GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Gör den verkliga världen dystopisk

Nora Wurtzel har läst Balsam Karams Singulariteten.
Litteratur/Recension • Publicerad 10 april 2021 • Uppdaterad 25 november 2021
Balsam Karam är aktuell med romanen Singulariteten.
Balsam Karam är aktuell med romanen Singulariteten.Foto: Carla Orrego Veliz

En ensam kvinna vandrar längs gatorna och sökande efter sitt barn lystrar hon inte längre till sitt namn. Där börjar Balsam Karams Singulariteten. Modern som söker sitt barn har gått upp i letandet så fullkomligt att småsyskonen blivit lämnade kvar i gränden som blivit familjens hem.

Barnen leker i gränden mellan halvt rivna och halvt färdigbyggda hus. I väggarna finns skotthål och överallt växer sopbergen av det som turisterna lämnar kvar. Gränden är olidligt varm och längst in, i den enda skuggan som går att hitta, sitter mormodern. Hon minns och hon saknar – sakta blir hon ett med skuggan och rör sig längre och längre in i mörkret.

Parallellt är bokens ”du” på semester – och ser den sökande modern falla mot vattnet. Vi följer duet till ett sjukhus och ett barn som dör. I bokens sista delar följer läsaren två separata berättelser, en är ett minne och den andra befinner sig i nuet. Skickligt byter Karam perspektiv och tilltal, utan att förvirra sin läsare.

På bristningsgränsen

Språket är virvlande och repetitivt – som om det vore uppbyggt av mantran. Det inger en känsla av att konstant vara på bristningsgränsen och att vilken sekund som helst kunna bryta ut i ett avgrundsvrål och ge upp. Balsam Karam skapar ett vakuum isolerat från det som finns utanför – ett lock för öronen som håller den fruktansvärda världen på avstånd. Inne i bubblan finns bara sorgen och förlusten.

För om man ska utläsa ett huvudtema i Singulariteten så är det den bottenlösa sorgen. Sorgen finns i tomrummen som generationer av försvunna flickor har lämnat efter sig. Sorgen finns i såren som krigen lämnat och i barndomar som tar slut allt för tidigt.

Här saknas dock delar av genreleken som vi mötte i Karams debut Händelsehorisonten, där dystopi mötte sci-fi i en salig – och underbar – blandning. Samtidigt har författaren även i Singulariteten förmågan att skapa en litterär värld som tycks dystopisk men som man i nästa ögonblick minns är verklighet.

Löst sammansatta delar

Något mer avskalat blir det dock än i debuten. Vi befinner oss nu närmre vår värld, utan för att den sakens skull tappa den flyende och hallucinatoriska gränsen mellan det fiktiva och det sanna. Böckerna går att läsa som löst sammansatta delar i samma serie, där både tematiken och miljöerna känns igen.

För ännu en gång har militären kommit till lägret som mödrarna och barnen gjort till sitt hem. Ännu en gång påminns vi att krig och tvångsförflyttningar inte är en dystopisk fiktion, att kvinnor och flickor mördas och försvinner och att många tvingas fly från allt man känner till.

Om det i Händelsehorisonten fanns en strimma av hopp, manifesterad i en genomgående solidaritet, trasas allt denna gång samman. Kvinnan som söker sitt barn blir galen av sorg och är varken självuppoffrande eller stoisk. I Singulariteten är det var kvinna för sig själv medan männen återfinns i periferin, likt hotfulla skuggor som rör sig i kulisserna.

Den som söker efter ljusglimt kanske hittar det hos barnen, som i en evig väntan på att modern och systern ska återvända leker med stenar och i grändens smuts ritar träd och berg. Men i slutändan är Balsam Karam din guide ner i ångesten och mörkret – dock utan att under färdens gång släppa sin läsares hand.

Bokrecension

Bok

Singulariteten

Författare: Balsam Karam

Förlag: Norstedts

Nora Wurtzel
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.