Asyllag ger ensamkommande ny chans

Regeringspartierna S och MP har enats om en lagrådsremiss. Den ska leda till en ny utlänningslag som träder i kraft i juli.

– Den gör att vi ligger i linje med andra EU-länder, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Den kommer, enligt honom, att se till att Sverige inte hamnar i samma situation som under flyktingkrisen 2015.

– I och med detta så utgör Sverige inte längre en magnet för asylsökande som vi gjorde 2014, 2015, säger Johansson.

Någon kalkyl över hur många asylsökande som kan tänkas komma är svår att göra, hävdar han. Förra årets siffra på 13 000 var ovanligt låg på grund av pandemin och åren före låg det kring 20 000. När pandemin är över går siffran troligen upp mot den senare siffran igen.

En het fråga har varit hur en humanitär skyddsgrund ska utformas, särskilt för Miljöpartiet. Den innebär en nödventil för vissa som anses sakna skyddsskäl och fått avslag på sin asylansökan.

– Det är viktigt att det finns en ventil för att undvika orimliga konsekvenser i enskilda fall, säger MP:s språkrör Märta Stenevi.

Enligt Stenevi är förslaget som det nu ser ut bredare än det som regeringen skickade ut på remiss i höstas.

– Jag ska inte låtsas som att det här är Miljöpartiets politik. Men jämfört med den tillfälliga lagen har vi kunnat föra in en rad bestämmelser som gör att vi får ventiler som skapar möjlighet att komma bort från orimliga konsekvenser, säger Stenevi till TT.

Hon uppger att förlängt uppehållstillstånd ska kunna beviljas för barn på grund av särskilt ömmande omständigheter och för vissa vuxna som har särskild anknytning till Sverige.

– Det kan handla om situationer där man levt i Sverige med uppehållstillstånd och jobbat, skapat en anknytning hit, men där skyddsbehovet upphört, och det finns särskild ömmande omständigheter, säger Stenevi.

Hon understryker att personer som uppehållit sig illegalt i Sverige, inte kan omfattas av den humanitära skyddsgrunden.

Det har tidigare varit oklart om ensamkommande med avslagsbeslut, men som fått stanna på grund av gymnasiestudier, ska omfattas av den humanitära skyddsgrunden. Enligt Stenevi kommer de att kunna omfattas.

– De har legal grund för att vara i Sverige och även de med lagakraftvunna utvisningsbeslut kommer att kunna få sin sak prövad mot den här skyddsgrunden, säger hon.

Tidigare i år hotade Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni med att L skulle lämna januariavtalet med regeringen om förslaget om en mer generös humanitära skyddsgrund drivs vidare. Det gäller inte längre. Även om L ogillar förslaget även nu har det skett ändringar som gör att L inte längre ser det som ett avtalsbrott från regeringens sida.

Enligt justitieminister Morgan Johansson har det viktiga för L varit att de som befinner sig illegalt i Sverige inte ska få stanna av humanitära skäl. Den punkten har nu tydliggjorts.

Han tror att lagen som helhet nu kan få tillräckligt stöd i riksdagen.

– Vårt förslag ligger i mitten. Det är väl avvägt, långsiktigt hållbart och kommer enligt min bedömning gå igenom riksdagen.

Lagrådsremissen innebär en rad andra lagändringar i utlänningslagen. De ska ersätta den tillfälliga lag som infördes 2016 i samband med flyktingkrisen.

Många av lagändringarna bygger på Migrationskommitténs förslag från i somras. I kommittén ingick samtliga riksdagspartier men de kunde inte enas om helheten.

Sprickan delade även regeringen – S var det enda parti som ställde sig bakom samtliga delförslag i kommittén, medan MP bara stod bakom ett fåtal av dem. S och MP har därför gjort vissa kompletteringar av kommitténs förslag på egen hand.

Justitieminister Morgan Johansson pekar på att det viktigaste i den nya utlänningslagen är att tidsbegränsade uppehållstillstånd, inte permanenta, blir huvudregel för de som beviljas asyl.

– Det är en stor förändring, säger han.

Huvudregeln har sedan 1984 varit permanenta uppehållstillstånd fram till flyktingkrisen 2015.

Peter Wallberg/TT

Lars Larsson/TT