GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

En milstolpe och ett mästerverk

Ur min skivhylla • Publicerad 30 april 2021 • Uppdaterad 25 november 2021

Det slog mig att tidpunkten för denna krönika blir dagen före en röd dag, 1 maj. Så varför inte leta upp min mest ”röda” vinyl ur skivhyllan.

Visst finns det några både kända respektive okända/märkliga proggrupper stående där, exempelvis Hoola Bandoola Band, Nationalteatern och Nynningen och Störningen. Men den som jag plockar fram är musiken från tältet, ur den svenska arbetarklassens historia – ”Vi äro tusenden”.

Året är 1977 och grupperna Nationalteatern, Nynningen, Oktober, Narren och tidningsteatern skulle göra en kulturpolitisk manifestation.

Enligt manifest var en av anledningarna att ”blåsa nytt liv i debatten om vår historia”, det vill säga arbetarklassens historia som man ansåg glömts bort i ett Sverige där den ideologiska debatten somnat in under 50- och 60-talet.

”Föga anade man att denna kreativa kraftmätning skulle bli början till slutet för den alternativa musikrörelsen”, skriver Mia Gerdin i boken 99 Proggplattor.

Men man må tycka vad man vill om politiken, men plattan är en milstolpe i musikrörelsen och föreställningen ett mästerverk där musik, teater, kabaré strålar samman i ett stort cirkustält som turnerade runt i landet 1977 och gav 99 föreställningar på 31 olika platser. (Själv såg jag den i Skövde under min lumpartid).

Ulf Dageby stod för mycket av musiken, liksom Christer Boustedt och Bertil Goldberg.

Första låten på sida 2, ”Aldrig mera krig” sjungs av Totta Näslund, och man får gåshud.

För många av de minnesvärda sånginsatserna stod exempelvis Totta Näslund och Eva Remeus. Sven Wollter bidrog också med sång, men mest skådespel.

Första låten på sida 2, ”Aldrig mera krig” sjungs av Totta Näslund, och man får gåshud:

”Jag kan hälsa från en skyttegrav i Flandern

och från en krater i Galipoli

från fyra fasans år vid Döde Mannen

från alla oss som kämpade vid Somme...

Från 12 miljoner döda kan jag hälsa er

Aldrig mera krig”.

Föreställningen speglar historien från tiden kring Sundsvallsstejken 1879, Första Världskriget och fram till sent 30-tal med en Arbetslöshetskommission.

Sånger som ”Treffenbergskadriljen”, ”Vi väva”, ”Rättegångsmarschen”, ”Revolutionsoperan” och ”AK-sången”, leder fram till crescendot ”Vi äro tusenden”. Allt värt att lyssna till.

”Här finns visor med dragspel och ljusa kvinnoröster, kampsånger, dekadenta kabarénummer och uppsluppen cirkusmusik – det är en korsbefruktning mellan jazz och rock...” (Mia Gerdin).

Tältprojektet gavs ut på cd 1993, och filmarna Göran du Rées och Christina Olofsson följde projektet och gjorde filmen ”Tältet – Vem tillhör världen”? Som hade premiär 1978. Har visats på SVT vid olika tillfällen och finns som dvd.

Hans BryngelsonSkicka e-post
Så här jobbar Norra Skåne med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.