"Pandemin visar sårbarheten i systemet"
Larmrapporterna om barn och ungas psykiska ohälsa har varit många de senaste åren. Självrapporterade besvär som exempelvis ångest och oro har särskilt ökat bland yngre kvinnor, visar den senaste nationella folkhälsoenkäten från Folkhälsomyndigheten.
I utredningen "En sammanhållen god och nära vård för barn och unga" som lämnades över till socialminister Lena Hallengren (S) på tisdagen föreslår utredaren Peter Almgren bland annat en just sammanhållen barn- och ungdomshälsovård mellan 0 och 20 år.
Följa över tid
När det gäller den psykiska ohälsan bland barn och unga har utredningen kommit fram till att det behövs ett bredare förhållningssätt och att insatser ska kunna ske före diagnos. Ökad psykisk ohälsa var ett faktum redan innan pandemin och det finns signaler om att de psykiska besvären blivit värre.
Enligt Peter Almgren visar pandemin på hur sårbart systemet är.
– Det behövs ett mer sammanhållet system som följer barns hälsoutveckling över tid. Den psykiska ohälsan kan debutera ganska otydligt i tidig ålder, säger han.
Han betonar vikten av att barn som mår psykiskt dåligt inte hamnar mellan stolarna och att det blir föräldrar eller andra anhöriga som får försöka hålla ihop alla olika kontakter med vården.
– Vi har en historia av att primärvården inte tagit emot barn med psykiska åkommor, utan det har varit specialistnivå, säger Peter Almgren och fortsätter:
– Vi har lite konstiga vårdkedjor – man upptäcker saker i skolan och så remitteras det till specialistvården och så kanske man får vänta två år.
Stärkt primärvård
Här behöver primärvården rustas och även samverka med elevhälsan. Utredningen menar även att specialistvården bör hjälpa exempelvis primärvården att avgöra vilken typ av vård som behövs.
– Det finns många arenor som skulle kunna göra mer nytta men som i dag är för svaga och som inte riktigt räcker till, säger han och menar att primärvården och elevhälsan är aktörer som skulle kunna ta emot fler barn och unga om tillräckliga resurser ges.
Ett mångårigt arbete väntar, om förslagen blir verklighet. Det kommer att finnas många olika ingångsvinklar kring hur allt ska genomföras och det är svårt att lagstifta om det här, menar Peter Almgren.
– Men det finns tydliga röda trådar i vad man behöver göra för att komma tillrätta med fragmenteringssystemet och möta psykisk ohälsa på ett bättre sätt – och kanske då även få bort köerna i barn- och ungdomspsykiatrin.
Fakta: Bättre psykisk hälsa
För att bättre kunna stötta barn och unga som lider av psykisk ohälsa föreslår utredningen följande steg:
1. Hela samhället har ett ansvar för den psykiska hälsan. Exempelvis är förskolan och skolan viktiga för att minska risken att barn och unga börjar må dåligt.
2. En sammanhållen vård som arbetar utifrån hälsovårdsprogrammet kan tidigt hitta och hjälpa barn och unga med psykisk ohälsa.
3. Primärvården får ett tydligare ansvar. De som mår psykiskt dåligt ska kunna vända sig dit i första hand.
4. Primärvården får bättre kunskap och resurser för att möta barn och unga med psykisk ohälsa och deras familjer.
5. Den specialiserade vården bör stötta primärvården och elevhälsan, och hjälpa till att avgöra vilka som kan få hjälp av primärvården och vilka som behöver specialiserad vård.
6. Den specialiserade vården, socialtjänsten, förskolan och skolan behöver samarbeta kring barn och unga som behöver mycket hjälp under lång tid.
Källa: Utredningen "Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga"
