmet förvandlas till allmän härva och elände.
Men kan man i stället rota runt lite i kyl och köksskåp och slänga rubbet på en rejält tilltagen plåt är halva problemet löst. Minst – snudd på hela faktiskt. Du har en grej att diska i stället för 15.
Det här med plåtmat är dock ingen exakt vetenskap. I och med att själva konceptet bygger på flexibilitet enligt Cajsa Warg-metoden, det vill säga ”man tager vad man haver”, kan det krävas att man har lite koll på grejerna. Tillagningstiden styrs av vad som faktiskt hamnar på den där plåten. Och det mesta går som bekant att laga på en plåt.
När du komponerar din plåtmat bör du tänka på det som ett helhetsupplägg. Vitsen är att måltiden ska kunna stå för sig själv och att du egentligen inte behöver några tillbehör utöver det som ligger på själva plåten. Så tänk: protein + bukfylla + smak = sant. Det vill säga ungefär så här: Har du några kycklingklubbor som blivit liggande i frysen kan de mycket väl platsa på din plåt, men du vill ha något mer därtill. Ett gäng vintertrötta rotfrukter från grönsakslådan, kanhända? Och så tjoffar du på med kryddor och smaker du älskar lite mer än andra. Typ 200 grader och en halvtimme, trekvart senare är middagen ett faktum. Ren och skär köksmagi.
Och disken – ja, den går i ett huj. Blir plåten stående till nästa dag är det ingen större katastrof. Det är ju trots allt bara en plåt.
Mia Gahne/TT
"Själva konceptet bygger på flexibilitet enligt Cajsa Warg-metoden, det vill säga 'man tager vad man haver'."
4–6 portioner, 90 minuter
Något för dig som verkligen älskar halloumi. Tillagningen kan ta lite olika tid beroende på vilken ost man köper.
2 burkar krossade tomater, à 400 g
1 burk kikärtor, à 400 g
1 paprika, urkärnad och tärnad
3 vitlöksklyftor, tunt skivade
1 tsk oregano
1 nypa chiliflakes
2 msk olivolja
2 tsk strösocker
salt
nymalen svartpeppar
2–4 halloumiostar
1 dl oliver
1 msk kapris
1 citron, rivet skal
färsk basilika
Gör så här:
1. Häll upp tomater, kikärtor, paprika och vitlök i en långpanna. Krydda med oregano, chiliflakes, olivolja, socker, salt och peppar. Rör om väl och ställ in i ugnen i 200 grader i 15 minuter.
2. Placera under tiden nedre delen av en halloumiost mellan skaften på två träslevar. Skär skåror tills skaften tar emot (alltså inte hela vägen igenom) med cirka 1/2 centimeters mellanrum. Upprepa med resten av ostarna.
3. Ta ut plåten och blanda ner oliver och kapris. Tryck ner halloumin i såsen. Peppra och ställ in i ugnen i ytterligare 45–60 minuter eller tills osten fått fin färg och mjuknat.
4. Riv över citronskal och garnera med basilika.
4 portioner, 1 timme
Perfekt plåtmat med extra allt. Bra tillfälle att rensa i grönsakslådan och slänga på det du hittar.
900 g kycklingben
2 citroner, tvättade
1/2 dl olivolja
3 vitlöksklyftor, rivna + lite extra hela
1 msk hackad rosmarin + lite extra hel
1 1/2 tsk spiskummin, gärna hel
1 msk soja
1 tsk honung
cirka 1 kg blandade rotfrukter, exempelvis gulbeta, selleri, morötter
1 dl svarta oliver
1 dl vitt vin (kan uteslutas)
1 nypa chiliflakes
flingsalt
nymalen svartpeppar
150 g fetaost
Gör så här:
1. Torka av kycklingen med hushållspapper.
2. Riv skalet av ena citronen. Blanda med olivolja, riven vitlök, hackad rosmarin, spiskummin, soja, honung och saften av en halv citron. Gnid in kycklingbenen ordentligt, använd riktigt rena händer och tvätta dem noga efteråt.
3. Skala och skär rotfrukter i klyftor eller bitar och lägg i en långpanna tillsammans med oliver och återstående citron skuren i klyftor. Ringla över olivolja och blanda runt. Häll över vin, strö på chiliflakes, flingsalt och peppar. Bryt över fetaost och tryck ner några kvistar rosmarin och hela vitlöksklyftor. Fördela kycklingbenen överst.
4. Kör in hela rasket i ugnen i 200 grader i 30–40 minuter eller tills kycklingen är genomstekt och fått fin färg. Servera genast.
4 portioner, 45 minuter
Ytterst smart allt-i-ett-koncept. Ju godare korv du hittar, desto smakligare brunch.
750 g potatis, tvättad och tärnad.
olivolja
1 tsk timjan
1/2 tsk rökt paprikapulver
flingsalt
nymalen svartpeppar
1 rödlök, i klyftor
2 chorizokorvar, tärnade
2 paprikor, urkärnade och tärnade
4 ägg
1 knippa persilja eller koriander, grovhackad
Gör så här:
1. Sprid ut potatisen på plåt eller långpanna. Ringla över olivolja, strö på timjan, rökt paprikapulver, flingsalt och svartpeppar. Blanda väl. Ställ in i ugnen på 225 grader och stek i 10 minuter.
2. Tillsätt rödlök, chorizo och paprika. Rör om så att det blandas ordentligt. Ställ in i ugnen i ytterligare 20 minuter, rör om några gånger under tiden.
3. Ta ut plåten från ugnen och gör fyra gropar. Knäck i äggen och kör in plåten igen i 4–5 minuter eller tills äggen är lagom tillagade efter din smak.
4. Strö över persilja eller koriander och servera.
Sander Riesling trocken (5368), 109 kronor. Till pytt: Erdinger Weissbier Hefe (11208), 23:90 kronor för 50 cl.
Alkoholfritt: Jus de Pommes Artisanal Pétillant (1990), 43 kronor
Får ett mejl om att Axfood och Snabbgross helt slutat med att sälja ägg från burhöns. Det gör mig glad och hoppfull, även om hönsen förmodligen blir ännu gladare. Snabbgross är därmed den första restaurangleverantören som enbart säljer ägg från frigående höns. Samtidigt jobbar företaget även bland annat för minskat matsvinn, plastbantning och hållbara butiker.
Och det är då man ställer sig den stora frågan: Hur mycket kan vi som konsumenter egentligen påverka butiker och leverantörer? Jag vill tro att vi har något att säga till om. Skriker vi tillräckligt högt och ofta måste det ge resultat.
Jag vet till exempel inte i hur många år jag har tjatat om det idiotiska systemet med örter i kruka. Vi släpar hem både jord och plast som nio gånger av tio bara kastas. Som tack för besväret får vi några taniga stjälkar med en handfull trötta blad som inte räcker någonstans. Medan man i helt vanliga matbutiker i andra länder kan köpa en rejäl bunt färska örter – utan vare sig plastkruka eller jord. Halleluja!
Men nu börjar det faktiskt hända grejer. Fler och fler svenska butiker erbjuder åtminstone vissa örter i krukfritt tillstånd. Jag ser det som en miniseger. Ibland lönar det sig att vara jobbig och fortsätta tjata.
Slutar vi köpa dåliga grejer finns det ingen vits med att sälja dem heller. Heja konsument-power!
