Utrikes

Juryn: Chauvin skyldig till Floyds död

Den före detta polisen Derek Chauvin förklaras skyldig till dråp på George Floyd.
Foto: Court TV/AP/TT
Utrikes
Utrikes Juryn finner Derek Chauvin skyldig till att ha orsakat George Floyds död. Han befinns skyldig på alla tre åtalspunkter.
Fallet i Minneapolis är det mest uppmärksammade när det gäller polisvåld i USA på årtionden.

Rättegången mot den före detta polismannen Derek Chauvin, som hade sitt knä mot George Floyds hals i nio minuter och 29 sekunder innan Floyd dog, har pågått i två veckor och 44 vittnen har hörts.

Juryn, som bestått av sju kvinnor och fem män, överlade i totalt nio timmar innan man meddelade sitt beslut.

Meddelas senare

Chauvin stod åtalad på tre dråpliknande punkter som på engelska heter second-degree unintentional murder, third-degree murder och second-degree manslaughter.

Eftersom han dömts vara skyldig på alla tre punkterna riskerar han upp till 40 års fängelse. Derek Chauvin fördes ut ur rättssalen i handbojor. Han förs nu till häktet utan möjlighet att släppas mot borgen, där han får vänta tills exakta påföljden meddelas senare.

Advokaterna som representerar George Floyds familj säger i ett skriftligt uttalande att domen innebär att familjen och lokalsamhället "på ett smärtsamt sätt" har fått rättvisa, men att den sträcker sig långt utanför staden och får återverkningar för landet och även hela världen.

"Rättvisa för svarta amerikaner är rättvisa för hela landet. Det här fallet är en vändpunkt i USA:s historia i fråga om ansvarsskyldighet för polisen och skickar ett tydligt budskap som vi hoppas kommer att höras klart och tydligt i varje stad och varje stat", säger advokaten Ben Crump i uttalandet som återges av flera medier.

Jublande människor

På tv-bilder i amerikanska medier syns jublande människor utanför domstolsbyggnaden i Minneapolis och på flera andra ställen i USA efter att domen avkunnats.

Flera amerikanska städer hade förberett sig för eventuella oroligheter i samband med att domen meddelas. I Minneapolis, där rättegången hållits, hade man satt upp taggtråd kring polisstationer och även kallat in den nationalgardet för att patrullera vissa delar av centrum.

"Den rätta"

USA:s president Joe Biden sade tidigare under dagen i ett uttalande att han gärna ser att juryn kommer fram till "rätt" slutsats, vilket han menade var att förklara Derek Chauvin skyldig.

– Jag ber för att domen är den rätta. Jag tycker att bevisen är överväldigande, det är min åsikt, sade Biden till en församlad presskår under tisdagen.

Han påpekade att han kände sig fri att tala öppet om sina åsikter eftersom juryn nu stängt in sig för att överlägga. Joe Biden ska ha pratat med Floyds familjemedlemmar som känner sig "pressade och oroliga".

"Uppenbart"

I sin slutplädering framförde åklagaren synpunkten att det var uppenbart att Chauvin genom övervåld orsakade Floyds död. Försvaret hävdade å sin sida att polisen följde reglerna vid ingripandet mot den svarte 46-årige mannen och förde fram andra teorier om dödsorsaken.

Ingripandet mot Floyd i maj i fjol filmades och hans död utlöste en våg av protester mot rasism och polisvåld över hela världen.

Derek Chauvin förs ut ur rättssalen.
Derek Chauvin förs ut ur rättssalen.
Foto: Court TV/AP/TT
Människor firade på gatorna i Minneapolis efter att domen avkunnats.
Människor firade på gatorna i Minneapolis efter att domen avkunnats.
Foto: Morry Gash/AP/TT

FAKTA

Fakta: Så dog George Floyd

På kvällen den 25 maj 2020 greps den 46-årige George Floyd av polis i Minneapolis i Minnesota sedan en butiksanställd anklagat honom för att försöka köpa cigaretter med en förfalskad 20-dollarsedel.

Floyd försågs med handfängsel men när poliserna försökte få in honom i bilen gjorde han motstånd, vilket slutade med att han hamnade på marken med ansiktet ner i gatan.

Förbipasserande filmade när polisen Derek Chauvin hade sitt knä på Floyds huvud och hals i mer än nio minuter. I videoklippet kan man höra hur Floyd över 20 gånger säger att han inte kan andas innan hans kropp blir slapp.

Floyd förklarades död på sjukhus kort därpå.

Utrikes

Polis granskas i Minneapolis efter morddom

Många uttrycker lättnad efter domen mot den tidigare polismannen Derek Chauvin som fastslår att han orsakade George Floyds död i maj i fjol.
Foto: Morry Gash/AP/TT
Utrikes
Utrikes Den före detta polisen Derek Chauvins fällande morddom är ett första steg att granska polisen i Minneapolis.
USA:s justitiedepartement inleder en undersökning om poliskårens arbetsmetoder. Minneapolis välkomnar granskningen.
PREMIUM

De fällande domarna mot Chauvin i rättsfallet kring George Floyds död dominerade det amerikanska nyhetsflödet. Men dagen efter rättegången kom besked från regeringen i Washington DC att granskningen av polisens arbete i storstaden Minneapolis utökas.

– I dag (onsdag) meddelar jag att justitiedepartementet inleder en civil utredning för att undersöka om Minneapolis polismyndighet – systematiskt eller i praktiken – utför grundlagsvidrig eller olaglig verksamhet, sade justitieminister Merrick Garland.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Opinion

Överraskande rättvisa

Demonstranter med bilder på George Floyd.
Foto: Morry Gash
Opinion
Opinion

Trots en flera minuter lång video där George Floyd kvävdes till döds av polismannen Derek Chauvin var den amerikanska allmänheten inte säker på om han skulle dömas för brottet. Tron på rättvisa för afroamerikaner är av goda skäl klen, efter att polis efter polis frikänts trots extremt övervåld mot afroamerikanska personer.

Lättnaden var påtaglig och hoppet finns nu om att det inte längre är konsekvensfritt att ta livet av svarta misstänkta. Firandet som utbröt liknade det man ser vid krigsslut eller stora idrottssegrar. Genom den fällande domen undvek USA förmodligen våldsamma upplopp: Floyds död och den strukturella rasismen den blottade engagerade en hel värld. Bland annat president Joe Biden ser domen som ett landmärke i kampen för jämlikhet för afroamerikaner. Fallet George Floyd har påverkat långt utanför USA:s gränser genom att uppmärksamma på strukturell rasism, bland annat inom rättsväsendet i olika länder.

De negativa aspekterna på mobilkameror vid olyckstillbud har diskuterats ofta och integritetsintrånget och problemen för räddningstjänst när folk börjar filma. Här ser vi istället mobilkameran som ett verktyg för rättvisa: 17-åriga Darnella Frazier var den som drog upp kameran och filmade när den svarte mannen på marken vädjade till polisen att låta honom andas. Frazier vittnade mot Chauvin och berättade hur han tagit fram tårgas och hotat medborgare som vädjade till honom att lätta på trycket på den liggande Floyd. Ett fint exempel på civilkurage.

Många har ropat på reformer eller till och med avskaffande av den amerikanska polisen, som bland annat verkar ha problemet att den har för kort utbildning och för stort fokus på vapen, vilket leder till en risk att gripna afroamerikaner blir skjutna även för trivialiteter som trafikförseelser. Det amerikanska fängelsesystemet lider av samma skevhet: en afroamerikan kan få åratals fängelse för innehav av en mindre mängd marijuana, medan en vit person kan gå fri för samma brott.

Samtidigt som domen lästes upp sköts sextonåriga Makhia Bryant till döds av polisen under ett slagsmål med en annan flicka. När svarta personer samlas på brottsplatsen ropar polisen ”blue lives matter”, som protest mot Black Lives Matter-rörelsens mantra. Med en död tonåring vid sina fötter ropar man slagord. Den amerikanska polisen är sin egen värsta fiende.

Utrikes

Förlösande jubel i Minneapolis

Demonstranter firade i Minneapolis.
Foto: John Minchillo/AP/TT
Utrikes
Utrikes Hundratals samlades i tystnad utanför domstolsbyggnaden i Minneapolis för att höra domen mot expolisen Derek Chauvin. När beskedet kom möttes det av ett förlösande jubel.

Minneapolis gator fylldes av firande efter att domen mot Derek Chauvin tillkännagetts. Flaggor viftades, blåsinstrument spelades och demonstranter sträckte segervissa nävar upp i luften.

– Jag kände en årslång tyngd lyfta från mitt bröst och mina axlar. Det var överväldigande. Jag kan inte förklara hur jag känner mig. Jurymedlemmarna gjorde vad de skulle, säger 19-åriga Ebony Moore till NPR.

"Sörjt – nu firande"

Fordonsförare som hört nyheten via radio fyllde på ljudbilden med tutande.

– George Floyd återuppstår inte, men det här är den rättvisa som vi sökte, säger 25-åriga Jaqui Howard till Star Tribune och fortsätter:

– Det här är den första gången som vi känner att vi verkligen har blivit hörda, säger hon.

Hundratals samlades även i korsningen 38th Street och Chicago Avenue, den plats där George Floyd pressades ned mot marken av Chauvin.

– Vi har varit här och sörjt, och nu är vi här och firar, säger Pamela Weems till CBSN.

Hon anser att rättvisa äntligen skipats.

– Det är överväldigande. Jag såg domen tillkännages med mina döttrar, och vi bara grät.

"Åk hem"

Staden hade inför domen förberett sig på oroligheter, och nationalgardet är utsänt, vilket irriterar en del demonstranter som enligt The New York Times skanderar "Nationalgardet, åk hem!".

Minnesotas polischef Medaria Arradondo säger i ett uttalande att han respekterar juryns beslut, och tackade sina poliser. Arradondo var ett av vittnena i rättegången, där han sade att Chauvin bröt mot flera regler och riktlinjer när han grep George Floyd.

"Det senaste året har varit svårt och utmanande, samtidigt har de fortsatt att dyka upp för att tjäna samhället med den respekt och värdighet som de förtjänar", säger han om sin poliskår.

Även på andra håll i landet uppmärksammades domen.

Gustav Sjöholm/TT

Utrikes

Ihjälskjuten svart tonåring väcker ny ilska

Demonstranter samlades utanför stadshuset i Columbus i delstaten Ohio, USA, under natten mot onsdagen.
Foto: Jay LaPrete/AP/TT
Utrikes
Utrikes
PREMIUM

Polis i den amerikanska delstaten Ohio sköt under tisdagskvällen ihjäl en 16-årig svart flicka efter att de uppfattat att hon skulle attackera en annan person med en kniv.

Dödsskjutningen skedde mindre än en timme innan den uppmärksammade domen mot expolisen Derek Chauvin kom. Chauvin dömdes på dråpliknande åtalspunkter för att ha dödat George Floyd i maj i fjol.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Så är reaktionerna efter domen

Människor firar efter att Derek Chauvin fällts.
Foto: Morry Gash/AP/TT
Utrikes
Utrikes Ett steg framåt, men inte slutet. Många reagerar med lättnad och beslutsamhet efter domen mot Derek Chauvin, som befunnits skyldig till att ha dödat George Floyd.
"I dag gjorde juryn det rätta. Men sann rättvisa kräver mycket mer", säger USA:s tidigare president Barack Obama i ett uttalande.

Flera av dem som kommenterar domen mot Chauvin betonar att det här inte är slutet, bland dem USA:s tidigare president Barack Obama, i ett uttalande tillsammans med sin fru Michelle Obama.

"Om vi ska vara ärliga med varandra så handlar sann rättvisa om mycket mer än en enskild dom i ett enskilt fall", säger de, och tillägger att man först och främst måste inse att svarta behandlas annorlunda i USA och att reformer och satsningar behövs.

Minnesotas guvernör Tim Walz är inne på ett liknande spår i sitt uttalande.

"Dagens dom är ett viktigt steg framåt för rättvisa i Minnesota. Rättegången är över, men vårt arbete har bara börjat", säger han.

Tror på reformer

Walz har hamnat i skottlinjen sedan Floyd dödades i maj förra året. Han har fått kritik för att polisen i delstaten tagit i för hårt mot demonstranter, men också för att inte ha gjort tillräckligt i en del fall där demonstrationer urartat i plundring och skadegörelse.

Systematiska reformer är vägen framåt, menar han.

"Vi måste återuppbygga, återställa och tänka om relationen mellan polis och rättsväsende och det samhället de tjänar. Vi måste tackla rasojämlikheter i samhällets alla hörn", säger han.

Den tidigare presidentkandidaten Hillary Clinton har en mer avslutande ton i sitt inlägg :

"George Floyds familj och samhället förtjänade att hans mördare skulle hållas ansvarig. I dag fick de det ansvaret", skriver hon och tillägger att "Black lives matter".

Fler fall att vänta

Keith Ellison, huvudåklagare i fallet, säger att man antagligen kommer att presentera ett annat fall i sommar. Vilket han syftade på är inte helt klart, men tre andra poliser står misstänkta i Floyd-fallet.

– Vi lade fram allt vi hade i det här åtalet. Vi lade fram det bästa fallet vi kunde, och juryn lyssnade på oss och vi är tacksamma för det, säger han enligt The New York Times.

USA:s president Joe Biden och vicepresident Kamala Harris höll båda tal i Vita huset efter domen.

– I dag drar vi en suck av lättnad. Men det kan ändå inte ta bort smärtan. Vi måste fortfarande reformera systemet, sade Harris, och tillade att USA har en lång historia av strukturell rasism.

Pelosi tvingades förtydliga

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson var en av de första världsledarna att kommentera fallet.

"Jag blev förskräckt av George Floyds död och välkomnar den här domen", skriver han i ett Twitterinlägg.

Representanthusets talman Nancy Pelosi fick först kritik för att i ett tal ha tackat Floyd för att ha "offrat sitt liv för rättvisan". Hon förtydligade senare på Twitter att han borde vara vid liv.

"Han dog inte förgäves. Vi måste säkerställa att andra familjer inte drabbas av samma rasism, våld och smärta", skriver hon.

Gustav Sjöholm/TT

ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Casinobonusar

Kul fakta från casinovärlden

Casinobonusar Casinospel på nätet har blivit ett väldigt vanligt tidsfördriv för många svenskar.

Numera är det många av oss som kopplar av med slots och bordsspel, istället för att läsa en bok eller lösa ett korsord.

Det är inte svårt att förstå hur nätcasinospel blivit så populärt. Casinona lockar hela tiden med generösa bonuserbjudanden via tv och på våra nyhetssajter. Nu för tiden innehåller nästan varje reklamavbrott på tv lockande kampanjerbjudanden från olika casinosajter. Och det har dessutom blivit otroligt lätt att hitta lukrativa startpaket hos någon jämförelsesida för casino bonusar.

Men även om nätcasinospel är ett förhållandevis nytt fenomen, så har casinospel anor långt bak i tiden. Och precis som med alla andra industrier så finns det en del överraskande fakta du aldrig kunde ha gissat dig till. Här är lite kul fakta från casinovärlden.

Varför heter blackjack egentligen blackjack?

Blackjack är förmodligen ett av världens populäraste spel. Långt innan den här spelklassikern gick att spela på casinosajter fanns blackjack hos landbaserade casinon, i olika biljardhallar och till och med pizzerior. Men var kommer spelet ifrån egentligen?

Precis som de flesta andra populära bordsspel har det blackjack sina rötter i 1700-talets Frankrike. Här hette spelet till en början Vingt-et-un, som betyder tjugoett på franska. Det var inte förrän fransmännen förde med sig spelet till USA som Vinget-et-un fick ett nytt namn, och blev det spel det är idag.

Till en början blev blackjack nämligen inte särskilt populärt hos de landbaserade casinona i Las Vegas, och för att locka spelare ändrade casinona spelreglerna i Ving-et-un en smula.

Casinona i Las Vegas införde ett spel som gjorde det möjligt för spelare att vinna tio gånger insatsen, och för att vinna skulle spelare få en hand som bestod av spader ess och klöver, eller spader, knekt.

Det är alltså härifrån namnet blackjack kommer, och det är naturligtvis även därför den svarta knekten kommit att symbolisera spelet. Sedan spelet blev populärt i Las Vegas har blackjack blivit en casinofavorit hos både landbaserade casinon och casinon på nätet.

Från tuggummin till storvinster

De flesta källor verka ense om det är tack vare Charles Fey som vi kan spela slots. Charles Fey kan du läsa om på wikipedia, ifall du känner att du vill veta mer om denna amerikanske mekanikerns liv och historia.

Hur som helst spann Fey vidare på en prototyp från 1891, och gjorde den mindre avancerad. Resultatet blev den ikoniska spelautomaten Liberty Bell, som du kan se på museum i delstaten Nevada än idag.  Charles Fey gjorde två viktiga förändringar på prototypen och la grunden för dagens spelautomater - han satte in hjul i maskinen och bytte ut spelkorten mot symboler.

Vad som är lite lusigt är att Liberty Bell betalade ut vinster i tuggummi under en tid. Istället för spelkort visade hjulen nämligen symboler som föreställde tuggummin och frukter. När spelare fick tuggummi-symboler på hjulen vann de sedan ett paket tuggummi eller smågodis. Det här var ett sätt att kringgå det rådande spelförbudet, och ge spelare spänning trots att de inte fick spela för pengar. Det är också därför klassiska spelautomater kommit att kallas för ”fruktmaskiner”.

Världens mest ikoniska casino finns för att kungahuset satt i knipa

De flesta har nog hört talas om det beryktade Casino de Monte Carlo. Den här pampiga casinoanläggningen, belägen i hjärtat av Monaco, är på många sätt de landbaserade casinonas Rolls Royce. Åtminstone om vi ser till historia och prestige.

Casinot har figurerat i James Bond-filmer och besökts flitigt av många kändisar och kungafamiljer. Men visste du att casinot bara står där det står idag för att Prins Charles III av Monaco behövde få in pengar till statskassan?

Det var nämligen när Monacos kungafamilj satt i ekonomisk knipa som prinsen skickade bud efter bröderna Blanc. Om du inte hört talas om de här bröderna tidigare kan vi berätta att det är tack vare dem som roulett blivit så populärt som det är idag.

På den tiden hade bröderna Blanc nämligen gett sig av till Hamburg för att marknadsföra sin version av roulett. Men när Prins Charles skickade bud efter dem återvände de till Frankrike för att skapa världens största casino. På order av prinsen byggde bröderna det ikoniska Casino de Monte Carlo, och naturligtvis såg de till att europeisk roulett var casinots huvudattraktion. Resten är historia.

Utrikes

Professor om domen: En enorm lättnad

Ett par vid Black Lives Matter Plaza i närheten av Vita huset, efter det att domen mot Derek Chauvin presenterats.
Foto: Alex Brandon/AP/TT
Utrikes
Utrikes Domen mot expolisen Derek Chauvin är en lättnad för Black lives matter-rörelsen, enligt två historiker. Men hur stor påverkan den får är svårt att säga.
– Jag tror inte att någon av organisatörerna känner att allt är klart nu, säger forskaren Ashley Howard.
PREMIUM

En lättnadens suck. Men inte utan viss förvåning. Så beskriver Heather Ann Thompson, författare och professor i historia vid University of Michigan, domen mot Derek Chauvin.

Juryn anser att Chauvin är skyldig på alla tre dråpliknande punkter som han stod åtalad för, för att ha dödat George Floyd i maj i fjol. Ett fall som ledde till en protestvåg mot rasism och polisvåld i USA och andra håll i världen.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Utrikes

Minst tolv döda i moskéexplosion i Kabul

Afghanska säkerhetsstyrkor på plats utanför den moské i distriktet Shakar Darah i huvudstaden Kabul som på fredagen skakades av en dödlig explosion. Minst tolv människor miste livet.
Foto: Rahmat Gul/AP/TT
Utrikes
Utrikes Samtidigt som små trevande steg togs i samtalen i Doha mellan den afghanska regeringen och talibanrörelsen skakades huvudstaden Kabul av en dödlig explosion vid en moské i distriktet Shakar Darah.

– Dödstalet har stigit till tolv personer, inklusive moskéns imam, och 15 andra är skadade, säger Kabulpolisens talesperson Ferdaws Framurz.

En tre dagar långt eldupphör mellan talibanerna och regeringen, i anslutning till den muslimska högtiden id al-fitr, trädde i kraft på torsdagen. Explosionen vid moskén är det första större tillbud som rapporterats sedan dess. Talibanrörelsen förnekar inblandning i dådet.

Förra helgen dödades omkring 60 personer i en attack mot en flickskola i ett område i Kabul där många från den shiamuslimska hazaraminoriteten bor. Regeringen anklagade talibanerna för att ligga bakom dådet, men också detta dåd förnekar rörelsen inblandning i.

På fredagen framfördes några några små, små fredstrevare mellan den afghanska regeringen och talibanrörelsen inom ramen för de – sedan en tid pausade – samtal som hålls i Qatars huvudstad Doha.

"I dag hölls ett möte i Doha mellan de båda förhandlingssidornas delegationer. Båda sidor diskuterade den pågående situationen i vårt land och betonade att fredsprocessen i Doha måste få fart", skriver den afghanska regeringsdelegationen på Twitter.

Talesmannen för Talibanrörelsen, Mohammad Naeem, skriver i liknande ordalag i sitt Twittermeddelande och tillägger att båda sidor kommit överens om att fortsätta samtalen efter id al-fitr.

Utrikes

Kravaller skakar Västbanken efter bombningarna

Israeliska militärfordon avfyrar tårgasbehållare mot palestinska demonstranter utanför Ramallah på Västbanken.
Foto: Nasser Nasser AP/TT
Utrikes
Utrikes Västbanken skakas av omfattande kravaller efter Israels bombningar av Gazaremsan.
Tio människor har skjutits till döds och 150 har skadats i sammandrabbningar med israelisk militär. Oroligheterna beskrivs som de värsta på mer än 20 år.

Palestinier – mestadels ungdomar – på den ockuperade Västbanken drabbar återkommande samman med israelisk militär. Men fredagens oroligheter skiljer sig från mängden i fråga om både omfattning och antalet skadade.

Nyhetsbyrån AFP rapporterar att palestinier utanför Ramallah kastade sten och brandbomber mot israelisk militär, som svarade med tårgas, vattenkanoner och skarpa skott. Liknande sammandrabbningar ska ha ägt rum på flera platser över hela Västbanken.

En källa inom palestinska rättsväsendet på Västbanken beskriver fredagens sammandrabbningar som de mest intensiva sedan inledningen av den andra intifadan år 2000.

Minst tio palestinier sköts till döds av militären och minst 150 skadades, enligt palestinska hälsovårdsmyndigheter som vädjar till blodgivare att söka sig till sjukhusen.

"Himlen blev röd"

Protesterna riktade sig mot Israels omfattande bombningar av palestinska Gazaremsan under natten till fredag, som var ett svar på omfattande raketbeskjutning från Gaza mot mål i Israel.

Tareq Abuhalima hade firat id al-fitr med familjen när det israeliska angreppet mot Gaza inleddes strax efter midnatt mot fredagen.

– Himlen blev röd när raketerna föll, allt blev rött, säger litteraturvetaren Tareq Abuhalima, 24, som bor med sin familj några kilometer ifrån raketernas nedslagsplats.

– Under alla mina år har jag aldrig varit med om något liknande, det måste varit hundratals raketer som föll under bara några sekunder. Det var som en jordbävning, hela marken skälvde, säger Tareq Abuhalima till TT.

Nio israeler har dödats och 564 har skadats av de mer än 2 000 raketer som avfyrats från Gaza sedan i måndags. Hittills har 122 palestinier i Gaza dödats – varav 31 barn – och fler än 900 skadats av israelisk artilleribeskjutning och flygbombningar.

Striderna är de värsta sedan kriget 2014. Israel har slagit till mot omkring 750 mål i Gaza, däribland militära mål och Hamasledares bostäder. Flera höghus har jämnats med marken. Enligt Israels militär var målet främst de underjordiska tunnlar som löper under Gazaremsan.

– Vårt mål är ett avancerat system av tunnlar som löper under Gazaremsan, främst i de norra delarna, men inte bara. Vi kallar dessa tunnlar för "metron", säger Jonathan Conricus, talesperson för Israels väpnade styrkor, om nattens attack.

Över 130 döda

Samma tunnlar var en utlösande faktor när Israel inledde det 50 dagar långa kriget i Gaza 2014.

FN:s säkerhetsråd möts på söndag för att diskutera utvecklingen.

I Israel har den senaste veckans upptrappning även fört med sig inrikesoroligheter – människor från arabiska och judiska grupper fortsätter drabba samman i olika städer och polisstationer har attackerats. Minst 750 personer har gripits under den gångna veckan.

Försvarsminister Benny Gantz har beordrat en "massiv förstärkning" för att kväsa oroligheterna. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu säger att polisen nu använder hårdare tag för att få bukt med våldsamheter i israeliska städer och varnar för att soldater kan komma att placeras ut i städerna.

Ida Vanhainen/TT

FAKTA

Bakgrund: Delad region

Palestina var under några decennier fram till andra världskriget ett brittiskstyrt område mellan Jordanflodens västra strand ("Västbanken") och Medelhavet. Efter kriget lade FN 1947 fram en delningsplan som innebar att två nya länder skulle bildas, ett arabiskt och ett judiskt.

Den arabiska statsbildningen skulle bestå av tre landområden, ett runt Gaza, ett stort sjok runt Jerusalem och en sektion vid libanesiska gränsen längst i norr. Judarna skulle få större delen av södra öknen, kustremsan där Tel Aviv och Haifa ligger, samt en nordöstlig sektion med Genesarets sjö. Jerusalem skulle inte ingå i något land, stadens status skulle avgöras senare.

Den judiska sidan sade ja till planen, araberna sade nej. Strider utbröt i området, och när judarna utropade självständighet invaderade grannländerna.

När krigsröken lagt sig 1949 hade Israel erövrat mycket mer areal än i delningsplanen, och konturerna av dagens läge började anas – ett sammanhängande Israel från Libanon i norr till Eilat nere vid Röda havet, medan palestiniernas områden krympt till Gazaremsan och Västbanken, utan fysisk kontakt med varandra.

Sedan dess har Israel, efter att ha gått segrande ur flera krig och med omfattande stöd från USA, blivit allt starkare, och även ockuperat fler landområden, däribland Gaza, Västbanken och östra Jerusalem som senare annekterades. Israel lämnade Gaza under 2005.

Palestinierna är ännu mer splittrade sedan valet 2006. Det vanns av islamistiska Hamas, som är terrorstämplat av västvärlden. De försökte samstyra med den tidigare ledande gruppen al-Fatah, men efter många turer slutade det med att Gazaremsan och Västbanken styrs som två separata enheter, den första av Hamas och den andra av al-Fatah. Inga ytterligare val har kunnat hållas.

Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL