Hon kan bli Tysklands första gröna kansler
Mycket vatten har flutit under broarna sedan De gröna tog plats i västtyska förbundsdagen 1983, med stickade ylletröjor, prins Valiant-frisyrer och fem procents väljarstöd.
Fyrtio år senare sitter partiet i elva av Tysklands sexton delstatsregeringar. I bilbyggardelstaten Baden-Württemberg har man i Winfried Kretschmann sin första ministerpresident. Och inför höstens val har man för första gången utsett en kanslerkandidat.
Vem av de två språkrören det blir – Annalena Baerbock eller Robert Habeck – avslöjas på måndag. Till skillnad från Angela Merkels kristdemokratiska union, där den nytillträdde CDU-basen Armin Laschet och hans bayerske rival Markus Söder inför öppen ridå ägnar sig åt ett "chicken race" med höga insatser, hanterar De gröna frågan internt.
Svårbedömt läge
Trots det stora uppsvinget de senaste åren anser de flesta bedömare fortfarande att det mest sannolika utfallet av valet i september är en CDU/CSU-ledd regeringskoalition med De gröna som juniorpartner.
Men opinionsläget är svårbedömt, och statsvetaren Thorsten Faas säger till nyhetsbyrån Reuters att det mycket väl kan sluta med att Merkel efterträds av något av de två språkrören.
– Kanslerposten är inom räckhåll.
Favorittippad är i så fall Annalena Baerbock, som i en opinionsmätning publicerad i veckan har en svag ledning före sin parhäst när tyska väljare i stort tillfrågas, och ett större försprång bland partisympatisörer.
Tidigare klimattalesperson
Precis som Habeck tillhör Baerbock den så kallade "realo"-falangen av mer pragmatiskt sinnade partiföreträdare, som allt mer kommit att dominera De gröna. I takt med att partiets så kallade "fundis" – idealister – marginaliserats har även högern fått upp ögonen för De gröna som möjlig koalitionspartner.
– De befinner sig nu i mitten, konstaterar demokratiforskaren Wolfgang Merkel i en intervju med schweiziska Luzerner Zeitung.
Baerbock, som i sin ungdom var trampolingymnast på elitnivå, är statsvetare och jurist med inriktning på internationell rätt. Till skillnad från Habeck har hon ingen direkt regeringserfarenhet på delstatsnivå, men hon har varit ordförande för partidistriktet i Brandenburg, och även klimatpolitisk talesperson för förbundsdagsgruppen.
Hon sågs inledningsvis som den mer lättviktiga av de två språkrören, men den bilden har ändrats.
"Känsla för detaljer"
– Hon har en obeveklig kontroll och känsla för detaljer som påminner om Merkel och (den socialdemokratiske förbundskanslern 1974-82) Schmidt, säger Alexander Clarkson på King's College i London till The New Statesman.
Om Västtysklands dåvarande förbundskansler Helmut Kohl kastade skeptiska blickar efter de bohemiska nykomlingarna i förbundsdagen i Bonn på 80-talet blickar hans samtida partifränder snarast längtansfullt efter Baerbock och Habeck.
Åtminstone efter deras drygt 20-procentiga väljarstöd – som tillsammans med även ett svagt kristdemokratiskt valresultat skulle kunna bilda en majoritet.
Skulle CDU/CSU tappa ytterligare blir De grönas position än mer gynnsam – och även en koalition med Socialdemokraterna och antingen liberala FDP eller vänsterpartiet Die Linke kan bli aktuell.
Då möjligen med en grön kansler.
Pontus Ahlkvist/TT
Bakgrund: Har gått mot mitten
De gröna (på tyska Bündnis 90/Die Grünen) kom till i sin nuvarande form 1993, då det västtyska partiet De gröna gick samman med delar av den östtyska medborgarrörelsen. Det västtyska partiet grundades dock redan 1980, och kom in i förbundsdagen i Bonn 1983.
Mellan 1998 och 2005 bildade De gröna regering tillsammans med Socialdemokraterna (SPD) under ledning av Gerhard Schröder.
Partiet driver bland annat frågor om miljö, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Inför valet 2013 satsade man på att locka vänsterväljare genom att fokusera på fördelningspolitik, men tappade stöd jämfört med föregående val. Därefter har partiet tagit steg åt mitten. På delstatsnivå samarbetar man med såväl kristdemokrater som socialdemokrater. Många brukar tala om dels en realpolitisk och mittenorienterad, dels en idealistisk och vänsterinriktad falang.
Hösten 2017 gick partiet till val på en liberal asyl- och migrationspolitik. I valprogrammet krävde man också ett förbud mot icke avgasfria bilar från 2030, samt avskaffandet av sambeskattning för nya äktenskap och ett stopp för genmodifierade grödor. Efter valet gick partiet in i regeringssamtal med partierna CDU, CSU och FDP, men förhandlingarna brakade ihop då FDP hoppade av.
2018 tog Annalena Baerbock och Robert Habeck över ledningen av partiet. Båda räknas till den så kallade realo-falangen, den pragmatiska falangen.
I EU-valet 2019 nådde De gröna stora framgångar med 20,5 procent av rösterna, nära en fördubbling jämfört med EU-valet 2014, då partiet fick 10,7 procent.
Många bedömare tror att partiet kommer att ingå i nästa tyska koalitionsregering, antingen tillsammans med kristdemokratiska CDU/CSU eller i någon form av koalition med SPD.
Källa: Bundeszentrale für politische Bildung, TT
