Därför knarkar vi bostäder

Bostadspriserna rusar, och bostadssajten Hemnet börsnoteras och stiger som en raket på Stockholmsbörsen. Överallt sitter svenskar böjda mot datorskärmar och drömmer, funderar och räknar på nya bostäder. Större, bättre, annorlunda, villa eller lägenhet – eller kanske ett fritidshus?

Pandemin har gjort att vi tillbringar mer tid hemma, vilket kan vara en förklaring till att vår bostadsfixering är större än vanligt just nu, tror Håkan Forsell, professor i historia vid Stockholms universitet med inriktning på urban historia. Men vi har varit bostadsinriktade under lång tid.

– Det är nog också klimatet här, vi tillbringar tiden hemma för att det är kallt i Sverige. Under sommaren lever städerna upp en kort tid, men vi bor där vi bor, säger han.

Fast det ligger nog något annat bakom också. Bostäder har växt i betydelse för oss ända sedan efterkrigstiden, tror både Håkan Forsell och Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet.

– Vi knarkar bostäder. Det är något nytt, historiskt sett. Ett slags självförverkligande som uppkommit under den senmoderna tiden, från 50-, 60-talen, säger Jonas Engman.

Han refererar till de gamla bondhemmen på 1800-talet.

– Där var det ingen som tänkte på bostaden så. Bostaden skulle ge ett bra liv. Men på 1800-talet hade vi en stark religion också som vägledde mot ett bra liv.

När vi har övergett religionen kan bostaden bli som ett slags vägledning mot det goda livet, funderar han. Den har blivit en arena för hur vi uttrycker oss, och laddas med både värderingar, nostalgi och status.

– Vi köper nytt, och river ut och bygger om. Varför, kan man undra. Men det är en del av självförverkligandet. Vi gör bostaden till vår egen. Den är en del av vår sociala karriär.

Bostaden blir mycket mer än sina basfunktioner.

– Den handlar om vilka värderingar vi investerar i. Vi kan göra det nu, för vi har råd.

Men det finns också ett tryck utifrån att vara bostadsinriktad, förklarar han. Inget tvång kanske, men något som upptar många av oss.

– Vi förväntas också göra det, för vi pratar så mycket om bostäder "jag beställde marmorn från Italien". Tänk bara om man hade berättat för en torpare från 1800-talet att man beställer italiensk marmor. Hemmet hade en starkare pragmatisk betydelse då.

Marknadsföringen är inte heller sen att haka på, vi pumpas fulla med annonser och budskap om hur vi ska förbättra, bygga om köpa nytt.

Håkan Forsell pekar också på traditionen av ett vackert hem som funnits sedan förra sekelskiftet.

Som exempel på någon som påverkar oss än i dag nämner han författaren Ellen Key, som var influerad av Arts- and craftsrörelsen och jugendstilen. Hon skrev om det goda hemmet och betydelsen av skönhet som vägen mot ett bättre liv, och lät själv bygga sitt hem Strand vid Vättern som ett gott exempel.

Även Svenska Slöjdföreningen har med skriften Vackrare vardagsvara, som förespråkade att livet skulle förgyllas med sköna vardagsting, har påverkat vår inställning.

– Där vägs praktiskt taget livets värde i handen, estetiska val blir som livsval, säger Håkan Forsell.

Han berättar också att vi blivit alltmer bofasta under 1900-talet.

– Förr flyttade enklare folk oftare. Det var flyttdagar, eller fardagar, två gånger om året, och ingen kunde räkna med att bo kvar någon längre tid. Det fanns till och med möbeluthyrare, så att man skulle slippa flytta med sina möbler. Sedan när vi har gått in i industri-eran så har hyresbostäderna gjorts tryggare. Det har också bidragit, säger Håkan Forsell.

Han förklarar att fastigheter, och bostäder, också blivit en hårdvara för investering i vår postindustriella värld.

Men att det blivit just bostaden som får står för vilka vi vill vara kan också spåras till gamla nationalromantiska föreställningar, som ursprungligen härstammar från Tyskland, berättar Jonas Engman.

– Hemmet står för så mycket, som ursprung, familj, hembygd. Ordet finns i så många sammansättningar. Föreställningar om hemmet började formuleras i Tyskland under 1800-talet, med en idé om en folksjäl, berättar han.

Det kom till Sverige, och plockades upp bland annat av Carl Larsson och hans drömlika hembilder som fortfarande lever i vårt minne.

– Det är en längtan tillbaka till något, en poetisk längtan. Begreppet hem har en kraftfull laddning, säger Jonas Engman.

Johanna Cederblad/TT