Höga förväntningar på börsbolagen

Skog och stål är hett just nu, enligt SEB-strategen Esbjörn Lundevall.

– Det är extrema prisuppgångar på massapriser i Kina. Det ska bli intressant att höra utsiktskommentarerna från skogsbolagen, säger han inför rapporterna från årets första kvartal från börsbolagen.

Stålsektorn – med SSAB som största aktör i Sverige – har också osedvanligt gynnsamma marknadsförhållanden. Men frågan är hur uthållig trenden är, både för skog och stål, och vad prisökningarna innebär för alla industriföretag som använder råvarorna i produktionen.

– Högre råvarukostnader blir ett tema i alla verkstadsföretags rapporter, säger Lundevall.

– Sedan har du flaskhalsar och störningar, som halvledarbrist och transportproblem. Vi hade ju en väldigt besvärlig situation för globala transporter redan innan Suezstoppet och det har nog förvärrats ganska mycket, tillägger han.

Vinstlyft på cirka 25 procent väntas för S&P 500-bolagen på Wall Street. För de mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen – som börjar kvartalsrapportera först nästa vecka – är förväntningarna snarlika.

– För OMXS30-bolagen, exklusive investmentbolag, väntas en förbättring på cirka 26 procent för resultat före skatt jämfört med ett år tidigare, säger Lars Söderfjell, aktiechef på Ålandsbanken.

Men det är stor spännvidd mellan olika bolag och sektorer. Hur det har gått jämfört med i fjol avgörs bland annat av hur exponeringen ser ut mot Kina, som stängde ned under första kvartalet 2020. För bolag med fokus på USA och Europa var det först under andra kvartalet som pandemin blev riktigt svår i fjol.

De rapporter och signaler som kommit ut hittills bådar gott. Så kallade "omvända vinstvarningar" – där bolag flaggar för oväntat bra resultat – har kommit från modeföretaget Boozt, nätmäklaren Avanza, marknadsföringsbolaget Catena Media och kommunikationssystemtillverkaren HMS Networks. Dessutom har tjuvstartare som bussbolaget Nobina och nätbutiken Dustin klått förväntningarna med råge.

Stockholmsbörsen befinner sig sedan i oktober–november i fjol i rekordterritorium och slår sedan dess nya historiska rekord på löpande band.

– Det är låga räntor. Det är jättestora stimulanser. Det är en väldigt stark efterfrågemiljö just nu, på alla sätt. Men det finns inte mycket snubbelutrymme på de här nivåerna, säger Söderfjell.

Många aktier är historiskt dyra om man jämför priset med de vinster som väntas framöver.

– Det ställer höga krav. Det måste bli väldigt bra vinsttillväxt, inte bara i år, utan även längre fram – så att bolagen växer in i de här priserna, säger Lundevall.

De höga värderingarna bygger på förhoppningar om en kraftig tillväxt i takt med att vaccin får bukt på pandemin och alla stimulanspengar får fart på hjulen.

– Frågan är om bolagen klarar av att ta tillvara den här starka efterfrågan, säger Söderfjell och pekar på komponentbristen, flaskhalsarna i leverantörskedjan och de snabbt stigande råvarupriserna.

Svaret kan komma redan nästa vecka när verkstadskoncernen Sandvik, telekomtillverkaren Ericsson, storbanken Handelsbanken och lastbilstillverkaren AB Volvo rapporterar.

– Sandvik ger väldigt många svar på frågan om var verkstadskonjunkturen är på väg. Hos bankerna ser vi på hur kreditgivningen utvecklat sig och vad de gör för bedömning av kreditkvaliteten, säger Söderfjell.

– Sedan är Ericsson alltid en central aktie på Stockholmsbörsen, även om Volvo kanske är mer intressant den här gången i och med att de har flaggat för problem kring komponentförsörjningen, tillägger han.

Lundevall varnar för att den halvledarbrist som redan tvingat rader av fordonstillverkare att stänga ned produktion mycket väl kan få spridningseffekter – inte bara för tillverkningsföretag i andra branscher med halvledare som komponent:

– Minskad produktion av fordon betyder ju att Autoliv får sälja färre säkerhetsbälten och krockkuddar, att Sandvik säljer mindre skärstål och att SKF säljer färre kullager och så vidare.

Joakim Goksör/TT