Kultur och nöje

"Hundraåringen" blir musikal på Wermland Opera

Jonas Jonassons roman 'Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann' blir musikal. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje
PREMIUM

Jonas Jonassons bästsäljare "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" blir musikal på Wermland Opera i Karlstad, skriver Värmlands Folkblad.

Musikalen skrivs av regissören Markus Virta, tillsammans med musikalartisterna och textförfattarna Johan Hwatz och Pierre Oxenryd. Premiären planeras till hösten 2023.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Då kommer de försenade Netflix-serierna

'The witcher' med Henry Cavill kommer tillbaka på Netflix, efter covid-förseningen. Pressbild.
Foto: Katalin Vermes/Netflix
Kultur och nöje
Kultur och nöje

"The witcher" och "You", två av Netflix största tittarsuccéer, har dragits med förseningar av de nya säsongerna på grund av pandemin. Men nu verkar det se ljust ut för fans som väntar, meddelade Netflix-chefen Ted Sarandos när bolaget presenterade första kvartalets siffror.

De nya säsongerna kommer att dyka upp på tjänsten under det fjärde kvartalet i år, och då beräknas även den fjärde säsongen av "Cobra Kai" dyka upp, vilket blir den första säsongen av "Karate kid"-spinoff-serien som produceras direkt för Netflix.

Kultur och nöje

Meat Loaf: "Fly Jimmy fly"

Meat Loaf hyller sin vän och kollega Jim Steinman. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

"Jag kommer snart, min bror Jimmy", "Fly Jimmy fly", skriver Meat Loaf i en offentlig hälsning till sin tidigare låtskrivare och samarbetspartner Jim Steinman som avled tisdag 20 april. På sin Faceboooksida har han också publicerat ett kollage av bilder på dem båda.

Billboard presenterar dem som ett av rockmusikens mäktigaste par under 1970-talet och framåt. Steinman komponerade Meat Loaf-klassiker som "You took the words right out of my mouth" och “Two out of three ain’t bad” från det storsäljande albumet "Bat out of hell".

Bland de många låtar som Jim Steinman gjorde finns även Bonnie Tylers hits "Holding out for a hero" och "Total eclipse of the heart" och Tyler, liksom Celine Dion konstaterar att Jim Steinman var ett "musikaliskt geni". Till Celine Dion skrev Steinman "It's all coming back to me now"

"Att få möjligheten att jobba med honom är en av de största förmånerna under min karriär", skriver Dion på Instagram.

Kultur och nöje

Kulturchefer vill ha omstart med ny miljard

Sara Parkman och Samantha Ohlander har bland annat gjort föreställningen 'Fäbodland' för Riksteatern vars vd, Magnus Aspegren, vill ha en nystart för kulturen. Pressbild.
Foto: Urban Jörén
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Tillsätt en kulturkommission och låt krisstödet till den pandemidrabbade kulturen övergå i ytterligare en miljard som permanent statligt kulturanslag. Det är två av åtta åtgärder som 16 svenska kulturchefer föreslår i en debattartikel i Svenska Dagbladet där de argumenterar för att kulturlivet måste stärkas.

Pandemin har satt ljuset på skört kulturlivet är, framhåller de, och argumenterar därför för att återöppningen av kulturlivet också ska innebära en nystart. De 16 cheferna vill bland annat att kulturen ska få ett starkare rättsligt skydd och bli central även inom andra politikområden. Man vill också att den den digitala utveckling som kommit i gång med stormsteg under pandemin ska få en fortsättning, inte minst för att binda samman stad och landsbygd.

Bland dem som undertecknat uppropet finns bland andra Anna Serner, vd för Svenska Filminstitutet, Magnus Aspegren, vd Riksteatern och Petra Brylander, vd på Uppsala stadsteater.

Kultur och nöje

Filmrecension: Liten valp på stort äventyr

Den lilla valpen Nummer Nio får en ny ägare, en slingrig akrobat i 'Maronas fantastiska resa'. Pressbild.
Foto: Triart film
Kultur och nöje
Kultur och nöje Ett expressionistiskt fyrverkeri till animation och en gullig historia om ett liv som hund kan man komma långt med.

Animationen är nästan hela behållningen i den här visuellt överkreativa utforskningen av vad ett liv som hund kan innebära. Att följa den lilla valpen Nummer Nio, som snällt fått vänta med att se dagens ljus tills de första åtta syskonen blivit födda, är onekligen ett annorlunda alternativ till det mesta som bjuds i exempelvis strömningstjänsternas utbud.

Skapare av filmen är rumänska Anca Damian, som skildrar ett lekfullt Paris ur en liten hunds mycket egna perspektiv, tillsammans med ett gäng animatörer som sätter sin egen prägel på de olika små äventyren som hunden råkar ut för.

Historien börjar med att hon blir påkörd och dör. Detta är ingen spoiler utan premissen för den i grunden melankoliska filmen; i sina sista minuter ligger Marona, som får ett nytt namn med varje ny ägare, och minns tillbaka på sitt liv och sin starka önskan att få känna sig hemma någonstans.

Varje kapitel har alltså sin egen stil, både till utseende och känsla. Den böjliga akrobaten som blir Maronas första ägare har en slingrande gångstil och liksom väller fram genom Paris gator och torg.

En favoritsekvens är den då den lilla hunden får ett tillfälligt hem på ett bygge, hos den strame och blåe Istvan. Bygget är tecknat à la mellanstadieelev och har en tv-spelskänsla från tidigt 1980-tal över sig, med byggjobbare som rör sig lite hackigt på en tvådimensionell byggnadsställning till tonerna av en synthblippig melodi.

När det gäller själva handlingen så är den mer konventionell än vad filmen i stort kanske vill ge sken av. Hundfilmer där man får följa en mer eller mindre utsatt liten vovve, det finns det gott om. Och sensmoralen, att livet är fint så länge man har ett ben att gräva ned någonstans – varför skulle någon behöva något mer? – är förstås fin men kanske inte något sprängstoff.

Någonstans i mitten blir det lite väl långdraget, kanske hade historien passat bättre som en kortfilm, men eftersom det visuella uttrycket varierar hela tiden går det ändå att hålla intresset uppe.

Miranda Sigander/TT

Marona är en liten hund med ett stort hjärta, vilket skildras på ett lekfullt sätt i 'Maronas fantastiska resa'. Pressbild.
Marona är en liten hund med ett stort hjärta, vilket skildras på ett lekfullt sätt i "Maronas fantastiska resa". Pressbild.
Foto: Triart film

FAKTA

Fakta: Maronas fantastiska resa

Originaltitel: L'extraordinaire voyage de Marona

Genre: Animerad barnfilm

Premiär: 23 april 2021

Svenska röster: Ana-Gil De Melo Nascimento, Ebbot Lundberg, Klara Södergren med flera

Regi: Anca Damian

Speltid: 1 timme 32 minuter

Åldersgräns: Barntillåten

Betyg: + + +

Kultur och nöje

Jhumpa Lahiri hittade ny röst på italienska

Jhumpa Lahiri har beskrivit engelskan som 'en hårig illaluktande tonåring'. Arkivbild.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje

Den amerikanska författaren Jhumpa Lahiri fortsätter sitt språkbyte till italienska. När hennes nya roman nu ges ut i USA, "Whereabouts", är det hennes första skönlitterära verk skrivet på italienska som hon sedan själv översatt till engelska.

Jhumpa Lahiri växte upp i USA som barn till föräldrar som flyttat dit från Indien. Efter att i 15 år varit författare på engelska, därtill Pulizerbelönad, började hon byta språk till italienska som hon kände sig mer hemma i. Uppväxten var som att befinna sig "på en lingvistisk ö" har hon berättat i en intervju med TT.

I sin första bok på italienska, “In other words” om själva språkbytet, beskriver hon engelskan som "en hårig illaluktande tonåring" medan italienskan vaggar henne som en nyfödd, skriver NY Times.

Den nya romanen "Whereabouts" gavs ut i Italien med titeln “Dove mi trovo" 2018, då Jhumpa Lahiri också presenterade den själv muntligt på italienska.

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Awise

Aktiviteten på svenska spelsajter har ökat under 2020

Awise Den 2 juli i år så infördes några nya spelrestriktioner för svenskar (läs mer om vad det innebär här) när det kommer till att spela casino online. Förändringarna begränsar alla konsumenters spelande och förslaget kom från Spelinspektionen i våras när man upptäckte en ökad konsumtion av spel på casino online. Under perioden då spelen ökade som mest var också då det fanns som minst utbud av odds, så en teori till den starka höjningen av aktivitet kan bero på att fler sportspelare testade på att spela på casino istället.

De svenska casinon som innehar den svenska licensen kan med andra ord inte marknadsföra sig unikt, utan de nya restriktionerna omfattar alla svenska spelbolag. Det har varit blandade reaktioner på de nya restriktionerna, men det lugnande beskedet är att det enbart kommer att gälla under 2020 och sedan förväntas spelmarknaden för svenskar vara som innan. Det vill säga en bonus för första insättning och valfria spelbegränsningar. Som det ser ut nu så får de svenska spelbolagen enbart erbjuda 100 kr i insättningsbonus och alla konton har en obligatorisk spelgräns på 5000 kr/vecka.

De landbaserade casinona har det däremot inte lika lätt. Sveriges första casino Cosmopol i Sundsvall meddelade nyligen att de hotas av nedläggning. Detta är dock inte spikat ännu, så vi får hoppas att vi får bevara alla våra landbaserade casinon öppna, så att det enkelt går att variera spel mellan spel online och att besöka Cosmopol i någon av de större städerna.

Spelmönstret bland svenskar har förändrats stort

Tidigare innan den svenska licensen infördes så var det vanligt att spelare valde att spela på ett och samma spelbolag för att kunna ta del av lojalitetsbonusar och kampanjer. Idag ser spelmarknaden helt annorlunda ut. Idag väljer många av spelarna att sätta in på nya spelsajter (hitta nya casinon att spela på via Bennycasino) varje gång de sätter in pengar för att kunna ta del av välkomstbonusen på spelsajten i fråga och få mer att spela för. Ruljansen på den olika svenska casinona har därför varit varierande med få återkommande spelare.

Bara sedan den 1 januari 2019 så ser spelmönstret helt annorlunda ut och många frågar sig om det kommer att vara lika populärt att spela online casino som det är nu, om några år? Generellt sett så verkar svenskarna föredra att spela med bonusar, hellre än utan. Även tidigare innan bonusspel begränsades så kunde man se ett tydligt mönster i deltagandet av kampanjer och erbjudanden som erbjöd spelarna mer att spela för.

När det kommer till smidigheten på de olika casinona så har det däremot blivit otroligt mycket bättre. Idag kan du spela casino online och verifiera dig med bankID, vilket har lättat på trycket gällande tiden det tar att få sina uttag in på kontot efter en vinst. Branschen utvecklas ständigt och förhoppningsvis så får vi mer passande spelregler under 2021 som många svenskar efterfrågar.

Kultur och nöje

Lättläst främjar inte alltid läslust mest

Barn och ungas frivilliga läsning utvecklar språkutvecklingen, läs- och skrivutvecklingen, en mer generell kunskapsutveckling och förståelse för andra, enligt forskning. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
Kultur och nöje
Kultur och nöje I läsfrämjandets namn anpassas fler barnböcker nu efter nybörjare, med enkla och korta historier. Men de böckerna kan missa målet, enligt forskaren och läraren Katarina Rejman. Hon menar att skolan måste mäta mindre och fokusera mer på lust i läsningen.

Vilka böcker främjar barn och ungas läsning? Katarina Rejman, lektor vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet, fick i år i uppdrag av Svenska barnboksinstitutet att analysera 2020 års kapitelböcker. Liksom institutet hade hon en magkänsla av att böckerna började bli kortare och mindre avancerade. Efter att ha plöjt en stor del av de 369 kapitelböcker som gavs ut under 2020 tycker hon att spaningen stämmer.

– Det finns fler väldigt tydligt pedagogiska, didaktiska böcker som är anpassade till nybörjarläsaren nu. Det finns exempel där allt är skrivet i versaler, eller där det är tydligt att man ska lära sig något, säger hon.

Kapitelböcker riktar sig till 6–9-åringar, den ålder när de flesta knäcker läskoden. Därför måste böckerna till viss utsträckning anpassas, menar Katarina Rejman. Men hon noterar att det lättlästa ökar generellt i bokutgivningen.

– Även i kategorierna som riktar sig till de äldre.

Liknar läromedel

De senaste åren har flera rapporter visat en generell nedgång av nöjesläsning hos barn och unga och en bristande läsförmåga hos svenska elever. Kanske är det ett utslag av "läspanik" att fler böcker förenklas, tror Katarina Rejman. Men i Svenska Förläggareföreningens rapport "Läsandets årsringar" slog litteratursociologerna Anna Nordlund och Johan Svedjedal fast att det måste finnas ett "lockande och varierat" bokutbud för att barn ska utveckla sin läsförmåga.

En del av de enklare böckerna börjar gränsa till läromedel, och det inbjuder inte till läsning, menar Katarina Rejman.

– Det är inte lätt att leva sig in i en berättelse som är platt eller kort där gestaltningen är för enkel. Då blir det svårt för den unga läsaren att skapa sig egna bilder, säger hon.

Traditionellt har det som klassificerats som lättläst riktats till personer med någon typ av funktionsvariation. Men Katarina Rejmans erfarenhet av till exempel dyslektiker är att inte heller de nödvändigtvis gagnas av lättläst litteratur. Böcker med estetisk/litterär inriktning kan tyckas vara mer krävande inledningsvis – men hon menar att de kan bidra till ett mer genuint intresse för läsning.

Fokus på mätbart

Skönlitteraturens karaktär och läroplanens fina ord om läsning krockar också med det stora fokus på bedömning och betygskriterier som finns i svensk skola, ser Katarina Rejman. Det gör det svårt för lärare att prioritera.

– Om jag sysslar en hel vecka med att läsa och uppleva — vad sätter man för betyg för det? Vad har jag uppnått? Det går inte att mäta. Och så blir det mätbara det man sysslar med i skolan i stället.

De tonåringar Katarina Rejman pratar med i skolan säger att de saknar att få diskutera det de har läst, och utbyta tankar och åsikter.

– Det blir det inte tid för, utan mer att man ska svara på frågor för att visa att man har förstått. Då har man en läsförståelse-läsning. Men i skönlitteraturens väsen finns inte att man ska svara rätt på frågor, det handlar om subjektiva upplevelser.

Bred front

Katarina Rejman tycker det är synd att läsningen har blivit mer osynlig – numera sker den ofta i skärmar. Allt fler lyssnar också på ljudböcker, och dessa erbjuds till läsovilliga elever. Men till läsningens natur hör att man kan stanna upp, bläddra tillbaka, tänka och läsa om, menar Katarina Rejman, som framhåller att det inte är samma sak att lyssna till som att läsa en bok.

Även om skolan är viktig för barns läsning framhåller hon att förebilder också kan hjälpa till att synliggöra böcker, och att lyfta deras status. Till exempel har fotbollsföreningen Kalmar FF satsat på läsfrämjande projekt för barn och unga, vilket Katarina Rejman applåderar.

– Om det bara är lärare som framhåller vikten av att läsa blir det för smalt. Men om våra idrottsledare, fritidsledare och ridskolelärare pratar om böcker, då kan vi uppnå något. Man behöver jobba på bred front, säger hon.

Elin Swedenmark/TT

Katarina Rejman har analyserat förra årets kapitelböcker för Barnboksinstitutets räkning. Pressbild.
Katarina Rejman har analyserat förra årets kapitelböcker för Barnboksinstitutets räkning. Pressbild.
Foto: Svenska Barnboksinstitutet

FAKTA

Fakta: Läsfrämjande

Lärarstiftelsens "Ett läsande land" konstaterade senast i mars i år att läget för svenska barn och ungas läsförmåga visserligen är ljusare än för tio år sedan, men att resultaten fortfarande ligger under de höga nivåerna i 2000-talets början.

Där konstaterar man också att läslust är en bristvara bland svenska ungdomar, enligt resultaten från Pisa. Väl över hälften av de svenska 15-åringarna svarade 2018 att de bara läser om de måste. Ökningen mellan 2009 och 2018 var 17 procentenheter.

Under 2000-talet finns en tydlig tendens att andelen starka och mycket starka läsare har sjunkit, andelen svaga läsare har ökat och att spridningen i läsförståelseresultat alltså också har ökat, enligt Svenska förläggarföreningens rapport "Läsandets årsringar". Under 2000-talet har faktorer som kön, föräldrars utbildning och vistelsetid i Sverige fått större betydelse för elevers resultat i Sverige än i OECD-genomsnittet.

Forskning visar entydigt att barns och ungas frivilliga läsning har positiva effekter för bland annat språkutvecklingen, läs- och skrivutvecklingen, en mer generell kunskapsutveckling, förståelse för andra och känslan av delaktighet.

Sett till den totala försäljningen av barn- och ungdomslitteratur 2020 sålde ungdomsböckerna och böckerna för unga vuxna sämst. I antal exemplar räknat såldes mer än tio gånger så många böcker för åldersgrupperna 3–6 och 6–9, som för åldrarna 12–15 och 15 plus, enligt Svenska barnboksinstitutets årliga bokprovning.

Kultur och nöje

"A-ha – The movie" får världspremiär

Morten Harket i A-ha under en konsert 2018. Nu får filmen om det norska popbandet världspremiär.
Foto: Svein Ove Ekornesvåg
Kultur och nöje
Kultur och nöje A-ha, Norges största popsuccé genom tiderna, porträtteras i en ny norsk dokumentärfilm. "A-ha – The movie" handlar om en framgångssaga som inte alltid varit enkel.
PREMIUM

Filmen får världspremiär på Tribeca Film Festival i New York i början av juni. Dokumentären skulle egentligen ha nått publiken redan i fjol men på grund av pandemin har lanseringen skjutits upp – tills nu.

Filmarna har följt A-ha under fem års tid för att berätta bandets historia. När låten "Take on me" blev etta på Billboardlistan 1985 var det ett genombrott som samtidigt skapade spänningar mellan de tre bandmedlemmarna Morten Harket, Magne Furuholmen och Paul Waaktaar-Savoy , skriver Norska Filminstitutet i ett pressmeddelande.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Kultur och nöje

Festival med fokus på queera film i Norden

Fjadrafok av Hrafnhildur Gunnarsdóttir från Island (2021) visas på Malmö Queer Film festival.
Foto: Pressbild
Kultur och nöje
Filmfestival Kulturredaktionen ställer fyra frågor till Jay Seipel som är projektledare för Malmö Queer Film Festival som arrangeras på Panora i Malmö 23-24 april.

Hur kom ni fram till temat för årets festival?

- Temat för Malmö Queer Film Festival 2021 är ”Queer närhet - queera grannar” och festivalen handlar både om behovet av en solidarisk närhet inom HBTQIA+community:n, och queera kultur och queera filmer som finns i närheten. Coronapandemin och restriktionerna har uppmärksammat oss på gränser och begränsningar. Plötsligt var det inte bara människor på flykt, de från ”fel länder”, de ”andra” som blev begränsade i sin rörlighet. Plötsligt blev det svårt eller omöjligt även för de med ”rätt” pass att ta sig till Köpenhamn, Oslo, Helsingfors eller Hamburg.

– Precis som andra marginaliserade grupper behöver HBTQIA+community:n gemenskap och närhet för att samlas och stödja varandra, organisera, kämpa tillsammans och för varandra. Social isoleringen känns av så mycket mer om en inte tillhör den sociala normen. Vi blev medveten om hur viktigt och skönt det är med queera rum, där vi kan träffas, diskuteras och ha kul tillsammans – queer närhet, helt enkelt. Samtidigt blev vi mer medveten om det queera som faktiskt finns i närheten, men som kanske har ignorerats. Just i år satsar vi alltså på våra grannar och presentera queera filmer från nordiska länder.

Hur speglas temat i programmet?

- Malmö Queer Film Festival har alltid varit en filmfestival som visar queera filmer från hela världen - och det kommer vi också att göra igen. Det är lätt att få tillgång till HBTQIA+filmer från norra Amerika, men hur många queera filmer har vi sett från Finland? Och vad vet vi egentligen om den queera communityn i Island? Hur ser verkligheten ut för en ung flata på Färöarna och vad finns det (antagligen) för initiationsritualer för maskulinitet i Danmark? I år kommer festivalen att ge några svar på dessa frågor.

Malmöfilmaren Naures Sagers kortfilm 1-1 (2020) visas på Malmö Queer Film Festival.
Foto: Pressbild

Var det ett svårt beslut att köra festivalen fysiskt på plats trots pandemirestriktionerna?

- Malmö Queer Film Festival handlar inte endast om att visa HBTQIA+filmer utan lika mycket om att skapa ett queerrum och att vara en del av HBTQIA+communityn i Malmö och Skåne. Det finns digitala rum på internet, som är mer permanenta och avancerade än vad en streamad filmfestival skulle vara. Därför var det lätt att fatta beslutet om en fysisk Malmö Queer Film Festival, på plats och i biografen. Större var frågan om hur vi skulle organisera festivalen. Kommer biograferna vara öppna? På vilket sätt? Blir det max 50 eller 8 personer per filmvisning? Nu blir det en mycket exklusiv MQF 2021 - och vi vill verkligen tacka biografen Panora för ett utmärkt samarbete!

Vilken film får man absolut inte missa i programmet?

- Det är en jättesvår fråga för människor som organisera en film festival - vi har ju valt bara de bästa filmer! Kortfilmsprogrammen tycker vi om, för där kan vi leka med olika teman, former och sätt att berätta, och vi älskar våra Work i progess-filmer, där pågående filmprojekt presenteras och diskuteras med publiken. A moment in the reeds är en vacker film som behandla viktiga teman och Vi slås med svaerd överraskar även om man har sett många dokumentär om transmän tidigare - den är verkligen annorlunda. Ändå vill jag säga att den för mig viktigaste filmen i programmet är Fjadrafok (The Glitterstorm), en dokumentär av Hrafnhildur Gunnarsdóttir som skildrar tjugo år av Prideparader på Island. Hrafnhildur är en erfaren dokumentärfilmare och har verkligen visat mig hur mycket jag inte vet om Island och sin HBTQIA+community:n. Samtidigt väcker filmen stora känslor och sätta igång tänkandet. Vad mer kan en queer film ge?!

FAKTA

Malmö Queer Film Festival 2021

Filmfestivalen pågår 23-24 april på biograf Panora i Malmö. Filmerna visas för en för en publik på max åtta personer per visning. Läs hela programmet på malmoqueerfilmfestival.wordpress.com

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL