Inrikes

En husvagn av fem hade allvarliga brister

Husvagnar kan stå stilla länge och få problem med bromsarna när de börjar rulla igen. Fordonen på bilden har inget samband med artikeln. Arkivbild.
Foto: Anders Bjurö/TT
Inrikes
Inrikes Nästan en femtedel av de husvagnar som besiktades av Bilprovningen i fjol blev underkända med allvarliga brister.
Den vanligaste orsaken var problem med bromsarna, som bland annat kan uppstå om husvagnen stått stilla länge.

Att bilsemestra här hemma med husvagn blev populärt när coronapandemin gjorde utlandsresor besvärliga. Det ledde till att försäljningen av husvagnar ökade under förra året.

Men husvagnen ska tas om hand också. Det kan vara lite krångligt.

19 procent av de husvagnar som Bilprovningen besiktade under 2020 blev underkända med allvarliga brister och krav på efterkontroll. Räknar man även in mindre fel underkändes 29 procent av de 28 000 husvagnar som företaget besiktade.

– De kan stå stilla mycket, kanske hela vintern, påpekar Per-Anders Blommefors, besiktningsansvarig på Bilprovningen.

"Knackar till"

Följden kan bli att delar i bromssystemet kärvar när husvagnen kommer ut på vägen.

– Om man bromsar med husvagn och känner att det liksom knackar till, då ska man be någon se över bromsarna, framhåller Blommefors.

Bland husbilar var andelen med allvarliga fel lite lägre, knappt 15 procent. Även här var anmärkningar på bromssystemet vanligast. Med mindre fel inräknade var det däremot drygt 32 procent av 8 700 husbilar som underkändes.

Husvagnar ska besiktas första gången efter fyra år, och sedan vartannat år.

Husbilar indelas i två klasser, beroende på vikten. Är totalvikten över 3,5 ton ska husbilen besiktas direkt efter ett år, och därefter varje år. Lättare husbilar får rulla i tre år innan de besiktas första gången.

Flera aktörer

Bilprovningen hade 26 procent av besiktningsmarknaden 2020 och var därmed den största aktören, enligt statistik från Transportstyrelsen.

Två andra aktörer med mer än 20 procent vardera av marknaden, Besikta och Opus, bekräftar Bilprovningens bild av husvagnar.

Även hos Opus blev knappt 19 procent av de besiktade husvagnarna underkända med allvarliga fel under 2020, uppger företaget för TT.

Micke Larsson/TT

Inrikes

Socialsekreterare: Levde med persiennerna neddragna

Hot mot socialsekreterare kan förekomma i alla typer av ärenden. Arkivbild.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Inrikes
Inrikes Att kriminella spelar på sitt våldskapital för att hindra socialsekreterare att ingripa förvånar inte Mathilda Leijonborg, socialsekreterare i Västerås.
– Mest kommer hoten från föräldrar och anhöriga, säger hon.

Förolämpningar, hotfulla telefonsamtal och hembesök hos klienter där polis måste larmas akut. Mathilda Leijonborg har, trots relativt kort tid i yrket som socialsekreterare, redan erfarenhet av allt detta.

I en ny enkät från Akademikerförbundet SSR uppger sju procent av socialsekreterarna i utsatta områden att de har undvikit att ingripa i ett akut ärende kring ett barn på grund av hot eller rädsla.

En bild som Mathilda Leijonborg kan förstå.

– Jag har inte själv varit med om ärenden där jag inte agerat utifrån rädsla. Men generellt vet jag att man som socialsekreterare är otroligt utsatt, säger hon.

Många desperata

Hot kan förekomma i alla typer av ärenden. Mathilda Leijonborg upplever att majoriteten av hoten kommer från desperata och frustrerade människor utan kopplingar till kriminella nätverk.

– Men jag jobbar inte heller i landets mest utsatta områden och där kan situationen säkert vara annorlunda.

Att socialsekreterare av rädsla för hämndaktioner väljer att se mellan fingrarna är inget som förvånar henne. Hennes erfarenhet är dock att det sällan är barnen eller ungdomarna, som vanligen är de som är aktuella hos socialtjänsten, själva som hotar, utan föräldrar eller andra närstående.

– När det gäller de ärenden som rör ungdomar med ett kriminellt eller begynnande kriminellt beteende är just min iakttagelse särskilt att de ofta saknar två föräldrafigurer och främst är det pappan som inte är tillgänglig, känslomässigt eller fysiskt. Men däremot kan hot komma från andra som familjen involverar, som grannar, bekanta, gamla vänner, säger Mathilda Leijonborg.

Bär med sig sprej

Hon berättar om hembesök hos klienter där stämningen blivit aggressiv och hon blivit beordrad att "du sitter still i soffan". Telefonsamtal till socialjouren nattetid där anhöriga till ett omhändertaget barn bett att få hennes namn bokstaverat. Akuta ingripanden där personer blivit upprörda och hon känt sig tvungen att lämna lägenheten.

– Jag har en period levt med persiennerna neddragna. Jag har försvarssprej stående innanför dörren, och i handväskan. Det är för att jag är socialsekreterare – det hade jag aldrig haft annars.

Hon betonar samtidigt att hon alltid kunnat stå för sina beslut.

– Men jag måste också vara beredd på, när jag sätter mitt namn på det där pappret, att alla människor inte kan skilja mellan privat och professionell.

Hon vill inte kritisera sin arbetsgivare som hon ändå anser tar problematiken på allvar. Däremot befarar hon att det skapas en kultur där grova kränkningar och hot mot socialtjänsten blir normaliserat.

– För oss har det nästan blivit så att "okej det här tillhör jobbet". Det vi accepterar tror jag inte hade varit accepterat i praktiskt taget någon annan bransch.

Kan förvärras

Hon ser också en risk att problemet förvärras kommande år, om den grova kriminaliteten inte trycks tillbaka.

– En anledning till att det blir värre är också att kriminaliteten går ner i åldrarna. Ju fler yngre barn som involveras i kriminella nätverk, desto mer hot kommer socialtjänsten att behöva ta emot.

– Det blir fler barn som är involverade i droghandel, och med det följer till exempel en sannolik tillgång till vapen. Jag tror absolut att en del socialsekreterare tänker ett extra varv när man har att göra med folk som har den typen av kontakter.

Det riskerar i sin tur att leda till en ond spiral, där nyrekryteringen till gängen inte bryts utan tvärtom fortgår.

– Konsekvensen blir att barnen lämnas ensamma. Ingen tar ansvaret för dem. De lämnas ensamma och kommer förmodligen, och sorgligt nog, att fortsätta sin kriminella bana.

Anja Haglund/TT

Mathilda Leijonborg, socialsekreterare Västerås stad.
Mathilda Leijonborg, socialsekreterare Västerås stad.
Foto: Matilda Åkesson, Västerås stad/TT

Inrikes

Kriminella hindrar socialsekreterare att ingripa

Rädsla för repressalier hindrar socialsekreterare att agera i akuta barnärenden. Arkivbild.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Inrikes
Inrikes Hot och rädsla för kriminella gäng och släkter stoppar socialsekreterare från att fatta beslut om LVU, visar en ny enkät.
– Ett fall är ett för mycket. Det här är en viktig signal om att något inte står rätt till, säger kriminologen Amir Rostami.

Under sommaren har det rapporterats om en tystnadskultur i Göteborg, där kriminella släkter och gäng med hot hindrar kommunanställda från att göra sitt jobb. Medarbetare kan exempelvis få antydningar om att kriminella med stort våldskapital vet var den kommunanställde bor eller har sina barn på skola. Av rädsla för repressalier väljer medarbetare att vända bort blicken när exempelvis narkotika säljs öppet, eller avstår från att orosanmäla.

Nu visar en ny enkät från fackförbundet Akademikerförbundet SSR att problematiken inte enbart är begränsad till Göteborg utan finns i fler delar av landet.

480 socialsekreterare som arbetar med barn och unga i utsatta områden har svarat. Sju procent svarar att de undvikit att ingripa enligt LVU i ett akut ärende kring ett barn på grund av hot eller rädsla.

– Socialtjänsten är ett barns yttersta skydd. Att hindras av hot från att göra den yttersta insatsen – det är riktigt allvarligt. För samhället är det en extremt dyr kostnad, och ett etiskt dilemma, säger Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR.

Kriminella styr

Det finns socialsekreterare från Blekinge, Gävleborg, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västerbotten, Västmanland, Västra Götaland, Örebro och Östergötland som svarat att man undvikit att ingripa.

Vad det är som skrämmer socialsekreterarna framgår inte av enkäten. Men det är rimligt att anta att det delvis är ett resultat av den ökande grova våldsbrottsligheten, där kriminella aktörer tagit sig rätten att styra det offentliga rummet, enligt Heike Erkers.

– Det finns många utsatta människor vars frustration går ut över socialtjänsten. Men att se svart på vitt att barn hindrats i sin rätt att få hjälp just på grund av hotbild – det har vi inte haft förut.

Kriminologen Amir Rostami konstaterar att "tystandet" av kommunanställda är en följd av gängvåldet som det tidigare inte pratats så mycket om.

– Vi pratar om skjutningar och risken för tredje person att drabbas av det, och den är väldigt låg. Men konsekvenserna av skjutningar är betydligt mer omfattande än de direkta skadorna som de resulterar i. Det här är ett sådant exempel – rädsla att agera och den rädslan blir i slutändan ett demokratiproblem. Det kan exempelvis handla om utsatta gruppers rättigheter som tar skada, säger Rostami, som är docent och forskare i kriminologi vid Högskolan i Gävle och Institutet för framtidsstudier.

"Kommer undan"

Att problemet är mer omfattande än enstaka fall ser han som mycket allvarligt.

– Jag tycker att ett fall är ett för mycket. Och i de här undersökningarna ser vi att det är betydligt mer omfattande än enstaka tillfällen.

– Det är ett symptom på något ännu allvarligare som ligger under ytan. Det är en viktig signal om att det är något som inte står rätt till, säger han.

I sammanhanget spelar den låga uppklarningsprocenten vad gäller mord i gängmiljö in, tror han.

– Det sänder ett budskap att de här individerna kommer undan. Man tänker att "kan de inte utreda de här morden och lagföra de skyldiga, vad är sannolikheten att jag får stöd eller hjälp om jag drabbas?". Det är en legitim oro och rädsla, säger Amir Rostami.

Kommunerna har ett stort ansvar att ta problemet på allvar, stötta och säkra upp för sina medarbetare, anser han.

– Allt kan inte läggas på den enskilda tjänstepersonen. Frågan som ska ställas är istället vad kommunerna har för beredskap och stöd att sätta in.

Får inte polishjälp

Heike Erkers ser en fara i att det skapas en kultur där det "ingår i jobbet" att bli hotad och att man lägger locket på.

Av enkäten framgår också att var fjärde svarande har varit med om att de haft behov av polisnärvaro vid ett ingripande utan att de kunnat få det.

– Jag tror inte att det beror på illvilja, det kan handla om resursbrist hos polisen exempelvis. Men jag hoppas verkligen att det inte handlar om att man uppfattar begäran om hjälp som mindre värd. Om inte samhällets yttersta tjänstemän, som också ska vara det yttersta skyddet för barnen, kan göra sin insats trygg, då har vi ett allvarligt problem.

En majoritet av de svarande känner också till fler barn under tolv år som rekryterats till kriminella gäng i dag än de gjorde för två år sedan.

Att bryta nyrekryteringen till gängen har samtidigt pekats ut som en nyckelfråga för att komma tillrätta med det grova gängvåldet.

Saknas personal och pengar

TT: Jobbar ni inom socialtjänsten verkligen på rätt sätt, när trenden uppenbarligen går åt fel håll?

– Det görs inte tillräckligt, för det finns inte resurser. Om minimikravet är att man ska kunna omhänderta ett barn som annars riskerar att dö, men hotas och inte klarar av att göra det – då är ju botten nådd, säger Heike Erkers.

Hon hävdar att det varken saknas kompetens eller vilja – däremot personal, pengar och politiskt stöd.

– Socialtjänsten är sedan länge underfinansierad. Om man ska prioritera förebyggande insatser kan man behöva vända andra medborgare ryggen.

– Men socialtjänsten kommer aldrig att kunna vända utvecklingen själv. Det måste ske i samarbete med framför allt polisen, skolan och elevhälsan.

Anja Haglund/TT

Heike Erkers ordförande i Akademikerförbundet SSR. Arkivbild.
Heike Erkers ordförande i Akademikerförbundet SSR. Arkivbild.
Foto: SSR

FAKTA

Fakta: Om enkäten

Akademikerförbundet SSR skickade ut enkäten till 3 500 medlemmar.

Av dessa var det 482 som svarade att de arbetade med barn och unga i ett av polisen definierat utsatt område, riskområde eller särskilt utsatt område.

Sju av tio svarade att de utsatts för hot indirekt eller direkt i sitt arbete som socialsekreterare.

Sju procent svarade att de undvikit att ingripa enligt LVU på grund av hot eller rädsla.

35 procent uppgav att de valt en annan akut insats för ett barn än den som är mest lämplig på grund av att de saknar ekonomiska resurser.

Var fjärde svarande har varit med om att de haft behov av polisnärvaro vid ett ingripande utan att kunna få det.

Många svarade också att de känner till fler barn under 12 år som rekryterats till kriminella gäng i dag än de gjorde för två år sedan.

Enkäten ska inte ses som en representativ enkät, utan som en "snabbintervju" av 480 socialsekreterare i utsatta områden, enligt Akademikerförbundet SSR.

Inrikes

Färdtjänstchaufför dömd för övergrepp

En taxichaufför i Göteborg har dömts till sex månaders fängelse. Arkivbild.
Foto: Adam Ihse/TT
Inrikes
Inrikes

En taxichaufför i Göteborg har dömts till sex månaders fängelse för sexuella övergrepp mot två kvinnor med funktionsnedsättningar, skriver Göteborgs-Posten.

De två kvinnorna, båda i 30-årsåldern, har båda fysiska och psykiska funktionsnedsättningar och utvecklingsförseningar. De skulle skjutsas med färdtjänst till en sommarfest när chauffören, en man i 60-årsåldern, stannade bilen flera gånger och tog på deras underliv.

Kvinnorna har berättat att det gjorde ont och att de var rädda. De har även sagt att de försökte säga ifrån men att mannen inte lyssnade på dem.

Tingsrätten bedömer kvinnornas vittnesmål som trovärdiga, bland annat på grund av att de inte anses ha den intelligensnivå som krävs för att hitta på en liknande historia. Deras berättelse styrks även av taxins positionshistorik.

Mannen, som nekar till brott, ska förutom fängelsestraffet betala skadestånd på 55 000 kronor var till kvinnorna.

Inrikes

Detonation i flerfamiljshus i Upplands Väsby

Något smällde i ett bostadshus i Upplands Väsby under natten. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Någonting detonerade i en trappuppgång i ett flerfamiljshus i Upplands Väsby, norr om Stockholm, vid 03-tiden natten mot söndag.

– Ingen person har skadats och det är mindre materiella skador, säger polisen presstalesperson Carina Skagerlind.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Osäker framtid för utvisade afghaner

Inrikes
Inrikes
PREMIUM

Framtiden är osäker för ett stort antal afghaner i Sverige med utvisningsbeslut mot sig. Eventuellt kan personer som tidigare fått beslut om utvisning få en ny asylprövning, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

I mitten av juli stoppade Migrationsverket alla utvisningar till Afghanistan och sedan dess har omkring 700 personer ansökt om vad som kallas inhibition – det vill säga att utvisningsärendet formellt pausas.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
ANNONS

Detta är en sponsrad artikel och inte skriven av tidningens journalister.

Native NSK

Underbara svenska sommar

www.hajper.com

Under största delen av året längtar vi svenskar efter att sommaren äntligen ska komma.

Vi längtar efter sol, bad och semester, att äntligen få sparka av oss strumpor och skor och bara slappna av. Nu vet vi ju dock alla att det kan bli lite hur som helst med detta.

Är det något vi alla lärt oss i tidig ålder är det att regnkläderna packas inte undan tillsammans med pulkorna och vinterkläderna. De stannar framme, året runt. För även om rapsen blommar och solen skiner ena dagen så kan regnet komma åter när som helst.

Stränderna i Skåne

I Skåne är vi bortskämda med milsvida stränder på både öst och västkusten. Frågan är bara hur många dagar vi kan utnyttja dessa smultronställe, och om det blir varmt nog att faktiskt kunna bada och njuta av det. För oss som är badkrukor blir det vissa år sparsamt med dopp i havet, men det betyder ju inte att man kan njuta av en tripp till havet i alla fall.

Östkustens pärlor - Österlen

På östkusten hittar du till exempel Vårhallarna på Tobisviksheden, här hittar du en trevlig camping med pool samt bangolf för eventuella badkrukor. Stranden ligger i närheten av charmiga Simrishamn som är väl värt ett besök. Även Mälarhusen, som ligger mellan Strandhammaren och Borrby strand och ståtar med sin vita sand och långgrunda bad är ett bra val.

Västkustens badparadis

Västkusten, som tack vare golfströmmen vanligtvis har något varmare vatten har otaliga stränder att besöka för den badsugna. Bara i Helsingborg med omnejd hittar du mil efter mil av fantastiska stränder som Tropical beach, Råå vallar, Gröningen och Fria Bad. Alla med en fantastisk vy över till Danmark.

För de regniga dagarna

Att planera semester i Sverige innebär att du kalkylerar för de regniga dagarna, för det är sällan vi kan undvika dessa helt. Ett roligt sätt att fördriva tiden med familjen eller vännerna är att spela klassiska bordsspel som Monopol och om det blir uppehåll åker gärna krocket eller kubb fram.

Vill man hellre ha en stund för sig själv kan man titta in på ett online casino som Hajper där du kan spela slotmaskinerna i demoläge utan att behöva göra någon insättning.

Alternativ till stranden

Lockar inte havet eller man helt enkelt vill hitta på något annat för en dag kan man passa på att besöka några av alla små fik och restauranger eller varför inte ta en båttur? Från östkusten kan du ta dig till Bornholm och från västkusten till Helsingör i Danmark. Även Tyskland är lätt att nå från Skåne, du kan välja mellan att köra eller ta en båt.

Att semestra i Skåne

I Skåne har du ett varierande landskap och det är inte bara fantastiska stränder du kan njuta av. Du hittar lätt vandringsleder i storslagen natur och du hellre vill ge dig ut på en hike. Du kan vandra, ta en bilresa eller åka Pågatågen genom landskapet.

Du kan besöka lantgårdar, museum och vingårdar samt ta in på charmiga små pensionat eller herrgårdar. Vi vågar påstå att det finns något för alla, och även om ni inte kom utomlands så kan ni säga att ni drog söderut under semestern.

Inrikes

Unga klarade restriktioner bättre än väntat

Ensam, men ändå inte ensam. Arkivbild.
Foto: Isabell Höjman/TT
Inrikes
Inrikes Många ungdomar har klarat alla inskränkningar under pandemin bättre än väntat, visar en internationell studie. Mest förvånande är att var tredje tonåring rörde på sig mer, trots distansstudier och nedstängningar.
PREMIUM

– Jag var själv en av dem som hävdade att restriktionerna kunde leda till depressioner, ångest eller destruktiva beteenden bland många unga, eftersom tonåren är en känslig utvecklingsperiod, säger Nóra Kerekes, professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Väst och studiens projektledare.

I studien har lite mer än 5 100 ungdomar i åldern 15–19 år svarat på frågor om sitt mående och sina vanor under pandemin. Ungdomarna bor i Sverige, USA, Serbien, Marocko och Vietnam och deras svar samlades in under september 2020–februari 2021, det vill säga fram till det att vaccineringarna hade inletts.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Flicka som anmälde våldtäkt dömdes

En flicka i Uppsala kommun dömdes för falsk anmälan efter att ha anklagat en man för våldtäkt. Arkivbild.
Foto: Christine Olsson/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En tonårsflicka i Uppsala kommun anmälde i somras en man för att ha våldtagit henne på en fest. Mannen greps och satt frihetsberövad i tolv timmar innan misstankarna mot honom avskrevs.

I stället misstänktes flickan för att ha ljugit och åtal väcktes mot henne.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg

Inrikes

Kronofogden nära att bli påkörd vid utmätning

En förrättningsman från kronofogden var nära att bli påkörd. Arkivbild.
Foto: Vilhelm Stokstad/TT
Inrikes
Inrikes
PREMIUM

En förrättningsman från kronofogden i Skellefteå var nära att bli påkörd i samband med en utmätning, skriver Norran.

Enligt tidningen hade en person, vars egendom skulle utmätas för att reglera en skuld, med flit försökt backa på förrättningsmannen, som lyckades hoppa undan.

Redan prenumerant?
1 kr första månaden
Alla Premiumartiklar för 1 kr första månaden, därefter dras 99 kr per månad. Bindningstiden är aldrig mer än en månad. Säg upp när du vill.
Ingår i Norra Skåne Premium
  • NorraSkåne.se - Alla artiklar på NorraSkåne.se
  • Norra Skåne-kortet - Förmånliga erbjudanden varje månad
  • Nyhetsbrev - Senaste nytt direkt i din meljkorg
Förhandsvisning på nästa artikel
NÄSTA ARTIKEL